Detta examensarbete handlar om pedagogers syn på hur de bemöter barn. Vi ville ta reda på om pedagoger bemöter alla barn lika. Vi ville även se om pedagogerna bemöter barnen i den dagliga verksamheten som de säger att de gör. Vår förhoppning var att pedagogerna bemöter barnen på det sätt som de säger att de gör. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och gjort observationer vid ett flertal tillfällen.

Detta examensarbete är en undersökning som jämför två förskolor i två länder, Sverige och Turkiet. Mitt intresse väcktes när jag utförde min verksamhetsförlagda tid i Turkiet. Hur en verksamhet styrs i Turkiet är väldigt annorlunda jämfört med hur de styrs i Sverige. Syftet med examensarbetet är att undersöka pedagogers arbete på förskolorna med fokus på barns delaktighet och inflytande. Frågeställningarna som jag har besvarat är: Hur arbetar förskolepedagoger med barns delaktighet och inflytande i Turkiet respektive Sverige? Och Vilka skillnader och likheter finns mellan pedagogernas syn på förskolans uppdrag och barnsyn? Metod som används är kvalitativa intervjuer och observationer.

Detta är ett examensarbete om fyra förskollärares syn på barns inflytande och syftet är att jämföra, en så kallad komparativ studie, Reggio Emilia inspirerade förskolors syn med icke profilerade förskolors. Studien genomfördes i form av intervjuer med fyra förskollärare på två olika icke profilerade förskolor och på två olika Reggio Emilia inspirerade förskolor. Samtliga är kommunala . Enligt litteratur och forskning som ingår i studien så är barns inflytande och känsla av delaktighet en förutsättning för lärande. Det är också en förutsättning för att barn ska förstå innebörden i begreppet demokrati att de på förskolan introduceras till vad begreppet innebär. Förskolan ska lägga grunden till de demokratiska medborgare som samhället efterfrågar och detta är också utförligt beskrivet i Lpfö 98 som de icke profilerade och Reggio Emilia inspirerade förskolorna följer.

Denna undersökning handlar om barns litterära upplevelser och hur pedagogerna förhåller sig till det. Syftet är att ta reda på vilken sorts böcker barn och pedagoger tycker om, om pedagogerna har ett pedagogiskt syfte och vem det är som väljer böcker. Vi tar reda på hur pedagogerna tänker angående bokval och om barnen är delaktiga och har inflytande över valet av lånade böcker. Vi har intervjuat pedagoger vid ett tillfälle, samt samtalat med en barngrupp vid två tillfällen. Vi upptäckte situationer där pedagoger och barn tänkte olika.

Denna uppsats behandlar debatterna i riksdagen om aga i skolan 1958 och aga i hemmet 1979 med tyngdpunkt på vilka som var debatternas aktörer samt argument. Syftet är att komplettera tidigare forskning i detta ämne genom att göra en jämförelse, analysera samt kartlägga de motioner/riksdagsdebatter som fördes i frågan. Materialet som används i uppsatsen är främst riksdagstryck. Uppsatsen visar att det under riksdagsdebatten 1958 var representanter för Socialdemokraterna och Kommunisterna som var för ett förbud medan representanter från Bondeförbundet, Folkpartiet och Högern var emot ett förbud. I riksdagsdebatten 1979 fanns det representanter från Moderaterna, Vänsterpartiet kommunisterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Socialdemokraterna vilka alla var eniga i frågan om ett förbud med undantag av moderaterna där två av debattörerna var emot ett förbud.

Examensarbetet handlar om hur barn i femårsåldern på en förskola resonerar om lärande. Syftet med studien är att få förståelse för vad lärande kan innebära ur barns perspektiv. För att få syn på detta använde jag dokumentationer på förskolan som underlag. De metoder som använts för att besvara min frågeställning var intervjuer och samtal. Studiens frågeställning: Hur resonerar barn kring lärande? De teoretiska ramarna i arbetet har utgjorts av ett sociokulturellt perspektiv där betydelsen av interaktion och kommunikation betonas.

Studien undersökte de professionellas upplevelse av vårdnadshavare med en intellektuell begränsning och deras barn, ett historiskt nytt och aktuellt ämne. Det övergripande målet var att undersöka om en vårdnadshavare med begränsning i intelligens förmådde tillgodose ett barns känslo- och beteendemässiga utveckling. Sex intervjuer med verksamma professionella inom olika verksamhetsgrenar inom socialt arbete genomfördes och bearbetades med induktiv tematisk analys. Studiens resultat utmynnade i fyra teman vilka pekade på hur svårt ämnet är och att det har en laddad karaktär. Det som skiljde de professionella åt var den egna kunskapen, vilket resulterade i hur de resonerade om samt såg på den potentiella utvecklingsmöjligheten för vårdnadshavarna.

AbstractUppsatsen syftar till att undersöka hur de organiserade musikaktiviteterna på fyra förskoleavdelningar är uppbyggda samt vilket syfte dessa har. Data samlades in genom observationer på fyra förskoleavdelningar som följdes upp med en intervju med den aktiva förskolläraren. De två frågor som ligger till grund för vårt arbete är:Vilket innehåll har de organiserade musikaliska aktiviteterna i förskolan?Vilken uppfattning har förskollärare om betydelsen av organiserade musikaliska aktiviteter för barn i förskolan?Huvudresultatet i vårt examensarbete visar att förskollärarna använder sig av olika verktyg för att fånga barnen i de musikaliska aktiviteterna. Pedagogerna har olika syn på samlingarna vilket gör att innehållet i de musikaliska aktiviteterna varierar och kan bidra till god språkutveckling för barnen..

Syftet med detta arbete är att försöka förstå hur barn och pedagoger upplever förskolans fysiska innemiljö i lek och lärande. Fokus har legat på barns- och pedagogers perspektiv utifrån genomförda kvalitativa intervjuer på en förskoleavdelning i en kommun i Norrland. Dessa intervjuer har jag sedan tolkat med en livsvärldsfenomenologisk ansats och med hermeneutiken som metod. Samtalen med pedagogerna har huvudsakligen handlat om miljöns pedagogiska konsekvenser, medan samtalen med barnen huvudsakligen inriktades på utformningen av miljön. De slutsatser jag tagit genom mitt arbete är att barn och pedagoger beskriver sin miljö på samma sätt, men uttrycker det på olika sätt.

Syftet med vår uppsats var att visa föräldrabegreppets mångfacettering och vi exemplifierade föräldraskapet genom att studera lesbiska föräldrar som fått barn genom insemination. För att uppnå syftet gjordes både litteraturstudier och kvalitativa respondentintervjuer. Studien hade ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, rättsligt baserade perspektiv och ett visst Barnperspektiv som teoretiska utgångspunkter. Dessa nyttjades även som analysverktyg och för att utforska motsägelserna i vårt material användes ett dialektiskt analysverktyg. Materialet analyserades enligt en ad-hoc metod.

Syftet med vår studie är att undersöka barns uppfattningar om förskolans regelverk sett ur barnens perspektiv. Vårt syfte kompletteras med frågeställningar om hur barn uppfattar regler, både de uttalade och outtalade, som finns på förskolan samt upplevelsen av att kunna påverka regelverket. Studien utgår från ett relationellt perspektiv och ur barns perspektiv. I tidigare forskning redogörs för relevant forskning och litteratur utifrån ämnesområdet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med triangulering via observation och intervju för att belysa våra forskningsfrågor ur flera perspektiv.

Science has shown that siblings to children with a disability are affected by the family situation. The siblings often let their own needs and requests come secondary to their family members. This study illustrates how different professionals, who keep in contact with families with a disabled child, works with its siblings. The purpose with this study was to see how professionals, working as administrators, counselors at the habilitation and kin supporters in the region of Kalmar, include siblings while working with the families. Representatives from the professionals have been interviewed with a semi structured interview manual.The result showed that professionals have various opinions how siblings are affected by the family situation.

Vi vågar påstå utifrån vår undersökning att ett språkande arbetssätt har betydelse för ett lustfyllt lärande. Språkande är ett begrepp som skolverket tar upp i sin rapport Läs och skriv processen som ett led i undervisningen (2000). Språkande är ett kommunikativt verktyg, men även ett tankeredskap som ett led till att utveckla ny kunskap. Syftet med uppsatsen var att ta reda på innebörden utifrån citatet ?det är i språkandet kunskapen blir till? (Dysthe,1996) samt om språkandet, enligt eleverna, är ett lustfyllt arbetssätt.

There is an ongoing discussion in Sweden about child perspective and child?s perspective.The municipalities? family law units are required to include these perspectives in their investigations. But how do they affect the outcome of custody investigations? This essay addresses that issue. I have looked at how much say children have and how much they participate in their custody investigations.

Uppsatsens syfte är att genom semistrukturerade intervjuer undersöka hur socialsekreteraren upplever sin arbetssituation i en tvångsvårdprocess, med hänsyn till barnets bästa och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, i praktikens specifika kontext. Den generella uppfattningen är att socialsekreterarnas arbetssituation upplevs som god. Förutsättningen för denna uppfattning är således stöd och hjälp från kollegor och chefer. En grundlig utredning och användandet av en strategi, som kallas legitimerad övertygelse ökar känslan av säkerhet hos socialsekreterare vid ansökan om vård enligt LVU. Samtliga socialsekreterare ansågs sig själva ha ett gott handlingsutrymme då det gäller själva utredningen, men utlyser fler insatser att erbjuda familjerna.