Syftet med föreliggande studie var att få en ökad förståelse kring några Barnhemsbarns anknytningsmönster sett utifrån ett utbildareperspektiv på ett barnhem i Kambodja. Följande frågeställningar var i fokus: Hur menar några utbildare att barnen knyter an eller relaterar till människorna omkring dem? Hur hjälper utbildarna barnen till en tryggare tillvaro med sociala relationer i och utanför barnhemmet? Urvalet bestod av fem utbildare på barnhemmet, varav fyra utbildare och en förståndare. Åldersspannet var från tjugo till fyrtio år. Tre av de medverkande var kvinnor, samt två män.

Barnkonvention som präglas av idén om barnets bästa har fått stort gensvar i många länder. Dokumentet har ratificerats av alla världens stater utom USA och Somalia och därmed fick idén om barnets bästa och barnets rättigheter rättens stöd. Syftet med uppsatsen är en granskning av vad barnets bästa innebär, hur barnets bästa ses utifrån olika internationella och nationella perspektiv, vad domstolarna anser med barnets bästa och hur barnperspektivet tolkas. I arbetet användes juridisk metod och en jämförelse av begreppet barnets bästa i Sverige och Ryssland. Varför har svenska barn fina leksaker samtidigt som ryska Barnhemsbarn får klara sig på 80 öre per dag? Det viktigaste är inte att länderna ratificerat barnkonventionen utan hur den införlivats i nationella lagstiftningen.

Så snart barnet har upptäckt att hon finns, kommer frågan vad eller vem hon är. Hur hon utvecklar sitt själv och sin självbild är beroende av många olika faktorer. Under de senaste åren har barn från barnhem i Ryssland kommit till Sverige för att bo hos svenska familjer. Bodens kommun har under ett flertal år bedrivit ett feriehemsprojekt för ryska sommarbarn. Syftet med denna studie var att ta reda på om ryska Barnhemsbarns anknytning, självbild och framtidstro påverkades av att åka till en familj i Sverige under en kort period.