Sök:

Sökresultat:

344 Uppsatser om Barnperspektiv - Sida 3 av 23

Delaktighetens och inflytandets förutsättningar : En rättssociologisk studie om barnperspektiv i LSS

This is a sociological jurisprudence study which focuses on "child perspective" in Law of Support and Service with Certain Functional Impairments, LSS. The purpose of the study was to clarify the meaning of child perspective in LSS and analyze it in relation to practice. The study was conducted with mixed strategies combining qualitative and jurisprudential methods. Both LSS and Law of Social Welfare, SoL, were studied. Social workers from dirrerent muncipalities in Sweden were interwiewed.

En skola för alla ur ett barnperspektiv.

Examensarbetet handlar om en skola för alla så som barn förstår och beskriver den. Uppsatsen bygger på en studie med ett femtiotal barn som går i årskurs tre respektive årskurs fem. De två klasserna befinner sig i två olika kommuner i Skånelän. Syftet med detta examensarbete är att försöka förstå och återberätta hur barn beskriver en skola för alla och om deras intresse återspeglas i styrdokumenten. Frågeställningarna är: Vad är en skola för alla enligt femtio nio och elva åringar? och Speglas barnens intresse i styrdokumenten? Studien är kvalitativ i den bemärkelsen att barnens svar har tolkats på olika sätt.

Barn kan om de vill, eller??

Syftet med vår studie är att undersöka de okoncentrerade barnens upplevelse av några vuxenledda gruppaktiviteterna, vad gäller motivation och inlärning. Syftet är också att ur ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka anledningen till barnens upplevelser och hur det speglas i deras beteende. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring de vuxenledda aktiviteterna, samling och saga, samt tidigare specialpedagogisk forskning i förskolan. Vårt arbete grundar sig på studier från två olika förskoleavdelningar från samma kommun med barn i åldrarna 4-5 år. För att få en helhet i vår undersökning, utifrån ett Barnperspektiv, har vi använt oss av videokamera samt kvalitativa barnintervjuer.

Att bara vara : en essä om att lyssna på tysta och blyga barns åsikt och vilja

Tysta och blyga barn är ofta de som lämnas åt sidan eller får vänta med att få sina behov tillgodosett. Som fritidspedagog är det en viktig uppgift att insocialisera barn i gemenskap, men hur gör man med barn som inte vill? Hur handskas man med barn som föredrar att vara för sig själva? I vilken grad ska deras önskan respekteras och när blir insocialisering ett värde som bör överordnas barnets fria val?I denna essä undersöker jag hur jag som fritidspedagog kan förstå dessa barns behov och förhålla mig till dem utifrån begreppen Barnperspektiv respektive barns perspektiv, barns delaktighet, inflytandet och bästa. Jag kommer att utgå från några problem från min egen arbetslivserfarenhet och belysa dem med hjälp av olika synsätt som objekt- och aktörsperspektiv och symbolisk interaktionism..

På vilket sätt används barnperspektivet i planeringen av den byggda miljön? : En fallstudie om hur en Stockholmskommun har hanterat barnens perspektiv i projektet Säkra och lekvänliga skolvägar.

Barn ska enligt FN:s barnkonvention ha rätt att bilda egna åsikter och fritt uttrycka dem i alla frågor som rör barnet, och dessa åsikter ska tas på allvar. Förståelsen av vad det innebär att ha ett Barnperspektiv har ändrats på senare år och differentierats i två betydelser. Barnperspektiv syftar till att ta hänsyn till barns villkor och verka för barnens bästa och barns perspektiv innebär att barns åsikter och synsätt tas på allvar i planeringen. Flera studier har tidigare undersökt barns deltagande i olika planeringsprojekt och visat att barnen ofta endast är med på bild i projekt utan att ha något egentligt inflytande. I min uppsats undersöker jag ett dagsfärskt projekt för att se vilket sorts Barnperspektiv som är mest framträdande.

En bra vän - en kvalitativ undersökning av vänskap ur ett barnperspektiv

Syfte och frågeställning: Syftet med vår undersökning är att ta reda på vad som är en bra vän, utifrån ett Barnperspektiv, då man inom utvecklingspsykologin påtalar att det finns ett samband mellan barns vänskapsrelationer och deras personlighetsutveckling samt psykiska hälsa. Våra frågeställningar är följande:- Vad är önskvärda egenskaper och beteenden hos en bra vän?- Vad är icke önskvärda egenskaper och beteenden hos en bra vän?- Vad gör man tillsammans med en bra vän?Metod: Då vi vill undersöka barn i årskurs fyras individuella upplevelser av vänskap har vi valt en kvalitativ metodstrategi, i form av enskilda intervjuer. Våra intervjuer är deskriptivt inriktade och syftar till att skildra det specifika, inte allmänna åsikter. I vår uppsats använder vi oss av så kallad abduktion, då vi växlar mellan empirisk data och teori.Resultat och konklusioner: Vi kan utifrån vårt resultat urskilja att barnens beskrivningar av vad som är en bra vän innehåller både beteenden och egenskaper, som är till stor del överensstämmande i de olika intervjuerna.

"Den som säger till fröken är en skvallerbytta" : - en kvalitativ studie om konflikter i skolan

Syftet med denna studie är att ta reda på hur barn tänker kring konflikter i skolan. Genom att använda oss av kvalitativa intervjuer i år tre, har vi fått fram hur barn tänker om konflikter och konfliktlösning, detta för att få fram ett Barnperspektiv.I litteraturgenomgången tar vi upp skillnader mellan konflikthantering och konfliktlösning samt vad den tidigare forskning har kommit fram till som finns kring ämnet.I metoddelen beskrivs hur vi har gått tillväga i studien. Vi har använt oss av videofilm för att få barnen inspirerade till att diskutera ämnet konflikter, utifrån filmen har vi utarbetat intervjufrågor.I resultatet har vi kommit fram till att barn har många erfarenheter av konflikter och att det arbetas med olika metoder för att barnen ska lära sig att lösa och hantera konflikter i skolan. Det har även framkommit olika konkreta förslag på vilka sätt barnen vill lösa konflikter. Barnen anser att det är viktigt att kunna hantera och lösa konflikter på bra sätt..

?Ge det en chans i alla fall? - Växelvis boende ur ett barnperspektiv

Samhället har utvecklats från kärnfamiljer till mer heterogent sammansatta familjer som en påverkan av de samhällsförändringar som skett under senare år. Då föräldrar likställs i vårdnadsfrågor har ett växelvis boende blivit allt mer vanligt förekommande. Syftet med vår uppsats har varit att undersöka hur barn till separerade föräldrar ser på ett växelvis boende. Studien har genomförts med hjälp av fem kvalitativa intervjuer. Centrala aspekter av problemområdet har sedan sammanställts i temaområden.

Utemiljön som inspirerande arena för barns utveckling och lärande

Denna C-uppsats handlar om hur en utemiljö kan vara en inspirerande arena för barns utveckling och lärande samt hur det kan gå till när det ska skapas en ny utemiljö på en specifik förskolegård. Vi formulerade tre forskningsfrågor som skulle göra det möjligt att uppnå vårt syfte: Vad hade pedagogerna tänkt på vid utformningen av den nya utemiljön? På vilket sätt har barnen fått vara delaktiga att utforma utemiljön? Hur skapas tillfällen för utveckling och lärande i utemiljön? För att få svar på våra forskningsfrågor använde vi oss av gåtur, fokusgruppsamtal och barnintervjuer. I vår studie deltog tio pedagoger och 17 barn. Resultatet visade att pedagogerna hade många tankar om utformningen av utemiljön som handlade om tillgängligheten av olika material, möjligheten att experimentera och träna sin motorik men också att barns delaktighet och inflytande inte tillvaratagits i någon högre grad.

Barnperspektivet i LSS : en kvalitativ studie om LSS-handläggares uppfattning

Syftet med uppsatsen var att belysa hur LSS-handläggare tolkade begreppet Barnperspektiv och hur detta applicerades i utredningsarbetet. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med sex LSS-handläggare och resultaten analyserades med hjälp av teorin om sociala konstruktioner. I analysen av intervjuerna identifierades fem centrala teman som vi såg som förklarande faktorer angående hur LSS-handläggarna applicerade Barnperspektivet i handläggningen. Dessa teman var utredningsförfarandet, avsaknaden av riktlinjer och utredningsmetod, Barnperspektivet kontra barns perspektiv, delaktighet och inflytande samt kommunikation. Det framkom att avsaknaden av riktlinjer och utredningsmetoder medförde att LSS-handläggarna själva fick konstruera egna sätt för hur Barnperspektivet skulle appliceras.

?Att en uppsägning kan medföra negativa förändringar för hans närstående påverkar inte denna bedömning.? : ? En kvalitativ studie om vräkningshotade barnfamiljer

År 2013 berördes 1876 barn av vräkning och 504 av dessa barn och deras familjer blev vräkta från sin bostad. Att bli vräkt innebär att flytta från sin bostad med tvång. Regeringen formulerade 2007 en nollvision om att inga barn ska vräkas. I Sverige saknas skydd mot vräkning av barnfamiljer. Socialtjänsten är en instans som har vissa möjligheter att förhindra att barnfamiljer vräks dock stäcker sig inte deras möjligheter till alla led i vräkningsprocessen. Denna studie syftar till att undersöka hur rättsliga instanser talar om barnfamiljer och resonerar kring deras situation i vräkningsärenden.

Barnperspektivet då omsorgen sviktar

Syftet med arbetet är att få en bild av hur skolan och socialförvaltningen samarbetar kring barn, vilka lever i hem där deras psykiska och fysiska behov inte blir tillräckligt tillgodosedda. Arbetet försöker reda ut vad begreppet Barnperspektiv står för, samt hur anmälningsplikten och regler för sekretess påverkar samarbetet. Med hjälp av enkätundersökning där aktören svarade på graderad skala och även kunde skriva in kommentar till sitt svar, undersöktes hur Barnperspektiver tillgodoses av skola och socialförvaltning, samt hur anmälningsplikten påverkar dessa två instansers samarbete. Slutsatsen av arbetets frågeställning baseras främst på dessa svar men även av litterturstudier. Trots att grundskollärare och socialsekreterare visar intresse för samarbete märks ett tydligt avstånd.

Hur förskollärare förhåller sig till sin yrkesroll

Forskningsstudien bygger på tre huvudfrågor som belyser förskollärarollen och hur man som pedagog ska förhålla sig till styrdokumentet, det vill säga Läroplan för förskolan Lpfö 98 (2010). Syftet är att undersöka yrkesrollen, studien bygger på att det finns två olika ingångskällor, en renodlad Montessoriförskola som är privat och en kommunal förskola. Undersökningen är en jämförelsestudie och innehåller både observationer, intervjuer och enkäter som ska hjälpa till att bidra med en bredare syn på vad som ingår i förskollärarens yrkesroll, för att tydligare kunna se hur pedagogerna förhåller sig till barngruppen och de enskilda individerna. Vilket ger en tydligare syn på hur pedagogerna tar sig an uppdraget att främja barnens individuella utveckling, då de strävar efter barnens självständighet och att kunna identifiera sig själv som en egen person. Resultatet av empirin blev att förskolorna inte urskiljer sig i den utsträckning som var förväntad, vilket bidrog till en svårare argumentation i forskningsstudien. Jämförelsestudien var något som kom upp i efterhand då vi valde de två olika pedagogiska inriktningarna där vi jämför pedagogernas likheter i hur de ser och agerar i sin lärarroll.

Under kniven En rättsvetenskaplig studie om omskärelse av pojkar samt kvinnlig könsstympning

Denna uppsats har till syfte att studera de lagar vi har i Sverige gällande kvinnlig könsstympning samt omskärelse av pojkar. Lagarna skiljer sig åt, på så vis att den ena lagen innebär ett totalförbud mot att könsstympa kvinnor, samtidigt som den andra lagen är en reglering av att omskära pojkar. Uppsatsen har en komparativ karaktär då den lyfter fram resonemang i förarbetena till de två lagarna. Synsättet i uppsatsen är, att det i båda fallen handlar om omskärelse, då de båda ingreppen på många sätt är likvärda och följaktligen då också jämförbara. Ur ett Barnperspektiv formuleras frågor kring varför flickor och pojkar bedöms olika.

Tingsrätten och familjerätten : - en rättsociologisk undersökning av barnets bästa i vårdnadstvister

Det övergripande syftet med denna uppsats är att utifrån ett rättsociologiskt perspektiv undersöka huruvida begreppet barnets bästa förverkligas i domstolars beslut samt familjerätters yttrande gällande vårdnadstvister. Uppsatsen söker vidare förklara lagrummets gränser avseende vårdnadstvister då domstolar och familjerätter samarbetar under speciella omständigheter. Åtta stickprovsutvalda rättsfall, med bifogat yttrande från socialnämnd, utgör grunden för studien. Den empiriska delen bygger inledningsvis på en delanalys i form av meningskoncentrering, för att övergå till att inringa särdrag i analyserad text med utgångspunkt i om och huruvida barnet har fått komma till tals. Barnets bästa tycks beaktas så långt det är möjligt i vårdnadstvister men begreppets innebörd har en tendens att tolkas av vuxna, vilket kan leda till att det definieras ur ett vuxenperspektiv istället för ett Barnperspektiv.

<- Föregående sida 3 Nästa sida ->