På elmarknaden har man utvecklat fenomenet mikroproduktion av elenergi vilket innbär att slutkunden själv ska producera sin el främst genom att utnyttja sol och vind kraft. I Sverige finns det ett växande  intresset för mikroproduktion. De flesta som producerar sin egen el gör det främst genom solpaneler och mindre vindkraftverk som sätts upp vid deras egendom. I den här studien har vi gjort en djupare analys kring olika typer av anläggningar för att producera småskalig elkraft. Men även tittat på den ekonomiska aspekten genom att beskriva ekonomisk vinning och kostnader samt ställt upp en kostnadskalkyl för att beskriva detta i siffror.

Skolmåltidsmiljön och dess påverkan hos högstadieelever - En jämförande analys av skolmåltider i klassrum kontra matsal.

Uppsatsen ger en retorisk analys av tidningsdebatten Ranelidfejden 2003. Fejden startade med skribenten Linda Skugges recension i Expressen av Björn Ranelids bok Kvinnan är det första könet. Inom kort publicerades artiklar i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet som ifrågasatte Skugges kompetens som kritiker. Uppsatsen undersöker dessa artiklar och hur de argumenterar för att upprätthålla respektive bryta mot de normer som finns kring traditionell litteraturkritik. Detta görs genom att utgå från Kenneth Burkes dramatistiska analys inklusive ett genusperspektiv.

I denna studie unders?ks hur l?rare talar om sina erfarenheter av barns internetanv?ndning och hur de beskriver att de arbetar f?r att st?tta elevers digitala kompetens och motverka n?tmobbing i den digitaliserade barndomen. Studiens teoretiska utg?ngspunkter ?r Social interaktionism teori men ?ven barns perspektiv och barnperspektiv i samband med n?tmobbning. Detta ?r f?r att kunna besvara studiens fr?gest?llningar.

Kommunikation med barn ?r en avg?rande del inom socialtj?nstens utredningsprocess, s?rskilt f?r att beakta barnets b?sta och s?kerst?lla att barnets r?st blir h?rd. Denna studie syftar till att unders?ka socialsekreterares perspektiv p? att kommunicera med barn inom socialtj?nstens utredningsarbete. Kommunikationsteorin har valts som teoretisk utg?ngspunkt, med fokus p? olika kommunikationstekniker och f?rdigheter.

Den här uppsatsen tar avstamp i en personlig erfarenhet av när representationen på sociala medierorsakat konsekvenser i den fysiska världen. Uppsatsen undersöker, genom en autoetnografiskmetod, processer för normerande tillhörighet inom speciella diskurser. I texten användsmusikgenren Black Metal som exempel för att visa hur normer styr och kontrollerar socialthandlingsutrymme för kvinnor. Begrepp som används för att beskriva dessa processer kommer frånErving Goffman och har kallats för det dramaturgiska perspektivet. Begreppen används vidare iarbetet som verktyg i det gestaltande arbetet där normer för subjektspositioner undersöks iiscensatta fotografier..

Faktorer och kriterier som har betydelse i den reella miljön, men som även är möjliga att läsa i planförslag är fokus för detta examensarbete som syftar till att undersöka huruvida gångmiljön kan kvalitetssäkras i planförslag genom analys av kriterier. Detta görs genom litteraturstudie av forskning, vägledande dokument och utvärderingsmetoder för befintliga miljöer, med innehållsanalys som metod. Vilket därefter analyseras för att prövas på den fallstudie som görs på en stadsdel i Karlskrona. Undersökningen visar att hantering av faktorer och kriterier varierar stort i forskning men även i vägledning för planering samt att analys av kriterier i planförslag kan vara problematiskt. Uppsatsen påvisar att kvalitetssäkring av planförslag har en rad fördelar i den fysiska planeringen..

Stenmjöl i fraktionen 0-2 mm är i de flesta fall en restprodukt vid bergmaterialsframställning. Detta läggs på stora upplag och marknaden för produkten är liten. Syftet med föreliggande arbete är att bedöma om stenmjöl kan användas vid jordförbättring för att på så sätt hitta en ny marknad för produkten. Arbetet jämför även material med olika glimmerhalter för att påvisa de eventuella skillnader som kan finns mellan dem. Materialens fysikaliska och kemiska egenskaper har analyserats med olika analysmetoder som kornstorleksfördelning, petrografisk analys, permeabilitet, kapillaritet och laktest (2-stegs skaktest).

Denna uppsats behandlar Stina Aronsons Feberboken - stoffet till en roman (1931) i syftet att ifrågasätta verkets status som självbiografiskt dokument. Uppsatsen innehåller en komparativ analys av karaktären Hugos brevutdrag i Feberboken och de autentiska brev från Artur Lundkvist som står som förlaga till den fiktiva brevkorrespondensen. Analysen resulterar i att tidigare forsknings jämställande av Hugo och den verklige personen Artur Lundkvist framstår felaktig, och slutdiskussionen rymmer en dialog med representanter för den vedertagna läsningen av verket. .

The purpose of this study was to create an environment that stimulates children?s communication via language in a preschool called ?The Flower?. The environment should encourage and challenge the children to interact and communicate more with each other. That in turn will further the children?s language acquisition.

Genus och jämställdhet är centrala begrepp i vårt samhälle. Redan i förskolan kan barnen bli påverkade av genus. Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) nämner att personalen ska motverka de traditionella könsmönstren i förskolan. Studien ger en inblick i några barns uppfattningar kring genus och jämställdhet utifrån en barnbok vars syfte är att främja jämställdhet. Undersökningen har även utförts för att kunna uppmärksamma eventuella skillnader mellan pojkars och flickors uppfattningar kring genus och jämställdhet utifrån den valda barnboken.

Jag har i mitt arbete gjort en studie av litteraturvetenskapliga tolkningsstrategier i läroböcker. Syftet med detta arbete är att klassificera och ta reda på vilka litteraturvetenskapliga infallsvinklar som används av läroboksförfattarna med utgångspunkt i deras framställning av Selma Lagerlöfs författarskap.I min analys utgår jag från Anders Palms texttolkningsmodell med dess olika primärfaktorer, samt Gösta Löwendahls modell för lyrikanalys för att urskilja de tolkningsstrategier som använts i de litterära analyserna av Lagerlöf och hennes verk.I min undersökning framkom, trots mycket aspektrika framställningar, att den dominerande infallsvinkeln i flertalet läroböcker är textcentrerad med tonvikt på handlingen, tankeinnehållet, språket och motiven i Lagerlöfs berättelser..

Syftet med uppsatsen är att dels försöka definiera vad begreppet arkeologisk identitet i nutid innebär, dels göra en analys av hur arkeologisk identitet tar sig uttryck i en arkeologisk/politisk diskussion. Begreppet diskuteras utifrån två skilda exempel på vad arkeologisk identitet kan innebära för minoritetsgrupper, dels kurderna i staden Hasankeyf i sydöstra Turkiet, dels samerna i Härjedalen i Sverige. Monument ochlämningar efter nuvarande och svunna kulturer utgör, enligt min mening, en del av de lokala kulturernas arkeologiska identitet som varje nation har rätt och möjlighet att tala om i nutid..

I de nuvarande styrdokumenten för svenskämnet på gymnasiet har termen identitet en framskjuten placering. Det sägs i ämnesplanen att utbildningen i svenska syftar till att stärka den personliga och den kulturella identiteten. I de kommande styrdokumenten är allt tal om identitet försvunnet. Syftet med den här uppsatsen är att genomföra en värderande analys av denna förändring. Jag försöker svara på frågan om förändringen är till det bättre eller sämre. Som metod använder jag mig av argumentationsanalys.

Syftet med vår studie var att undersöka om, hur samt när förskollärare och lärare i förskolan, förskoleklass och skolår ett använder sig av barnböcker och högläsning i det pedagogiska arbetet med barn, samt deras medvetna tanke bakom bokval. Vi var även nyfikna på vilka yttre förutsättningar (miljön) det finns för att skapa läslust och läsro. Resultaten förväntades ge klarhet i hur sambandet mellan barnbokens ställning och dess användande såg ut. Resultaten visade att förskollärare och lärare värderar barnbokens roll i verksamheten högt och många visade på en medvetenhet om de förtjänster användandet av den för med sig. Detta återspeglades dock inte helt i den dagliga verksamheten, där barnlitteraturen främst erhöll en funktionell roll.