This Master?s Thesis aims to examine the attitudes concerning gender issues among children?s librarians. The main purpose is to examine what their views on the subject are, and if they consider gender issues when acquiring and mediating books. We are also interested in their opinions about gender stereotyping in children?s books.

Syftet med examensarbetet är främst att undersöka hur genus framställs i Barnlitteratur samt fokusera på bibliotekariens roll i samband med utlåning av barnböcker till förskolan och vårdnadshavare. Som förskollärare ser vi boken som ett pedagogiskt redskap och som ett stöd i ett genusarbete. Vi har erfarenheter av att boken har ett stort användningsområde och de flesta böcker lånas via biblioteket. Därför ser vi att bibliotekarien har en viktig roll för förskolan i deras bokutbud. LpFö98 tar upp genusarbetet som en del av verksamheten, vi anser att det är vår skyldighet att ha kunskap om genus och dess betydelse för kommande generationer.

The subject of this master thesis is to identify discourses regarding children?s literature in one of Sweden?s largest library magazines, Biblioteksbladet. The subject is furthermore to look at how the child is portrayed within these discourses and if the discourses change over time. The theoretical and methodological background is Norman Fairclough´s critical discourse analysis (CDA). A selection of 62 texts, published in Biblioteksbladet between the years of 1945-2009, was analyzed.

I denna studie studeras tio barnbilderböcker ur ett genusperspektiv. Denna studie syftar till attundersöka i barnbilderböcker av Elsa Beskow och Gunilla Bergström hur flickor och pojkar gestaltas.Syftet är att studera och jämföra om det finns likheter eller skillnader i hur de gestaltar flickor ochpojkar och i så fall vad för likheter och skillnader det finns.Undersökningen genomförs genom en kvalitativ text- och bildanalys för att besvara syfte ochfrågeställningarna. De studerade böckerna av Beskow är skrivna i början av 1900-talet och de studeradeböckerna av Bergström är skrivna i slutet av 1900-talet.Resultatet av denna studie visar att det finns många skillnader på hur flickor och pojkar gestaltas ochatt de traditionella könsrollerna som är tydliga i Beskows böcker inte är lika framträdande i Bergströmsböcker. Både text och bild som undersöktes och jämfördes kan även visa skillnader på hurkönsstereotyper inte är lika förekommande i Bergström..

My thesis is a study of how the perception of booktalk aimed at kids and youngsters in the Swedish educational system has changed between 1932 and 2007. A discursive reading of articles in the magazine Biblioteksbladet provides the basis for my investigation. The thesis argues that an older "authoritaritan" and "traditional" discourse has given way for a more modern, "anti-authoritaritan" and "lust"-directed discourse. The older discourse was designed to make sure that young people were provided with a certain well-defined quantity of "approved" literature. The new discourse stresses the importance of fostering kids and youngsters with a positive and enthusiastic attitude towards reading in general.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger och barn använder sig av Barnlitteraturen i förskolan, hur föräldrar och pedagoger värderar barnboken samt om dessa värderingar återspeglas i den dagliga verksamheten. Resultaten förväntades ge klarhet i hur sambandet mellan barnbokens ställning och användandet av den såg ut. Studien genomfördes i en förskola med hjälp av tre olika metoder. Observationer av barnbokens användande genomfördes på förskolan under fyra veckor, pedagogerna deltog i en fokusgruppintervju och enkäter delades ut till barnens föräldrar. Metoderna medförde att studien var huvudsakligen kvalitativ med kvantitativa inslag.

The purpose of our master thesis was to investigate how a multicultural society is reflected in childrens books picture books, books for children and young people, published in 2002. We found this issue interesting since children of today experience a change in society, where people of many ethnicities, cultures and religions live together to a greater extent than before. Since children in their everyday life are exposed to these different cultures, we think they also should be exposed to them in the books they read. In order to enhance an understanding of why such books are important to children, especially immigrant children, we have in our thesis included a passage with childrens linguistic development, identification and stereotypes. Other passages concern libraries and their roles in a multicultural society.

The purpose of this study is to understand how the school manages to question norms, and in doing so might prevent its students from being subjected to discrimination and other degrading treatment. This has been done with a focus on how gender related norms are represented, reproduced and questioned in children?s fictional literature. Two methods have been used; a survey and an literary analysis. The survey was conducted on primary school teachers with the intent to collect information related to their thoughts when choosing books to use in their classrooms, and also to source commonly used fiction.

The purpose with this qualitative text analysis was to study how the sex roles of children are presented in children's books published in 2004 in comparison with children's books published 1972-74. The focus was to find patterns and differences. The study embraces eight books intended for children aged 5-9.The main results of the study showed that the girls were described to have a greater bent to take care, while the boys in general were more aimed to perform and achieve. In both today's and the books from the 70´s, the boys were described as aggressive and independent and the girls were often looked upon as princesses by fathers and boys. Violent rowdy behaviour was the essential thing among boys in especially the books from the 70´s.

The purpose of this study is to examine how four educators in two different departments at two different preschools in Stockholm, selects children's literature in preschool and how literature is used in the activities and how much influence children have in the choice of literature. Based on qualitative interviews as a method we have interviewed pedagogues to get answers to our questions. We will also interview some children to find out how involved they are in the purchase of literature on the departments we examined. We consider the social cultural perspective to be a well rounded starting point for our survey, because the theory gives us the opportunity to study how the interaction and meetings between educators and children develop for each reading encounter. And through the analysis a thorough display between educators and children towards literature will be shown.

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur man arbetar med flerspråkiga barn i förskolan, och hur man ser på modersmålsundervisning. Syftet är även att ta reda på hur de flerspråkiga barnen med familjer blir bemötta av förskolan och vad läroplanen säger om mångkulturalitet och flerspråkighet. Genom öppna intervjuer får jag reda på hur pedagogerna själva anser att förskolan arbetar med de flerspråkiga barnen, hur de bemöter barnen i förskolan och hur de ser på modersmål. I de deltagande observationerna ser jag om det pedagogerna själva sagt stämmer överens med verkligheten i förskolan. Jag valde att intervjua tre informanter och även att observera tre andra pedagoger i sju olika situationer, det är alltså sex pedagoger som deltagit i studien.

The discussion on whether the aesthetics or the pedagogy of children´s literature is the most important trait of the genre has been going on for quite some time. As children´s literature rose from a will to educate it is argued that pedagogy is forever imbued in the literature that addresses the child as its main reader. Literary scholars voices concern that the discussions about aesthetic expressions are being shunned in favor of that of educational values but does one exclude the other?In this essay I focus on two of Swedens most prominent authors of children´s literature, Lennart Hellsing and Ulf Stark. They are both part of the aesthetics/pedagogy debate, in their fictional works for children as well as with articles and essays on the subject.

Vårt syfte med studien var att undersöka om och i så fall hur lärare arbetar medvetet med genus i litteraturen. Vi ville undersöka vilka böcker barn i två förskolor och elever i år 2 i två skolor väljer att läsa och vilka genusstrukturer dessa böcker visar upp. För att få våra frågeställningar besvarade har vi använt oss av halvstrukturerade intervjuer med fyra lärare, gjort boklistor på böcker barn i förskolorna har tillgång till och eleverna i skolorna läser, samt gjort textanalyser ur ett genusperspektiv av åtta av de mest populära barnböckerna i vårt material. Resultatet visar att de fyra intervjuade lärarna arbetar mycket med litteratur, men inte i någon större utsträckning utifrån ett genusperspektiv. De väljer eller påverkar inte heller elevernas val utifrån genus nämnvärt.

This study analyses five different picture books from the last few decades. The aim of the analysis was to investigate how relations between children and adults are presented in the picture books. One way to achieve this has been to focus on the adults? presence or absence in the narrative, and also what kind of authority the adult(s) can have in the action and how it can affect relations between children and adults. The idea is that this degree project can be adapted for practical use in school.

Jag har studerat frågeställningarna: existerar det en barnbokskanon i förskolan, hur ser den i så fall ut och efter vilka kriterier är denna barnbokskanon konstruerad? Jag har med ett cultural studies perspektiv använt en kombination av metoder, som litteraturanalyser, empirisk studie och litterära näranalyser samt beaktat delar av olika vetenskapliga områden, som litteraturvetenskap, pedagogik och psykologi i en barnkulturell kontext. Utifrån analys av tidigare forskning, och utlåningsstatistik hävdar jag att valet av barnböcker följer ett konventionellt mönster. Den bilderbokskanon som framgår i min uppsats är inte estetisk eller pedagogisk, eftersom den inte grundar sig på litterära och konstnärliga eller pedagogiska kriterier. Valet av barnböcker i bildandet av en kanon tycks istället utgöras av vuxnas föreställning om hur barn och barndom ska vara.