Folkhälsovetenskapligt program.

SammanfattningSyftet med studien var att få en förståelse för den ökning av polisanmäld Barnmisshandel som redovisats genom tidigare rapporter och statliga utredningar. Underlag som använts är främst rapporter från Brottsförebyggande rådet (BRÅ 2000: 15, BRÅ 2011:16) och statliga utredningar (SOU 2001:18, SOU 2001:72)av polisanmälningar av Barnmisshandel mot barn mellan 0-6 år inom socialtjänsten samt nationella kartläggningar av våld mot barn (Stiftelsen Allmänna Barnhuset, Jansson, 2007, 2011). Tillgängliga resultat från Brottsförebyggande rådet (2011:16) visade att den sedan länge pågående ökningen berodde på en ökad anmälningsbenägenhet. Inför enkätstudien var avsikten att studera faktorer i organisationen eller om det finns andra förklaringar som enskilda tjänstemäns attityder och värderingar som gör att socialsekreterare är en av de anmälningsgrupper som väljer att polisanmäla Barnmisshandel i allt högre utsträckning.Det empiriska materialet bygger på en digital enkätstudie som riktade sig till socialsekreterare från Stockholms län. Enkäten skickades till 51 socialsekreterare och fyra chefer inom Individ och Familjeomsorgen, som arbetade med barnutredningar.

Background: Corporal punishment has been banned in Sweden since 1979. Child abuse is known to exist in all cultures and social classes in our society. Therefore the nurse must be aware of this working with children.Aim: The aim of this study was to describe how nurses' can identify signs and symptoms of child abuse.Method: A literature review of ten articles containing six quantitative and four qualitative studies published between the years of 2000 and 2012. A content analysis was performed where similarities emerged in themes and subthemes.Results: The findings were signs and symptoms which concerns physical, psychological and social behaviors seen in child abuse. Additional findings were; an insecurity and lack of knowledge among nurses working with children.

Syftet med studien var att undersöka hur litteraturen samt personer som arbetar med barn beskriver ärenden som innehåller en problembild som anknyter till Munchausen by proxy (MBP). MBP är en form av Barnmisshandel där förövaren hittar på, framkallar eller överdriver symtom hos barnet. Materialet består av data från en litteraturstudie samt intervjuer med två personer. Metoden som använts för analys av materialet är meningskategorisering. Resultaten kopplades till de teoretiska begreppen anknytning och projektion.

Introduktion: I sjuksköterskans uppdrag ingår det att leda omvårdnadsarbetet med fokus på vårdkvalité samt arbeta för en god arbetsmiljö. Syftet var att beskriva vad i sjuksköterskans ledarskap som påverkar den psykosociala arbetsmiljön inom hälso- och sjukvård. Metod: Polit och Beck (2012)  niostegsmodell användes för litteraturstudien och litteratursökningen gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. 13 artiklar valdes ut. I analysen markerades meningar som kategoriserades i teman.   Resultat: Förmåga att vara uppmuntrande och motiverande samt närvarande och stödjande beskriver att om ledaren har en positiv inställning, uppmuntrar till engagemang, är fysiskt och psykiskt tillgänglig samt stödjer nya idéer så bidrar det till en god psykosocial arbetsmiljö.

Syfte med vår uppsats var att nå ökad förståelse och kunskap om anmälningsplikten i 14 kap. 1 § socialtjänstlagen och hur plikten sägs upplevas av professionella som omfattas av den. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats med semistrukturerad intervjuform och intervjuat fem stycken behandlare inom barn- och ungdomspsykiatrin. Genom att använda oss av en kvalitativ ansats fick vi möjligheten att ta del av personalens redogörelser för hur de upplever, tänker och resonerar kring anmälningsplikten. Resultaten visar att personalen ser en betydelse med anmälningsplikten och att det finns faktorer som både kan underlätta och försvåra förhållandena vid en eventuell anmälan.

The aim of the study was to examine what workers in social services considers physical child abuse and in which way social services work with children who have been exposed to physical child abuse. The study also examines which interventions are available and how physically abused children assimilate these. I've interviewed four child-welfare officers and for those interviews I've used the qualitative semi-structured method. The results shows that all my respondents have different views on on the definition of physical child abuse. The result also shows that the municipality which the children belongs to plays a major role in which children can get help with their problems.

Vår studie handlar om pedagogers uppfattningar om hur arbetet kring barn/elever som blir utsatta för sexuella övergrepp går till i den pedagogiska verksamheten. Vi har ställt tre forskningsfrågor: Hur kan pedagoger medvetet arbeta förebyggande i den pedagogiska verksamheten när det gäller barn som utnyttjas sexuellt, enligt pedagogerna? Hur upptäcks tecken på sexuella övergrepp enligt pedagogerna? Hur går arbetet vidare i den pedagogiska verksamheten efter eventuell upptäckt på sexuellt övergrepp, enligt pedagogerna? Vi genomförde en kvalitativ intervjustudie. Intervjupersonerna var sju pedagoger i olika verksamhetsformer. Det vi kom fram till var att många av de pedagoger vi intervjuade ansåg att de inte hade nog med kunskap för att kunna tyda tecken hos barn som blir sexuellt utnyttjade.

Syftet med arbetet är att få klarhet i hur lärare tänker om sina skyldigheter när de får vetskap om att ett barn blir barn misshandlat och kränkt, fysiskt eller psykiskt. Arbetet ska bidra till större kunskap om hur, eller när läraren agerar. I undersökningen ingår intervjuer med lärare och socialsekreterare och svaren visar att olika tolkningar av regelverket, tillsammans med otillräcklig kunskap, kan göra att barnets bästa blir åsidosatt.Barnmisshandel kan definieras på många olika sätt men tydliga tecken en lärare bör vara uppmärksam på är om barnet exempelvis missköter skolarbetet. Av den här undersökningen framgår det vilka skyldigheter personal har både i skolan, och utanför, och hur olika personalkategorier agerar som praxis. Det framgår även vilket tillvägagångssätt man bör använda sig av.

The aim of this study is to investigate how Swedish elementary school teachers proceed in cases of suspected child abuse, what knowledge teachers have in order to identify signs of child abuse and to make a report to social services, and also the obstacles teachers face during a report to social services. We used qualitative interviews with five practicing teachers; three was conducted at the teachers´ workplaces and the other two with the help of telephones. We used the role theory to analyze our results. We have concluded that teachers request more knowledge of signs of maltreatment and that they find their skills in discovering child abuse lacking. As obstacles to reporting, teachers identify their doubts and worries together with the difficulties that the often concealed child abuse brings.

The purpose of this study has been to describe and analyze how former foster children experienced foster care which have been filled with maltreatment and neglect and how this has influenced their adult life when it comes to health, education and relationships. We also wanted to study how the former foster children coped with their placement. Furthermore we wanted to study whether there has been any turningpoints during their growth. Finally we wanted to describe how the former foster children experienced the authorities control. To make the purpose of this study complete we chose to use qualitative interviews with six former foster children as our research method.

Studien har genom kvalitativa samtalsintervjuer studerat lärares uppfattningar av elevinflytande. En fenomenografisk ansats har tagits för att möjliggöra en studie med uppfattningar som studieobjekt. I examensarbetet studeras elevinflytandets innebörd avseende användningsområde och faktorer, som möjliggör och försvårar arbetet med elevinflytande i skolan. Resultatet visade att lärarna uppfattade elevinflytandets innebörd, som elevernas möjlighet, att genom delaktighet påverka arbetssätt och redovisningsform i undervisningen. Dessutom ska eleven tränas till att bli en framtida medborgare, genom att utveckla en metakognition och delta i olika former av råd (klass- elev, matråd mm).

Huvudsyftet med uppsatsen är att beskriva hur en lärare bör agera när denne misstänker att ett barn far illa. Jag försöker att skapa en helhetsbild av omhändertagandeproceduren. Uppsatsens olika delar beskriver processen från anmälan till omhändertagande eller andra insatser. Vidare vill jag undersöka vilka faktorer som avgör om en lärare vid misstanke att ett barn far illa, väljer att anmäla till socialtjänsten eller inte. En lärare ska aldrig göra en egen utredning angående om ett barn har dåliga hemförhållande eller inte.

Uppsatsen syfte är att identifiera och problematisera hur diskurser om kultur förhåller sig till våld mot barn hos socionomer samt att problematisera och reflektera över diskursernas konstruktion. Frågeställningarna i uppsatsen är: Vilka diskurser om kultur i förhållande till våld mot barn förekommer hos socionomer? Vad innefattas i dessa diskurser? Hur kan dessa diskurser problematiseras? Uppsatsens ontologiska inriktning baseras på ett postmodernt och socialkonstruktionistiskt perspektiv. Undersökningen bygger på kvalitativ metod. Empirin utgår ifrån fyra halvstrukturerade intervjuer med socionomer.

Bakgrund: Shaken Baby Syndrom är en allvarlig form av Barnmisshandel. Förekomsten är vanligare bland barn under ett år och barnets skrik anses vara den enskilt största orsaken. BVC-sjuksköterskorna har ett ansvar i att arbeta förebyggande mot Shaken Baby Syndrom. Att som BVC-sjuksköterska möta en familj där barnet utsatts för skakvåld väcker mycket känslor och ställer höga krav på professionalitet. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att möta en familj, där barnet utsatts för Shaken Baby Syndrom.