I uppsatsen analyseras den arabiska översättningen av Bröderna Lejonhjärta, tillsammans med den engelska från vilken den arabiska är översatt. Resultatet visar att stilnivån är högre i den arabiska texten, vilket är vanligt vid översättning av barnlitteratur till många språk. Vissa förändringar av betydelsen har skett vid översättningen. Intressant att nämna är översättningarna av saga och äventyr, som fått diverse heroiska och svulstiga översättningar. Analysen visar också att det faktum att översättningen är gjord via ett tredje språk har påverkat översättningen..

Litteraturen har genom alla tider återspeglat sin tids samhälle och värderingar. Få sociologiska studier har gjorts kring hur barnlitteratur påverkar barns uppfattning om kön och könsroller. Däremot finns flera teorier kring hur och om barn får sin könsuppfattning och sedermera också tar på sig könsroller. Det har även bedrivits forskning för att se om barnlitteraturen är könsstereotyp eller inte, och en del forskare har i samband med sådana studier väckt frågan om könsrollerna skulle blekna om barnlitteraturen inte är lika könsstereotyp.Den här uppsatsen avser att analysera moderna bilderböcker i syfte att undersöka om dagens barnlitteratur är lika könsstereotyp som äldre litteratur, eller om de frångår de traditionella könsrollerna. Utifrån en utgivningslista har sammanlagt åtta bilderböcker valts ut, och därefter analyserats i linje med en lista med egenskaper som sagts vara pojkiga respektive flickiga.  Till hjälp för analysen finns ett flertal teorier kring hur könsroller och könsskillnader uppkommer, samt en egenskapslista.Tidigare forskning har visat att barnlitteratur i stor utsträckning tenderar att vara könsstereotyp.

I denna uppsats har medvetenheten kring begreppet heteronorm i förskolan undersökts genom intervjuer med pedagoger på tre olika förskolor. Även utbudet av bilderböcker som bryter mot heteronormen har undersökts och en inventering har genomförts. Syftet var att få en insyn i hur pedagoger tänker kring frågan, om de använder sig av någon barnlitteratur som bryter mot heteronormen, och hur detta utbud av heteronormbrytande bilderböcker ser ut.       I uppsatsen har det framkommit att medvetenheten kring begreppet heteronorm bland de deltagande pedagogerna är låg. Man ser sig som öppen när det gäller människor som bryter mot heteronormen, men man ser inget större behov av att arbeta med området när man inte har något barn som har samkönade föräldrar. Vad gäller bilderböcker som bryter mot heteronormen, ges majoriteten ut av bokförlag som har specialiserat sig på böcker som bryter mot normer, och endast ett fåtal har kommit ut på något större, mer allmänt, förlag.       Slutsatsen är att det behövs kunskap hos pedagogerna i förskolan, för att de ska få en förståelse för vad heteronormen innebär, och varför man bör arbeta med det tidigt, då den saknas i både lärarutbildning och fortbildning som det ser ut nu..

This study has been conducted as a literary analysis of four chapter books for children in the early years of compulsory school: Magister Tutnäsa, Vilken fullträff, Astrakan, Sune och tjejhatarligan, and Alva och Dum-Julia. The aim has been to analyse four teacher characters from a gender perspective. The study has focused on the teachers? personal characteristics and whether these are typically female or male. Another aim has been to study how the character reinforces or runs against stereotyped gender patterns.

Vi blev inspirerade av barnlitteraturens roll i skolan efter att ha tagit del av svenska regeringens undersökning Läsandets kultur (SOU 2012:65). Den tar upp den negativa utvecklingen av läsförståelse, läsning och intresse för litteratur bland barn och unga. Studiens syfte var att få fördjupad kunskap om lärares förhållningssätt till barnlitteraturens roll i undervisningen. Studiens teoretiska utgångspunkt var ett kulturellt förhållningsätt till lärande där dialog och samspel har stor betydelse. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer, då vi ville få en djupare förståelse för lärares förhållningssätt och attityder till barnlitteraturen i undervisningen.

In this exam paper, a text analysis has been conducted in the context of ethnicity, examining the most popular library books borrowed by children between the ages of 9-12 years old. The bookshave been selected at two different libraries, located in two different socioeconomic areas. The aim is to examine whether ethnicity plays a role in the choice and content of literature in the two areas. The analysis takes into account class, sex and gender, all of which combine in the context of ethnicity. The framework within which I have based my questions are; In the context of ethnicity, is there a difference in the content of the most borrowed children's books at the two libraries located in areas of diverse socioeconomic background, is the choice of literature affected by the area in which library visitors live and is the content of the most borrowed books specific to what children is each particular area can identify with ? Having analysed the most popular books at both libraries, it has been concluded that there are differences in the two areas when it comes to children's choice of literature.

Vi har ett samhälle och en skola som genomsyras av en strävan efter jämställdhet mellan könen. Trots styrdokumentens betoning på flickors och pojkars lika förutsättningar, tycker jag mig ha sett allt för lite av genusperspektivet i den dagliga pedagogiska verksamheten under min verksamhetsförlagda tid. I arbetet under de tidiga skolåren är mycket fokus på läsning och läskunnighet. Men vad är det då eleverna läser och vad speglar texterna utifrån vår strävan? Uppsatsen behandlar hur könsroller gestaltas i barnlitteratur.

Syftet med detta arbete är att genom genusgranskning av ett antal svenska barnböcker under en tioårsperiod, undersöka hur karaktärerna och relationer har framställs. Kan man se ett mönster när det gäller genus i bilderböckerna för barn och på så sätt förstå, vad dessa böcker förmedlar, angående kön och genus? Kan en förändring över tid ses, hur kan denna i sådana fall förklaras? I enlighet med syftet valdes tre olika bokserier vars innehåll djupanalyserades med fokus på genus. Valet av böcker var baserat på uppgifter från bibliotekets efterfrågan samt uppgifter från förskoleavdelningarna på en mellansvensk förskola.I större delen av den äldre valda litteraturen var huvudpersonerna pojkar och män. De kvinnor som förekom var beskrivna som underordnade.

Denna forskningsstudies syfte var att undersöka hur några förskolebarn och pedagoger resonerar kring genus och jämställdhet i barnlitteratur med inriktning på skillnader och likheter mellan pojkar och flickors val av aktiviteter. Studiens syfte var även att få en inblick i några pedagogers arbetssätt med genus i förskoleverksamheten. Som metod har vi läst boken Lia för en dag/Leo för en dag av Carin Wilke för 22 barn, som var indelade i åtta grupper, för att sedan föra ett samtal kring boken med barnen. Syftet med boken är enligt författaren att göra barnen uppmärksamma på de könsbundna skillnader som påverkar dem. Till studien gjordes semistrukturerade intervjuer med två förskolepedagoger.

Syftet med detta examensarbete är att utifrån ett genusperspektiv visa hur pojkar och flickor beskrivs i bilderböcker för barn. För att få syn på detta har karaktärernas grad av aktivitet i handlande situationer analyserats. För att vidare fördjupa resonemanget och problematisera könsstereotyper så har ett feministiskt poststrukturalistiskt perspektiv använts som har applicerats på hur bokens karaktärer presenteras. Metoden som använts är feministisk poststrukturalistisk textanalys där fokus legat på texternas samverkan med bilderna. Elva böcker har analyserats med hjälp av Maria Nikolajevas teorier rörande barnlitteratur och Hillevi Lenz Taguchis forskning om feministisk poststrukturalism. Resultatet visar att även om teman och historier vid första anblick verkar vara könsneutrala så visar en noggrannare analys att mer dolda könsroller förekommer. Slutsatsen i detta arbete är att vissa könsroller ligger så djupt rotade i vårt samhälle att de kan vara svåra att se.

Explores the difference between the two versions of Virginia Woolfs short story about Nurse Lugton..

Syftet med arbetet är att undersöka barnlitteraturens skildring av kost och måltidsvanor samt förskolans arbete med en ökad kostmedvetenhet hos barnen. Vidare är tanken att se hur barnlitteraturen kan användas som ett verktyg i verksamheten, för att tydliggöra sunda kostvanor. Metoder som används är enkätundersökning, kvantitativ litteraturundersökning samt kvalitativa intervjuer. Sammanfattningsvis visar resultatet att majoriteten av barnlitteraturen skildrar någon form av måltidsvanor och kost kopplad till måltidsvanor samt att den hälsosamma kosten skildras i större omfattning än den ohälsosamma kosten. Resultatet av de kvalitativa intervjuerna visar att alla förskolor som deltog i intervjun har pedagogiska måltider där personalen deltar samt att tre av fyra förskolor tycker att de använder barnlitteraturen mycket i verksamheten, dock arbetar ingen av förskolorna medvetet med barnlitteraturen som ett verktyg i verksamheten, för att tydliggöra sunda kostvanor.

Hallgren, Emma & Ottosson, Ann (2008). Interaktion - En komparativ studie mellan I Ur och Skur och traditionell förskoleverksamhet rörande samspelet mellan barn och pedagog. (Interaction - A comparative study between ?I Ur och Skur? and traditional pre-schools, concerning the interaction between child and pedagogue.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. I vår studie har vi undersökt eventuella skillnader i mötet mellan pedagoger och barn i traditionell respektive utomhuspedagogisk förskoleverksamhet, I Ur och Skur. Vi ville lyfta fram de eventuella skillnader som finns för att förstå om och hur verksamhetens form påverkar mötet mellan pedagoger och barn och i vilken mån barnens behov och intressen tas till vara i verksamheten. Genom vår studie vill vi även lyfta fram den eventuella betydelsen av olika verksamhetsformer för tanken om en verksamhet för alla.

Syfte med uppsatsen är att få förståelse för hur barnbokserien om Pettson och Findus kan användas för lärande för hållbar utveckling. Texten i böckerna om Pettson och Findus analyseras med hjälp av kvalitativ textanalys utifrån ett ekokritiskt perspektiv. Det ekokritiska perspektivet innebär att man undersöker relationer mellan det mänskliga och det icke-mänskliga i bl a litterära texter. Ett speciellt fokus har legat på den natursyn som förmedlas i böckerna samt djurbeskrivningar och djurrelationer med människan.Uppsatsen visar att alla natursynerna, nämligen den antropocentriska, den biocentriska samt den ekocentriska förmedlas i böckerna. Den antropocentriska natursynen ges dock betydligt mer utrymme i den analyserade texten.Djurbeskrivningar skiljer sig beroende om man beskriver tama respektive vilda djur.

Syftet med vår rapport är att undersöka barnlitteraturen som ett specialpedagogiskt verktyg. Vi lyfter barnlitteraturens möjligheter och vi vill bidra med ett specialpedagogiskt verktyg. Vi har producerat en bilderbok som riktar sig främst till barn i koncentrationssvårigheter i åldrarna 3 till 5år. Barnboken syftar till att stärka barns självkänsla och identitetsutveckling samt att skapa förståelse och igenkänning hos barn i behov av särskilt stöd. Berättelsen i vår barnbok handlar om fyra karaktärer, alla med olika egenskaper som kan relateras till olika typer av koncentrationssvårigheter, där var och en av egenskaperna framställs som något positivt och som har ett värde i sig.