The aim of this essay is to discuss the meaning of the human and its possible overcoming in Friedrich Nietzsche?s doctrine of the eternal recurrence of the same, with Martin Heidegger?s readings of Nietzsche as point of departure.According to Heidegger, Nietzsche?s doctrine of the eternal recurrence of the same represents the end of occidental metaphysical thinking. The thought concludes a thinking of being as the presence of beings, where the original question of being was never developed out of its own ground.But at the heart of this interpretation, often considered ?violent?, lies the question of whether man is able to think being out of his finitude. This is the question I will unfold, through a reading of Nietzsche?s thought of the eternal recurrence of the same, as it is presented in his Thus spoke Zarathustra, as an attempt to think beings in their being beyond a ?humanization? of them, expressed in transcendental aims, purposes and categories.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur barn tänker kring konflikter i skolan. Genom att använda oss av kvalitativa intervjuer i år tre, har vi fått fram hur barn tänker om konflikter och konfliktlösning, detta för att få fram ett barnperspektiv.I litteraturgenomgången tar vi upp skillnader mellan konflikthantering och konfliktlösning samt vad den tidigare forskning har kommit fram till som finns kring ämnet.I metoddelen beskrivs hur vi har gått tillväga i studien. Vi har använt oss av videofilm för att få barnen inspirerade till att diskutera ämnet konflikter, utifrån filmen har vi utarbetat intervjufrågor.I resultatet har vi kommit fram till att barn har många erfarenheter av konflikter och att det arbetas med olika metoder för att barnen ska lära sig att lösa och hantera konflikter i skolan. Det har även framkommit olika konkreta förslag på vilka sätt barnen vill lösa konflikter. Barnen anser att det är viktigt att kunna hantera och lösa konflikter på bra sätt..

Samhället har utvecklats från kärnfamiljer till mer heterogent sammansatta familjer som en påverkan av de samhällsförändringar som skett under senare år. Då föräldrar likställs i vårdnadsfrågor har ett växelvis boende blivit allt mer vanligt förekommande. Syftet med vår uppsats har varit att undersöka hur barn till separerade föräldrar ser på ett växelvis boende. Studien har genomförts med hjälp av fem kvalitativa intervjuer. Centrala aspekter av problemområdet har sedan sammanställts i temaområden.

Denna C-uppsats handlar om hur en utemiljö kan vara en inspirerande arena för barns utveckling och lärande samt hur det kan gå till när det ska skapas en ny utemiljö på en specifik förskolegård. Vi formulerade tre forskningsfrågor som skulle göra det möjligt att uppnå vårt syfte: Vad hade pedagogerna tänkt på vid utformningen av den nya utemiljön? På vilket sätt har barnen fått vara delaktiga att utforma utemiljön? Hur skapas tillfällen för utveckling och lärande i utemiljön? För att få svar på våra forskningsfrågor använde vi oss av gåtur, fokusgruppsamtal och barnintervjuer. I vår studie deltog tio pedagoger och 17 barn. Resultatet visade att pedagogerna hade många tankar om utformningen av utemiljön som handlade om tillgängligheten av olika material, möjligheten att experimentera och träna sin motorik men också att barns delaktighet och inflytande inte tillvaratagits i någon högre grad.

The Aquatic Ape theory was first formulated by Alister Hardy in year 1960. All from the beginning the theory has been criticized, ridiculed, ignored and a source to strong feelings in the anthropological community. The purpose of this essay is to investigate why the Aquatic Ape theory is so controversial and why it is understood so differently by scientists. After interviews with Swedish scientists and the general community, and after reading of anthropological books, I have tried to show that the aquatic ape-coldness depends on it challenging nature against the anthropological paradigm, which describes human beings as strong, hunting creatures who can live in any environment. The Aquatic Ape theory - on the other hand - picks out one of all these environments and says: "here has our evolution occurred: we have been aquatic apes".

F?ljande empiriska studie bygger p? erfarenheter av m?ten med barn som upplever att de aldrig f?r best?mma. Studiens syfte ?r att lyfta f?rskolebarns tankar om samlingen, inflytande och m?jligheter att p?verka inneh?llet p? samlingen. Studien syftar ocks? till att unders?ka hur vuxnas f?rh?llningss?tt p?verkar barns m?jligheter till att p?verka.

Syftet med uppsatsen var att belysa hur LSS-handläggare tolkade begreppet barnperspektiv och hur detta applicerades i utredningsarbetet. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med sex LSS-handläggare och resultaten analyserades med hjälp av teorin om sociala konstruktioner. I analysen av intervjuerna identifierades fem centrala teman som vi såg som förklarande faktorer angående hur LSS-handläggarna applicerade barnperspektivet i handläggningen. Dessa teman var utredningsförfarandet, avsaknaden av riktlinjer och utredningsmetod, barnperspektivet kontra barns perspektiv, delaktighet och inflytande samt kommunikation. Det framkom att avsaknaden av riktlinjer och utredningsmetoder medförde att LSS-handläggarna själva fick konstruera egna sätt för hur barnperspektivet skulle appliceras.

År 2013 berördes 1876 barn av vräkning och 504 av dessa barn och deras familjer blev vräkta från sin bostad. Att bli vräkt innebär att flytta från sin bostad med tvång. Regeringen formulerade 2007 en nollvision om att inga barn ska vräkas. I Sverige saknas skydd mot vräkning av barnfamiljer. Socialtjänsten är en instans som har vissa möjligheter att förhindra att barnfamiljer vräks dock stäcker sig inte deras möjligheter till alla led i vräkningsprocessen. Denna studie syftar till att undersöka hur rättsliga instanser talar om barnfamiljer och resonerar kring deras situation i vräkningsärenden.

Syftet med arbetet är att få en bild av hur skolan och socialförvaltningen samarbetar kring barn, vilka lever i hem där deras psykiska och fysiska behov inte blir tillräckligt tillgodosedda. Arbetet försöker reda ut vad begreppet barnperspektiv står för, samt hur anmälningsplikten och regler för sekretess påverkar samarbetet. Med hjälp av enkätundersökning där aktören svarade på graderad skala och även kunde skriva in kommentar till sitt svar, undersöktes hur barnperspektiver tillgodoses av skola och socialförvaltning, samt hur anmälningsplikten påverkar dessa två instansers samarbete. Slutsatsen av arbetets frågeställning baseras främst på dessa svar men även av litterturstudier. Trots att grundskollärare och socialsekreterare visar intresse för samarbete märks ett tydligt avstånd.

Forskningsstudien bygger på tre huvudfrågor som belyser förskollärarollen och hur man som pedagog ska förhålla sig till styrdokumentet, det vill säga Läroplan för förskolan Lpfö 98 (2010). Syftet är att undersöka yrkesrollen, studien bygger på att det finns två olika ingångskällor, en renodlad Montessoriförskola som är privat och en kommunal förskola. Undersökningen är en jämförelsestudie och innehåller både observationer, intervjuer och enkäter som ska hjälpa till att bidra med en bredare syn på vad som ingår i förskollärarens yrkesroll, för att tydligare kunna se hur pedagogerna förhåller sig till barngruppen och de enskilda individerna. Vilket ger en tydligare syn på hur pedagogerna tar sig an uppdraget att främja barnens individuella utveckling, då de strävar efter barnens självständighet och att kunna identifiera sig själv som en egen person. Resultatet av empirin blev att förskolorna inte urskiljer sig i den utsträckning som var förväntad, vilket bidrog till en svårare argumentation i forskningsstudien. Jämförelsestudien var något som kom upp i efterhand då vi valde de två olika pedagogiska inriktningarna där vi jämför pedagogernas likheter i hur de ser och agerar i sin lärarroll.

This bachelor?s thesis examines contemporary views on Angels and how two modern writerson the subject introduce these beings. Presenting a comparison between the two modernwriters, and also, as a context, contrasting them to some more traditional biblical as well assome modern Christian material, some of the beliefs surrounding Angels are discussed. Thecontemporary views and beliefs are analyzed through a model on how globalization affectspopular religion of today..

Denna uppsats har till syfte att studera de lagar vi har i Sverige gällande kvinnlig könsstympning samt omskärelse av pojkar. Lagarna skiljer sig åt, på så vis att den ena lagen innebär ett totalförbud mot att könsstympa kvinnor, samtidigt som den andra lagen är en reglering av att omskära pojkar. Uppsatsen har en komparativ karaktär då den lyfter fram resonemang i förarbetena till de två lagarna. Synsättet i uppsatsen är, att det i båda fallen handlar om omskärelse, då de båda ingreppen på många sätt är likvärda och följaktligen då också jämförbara. Ur ett barnperspektiv formuleras frågor kring varför flickor och pojkar bedöms olika.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att utifrån ett rättsociologiskt perspektiv undersöka huruvida begreppet barnets bästa förverkligas i domstolars beslut samt familjerätters yttrande gällande vårdnadstvister. Uppsatsen söker vidare förklara lagrummets gränser avseende vårdnadstvister då domstolar och familjerätter samarbetar under speciella omständigheter. Åtta stickprovsutvalda rättsfall, med bifogat yttrande från socialnämnd, utgör grunden för studien. Den empiriska delen bygger inledningsvis på en delanalys i form av meningskoncentrering, för att övergå till att inringa särdrag i analyserad text med utgångspunkt i om och huruvida barnet har fått komma till tals. Barnets bästa tycks beaktas så långt det är möjligt i vårdnadstvister men begreppets innebörd har en tendens att tolkas av vuxna, vilket kan leda till att det definieras ur ett vuxenperspektiv istället för ett barnperspektiv.

Studien har gjorts på en avdelning på en förskola som till stor del består av asylsökande barn. Studien syftar till att undersöka hur barn med ett begränsat gemensamt verbalt språk leker utifrån ett barnperspektiv. För att komma närmare ett barnperspektiv har metoden varit videoetnografisk metod i kombination med fältanteckningar och informella samtal med pedagogerna på avdelningen. Studien utgår från en fenomenologisk ansats som intresserar sig för kroppens meningsskapande. Resultaten visade att barnen hade ett stort engagerande intresse för att ha roligt med varandra.

My interest in the problem I have chosen has grown from my practise as a music teacher in Swedish compulsory schools. It springs from my own reflection, that the content pupils meet during music lessons in year 4-6 of compulsory school, seems to vary. My ontological and epistemological standpoints belong to a life-world-phenomenological way of thinkink. This kind of thinking implies that human beings are indissolubly connected to the world, which means that the only way to access the world is trough human beings lived experience. The aim of this study is to describe and analyse how music teachers, who work in years 4-6 of compulsory school, talk about the subject music and its content in relation to the new curriculum, Lgr11.