Revisionsbranschens främsta uppgift är att bidra till ett ökat förtroende för de finansiella rapporterna och genom detta tillhandahålla en social och affärsmässig trygghet i samhället. Revisorns oberoende är det som ger trovärdighet åt den finansiella informationen, kraven på revisorns oberoende och en kvalitetssäker revision är därför mycket stort. Dock har förtroendet för revisorerna minskat till följd av senare års skandaler. Frågeställning: Vår problembakgrund och vår problemdiskussion har utmynnat i följande huvudfråga som vår uppsats ämnar besvara. Hur skiljer sig revisionsbyråer av olika storlek i deras arbete med, och inställning till, vissa kvalitetsfaktorer inom utvalda områden? För att kunna besvara vår huvudfråga har vi formulerat följande delfråga: Vilka faktorer kan anses avgörande för att uppnå en god kvalitet i revision?.

I denna uppsats studeras investeringsprocesser i det divisionaliserade företaget Södra Skogsägarna ekonomisk förening. Studiens syfte är att beskriva och förklara företagets investeringsprocesser och i vilken utsträckning dessa processer är standardiserade. I studien analyseras dessa investeringsprocesser utifrån befintlig teori. Studien visar att investeringsprocesser initieras i den operativa verksamheten för att sedan drivas fram i den operativa verksamheten och i ledningen på enhetsnivå. Beslut fattas på alla nivåer i företaget efter investeringars storlek.

We investigate if the size of goodwill compared to total assets has any effect on the shareholders return on companies listed on the Swedish Stock market. We put up two different hypotheses with a foundation from previous research and later dismiss one of them. Our evidence does not show any indicators that the size of goodwill have an effect on the shareholders return, which brings us to believe that there, from a share holders point of view, isn?t any need for concern regarding the standards about accounting for goodwill as stated by IFRS. .

Vi har med hjälp av intervjuer och enkäter undersökt vilka faktorer som ligger till grund för föräldrars val av förskola. Idag kan föräldrar göra ett rationellt val genom att själva undersöka, besöka och ta reda på vilken förskola som passar dem och deras barn bäst. Valmöjligheterna är många och beslutet är stort. I denna undersökning redovisas faktorer som utmärker sig vid föräldrars val av förskola i Sverige utifrån ett socioekonomiskt perspektiv. Föräldrar i allmänhet visste vilka faktorer som de ansåg viktigast i sitt val av förskola.

Författarna har genom studien funnit att faktorerna engagemang, tidigare internationell erfarenhet, systematiskt tillvägagångssätt, företagets storlek,nätverk och kunskap haft tydligast påverkan på de studerade svenska företagens internationalisering och framgång i Ryssland. Dessa framgångsfaktorer tycks även likna de faktorer som generellt framträder i tidigare forskning. Dock framstår möjliga marknadsspecifika element som kan kopplas specifikt till den ryska marknaden. Dessa framgångsfaktorer kan inte enskilt förklara företagens framgång, utan ger en nyanserad bild av de studerade företagens främsta attribut vid etableringen..

I en vid definition är riskkapital alla investeringar i onoterade bolag som bidrar till det egna kapitalet. En annan kännetecknande egenskap är att investeringarna är tidsbegränsade med målet att avyttras inom 3-7 år. Den vanligaste orsaken till att företag väljer att samarbeta med riskkapitalister är ganska given, de behöver kapital till sin verksamhet. När ett företag använder sig av riskkapital hamnar det i en typ av beroendesi-tuation gentemot finansiären, där denna har möjligheten att ställa orimliga krav. Det finns många faktorer som rimligtvis borde påverka vilka krav på finansieringen av företaget som riskkapitalisten kan ställa samt även vilket engagemang de har. Några faktorer kan vara företagets utvecklingsfas, stor-lek på investering, bransch och företagsledningens kompetens. Våra problemfrågor är: Vilka krav ställer riskkapitalisterna i form av storlek på aktiepost, typ av aktie, styrelseposter för att genomföra en investering? Vilket engagemang har riskkapitalister i sina portföljföretag, är de aktiva eller passiva? Vårt syfte är att beskriva vilka krav riskkapitalister ställer på företagen de ska investera i samt vilket engagemang de har i sina portföljföretag.

Syftet med denna uppsats är att belysa i vilken utsträckning teori om varumärkesbyggande inom modebranschen är applicerbar på varumärkesbyggandet av småskaliga modedesigners och vilken betydelse omgivningen verkar ha. En fallstudie utfördes baserad på intervjuer med tre modedesigners inom DesignLabland, ett designnätverk i Norrbotten. Studien visade att småskaliga modedesigners till en viss del använder sig av samma verktyg och tankesätt som återfinns i teorin, men att det på grund av verksamheternas skillnad i storlek och budget sker i mindre skala. Småskaliga modedesigners använder sig själva och sina personligheter i byggandet av sina varumärken. Vidare visade studien att småskaliga modedesigners samarbetar i strategiska allianser med personer inom andra kreativa näringar för att skapa varumärkeskoncept..

Det finns många olika motiv för företag att sponsra kultur men kulturinstitutioner har dåligt utvecklade erbjudandestrategier för att framhäva hur företag gagnas av samarbetet. Mellanhänder med nisch mot kultursponsring kan etableras för att marknadsföra kulturinstitutioner mot potentiella sponsorer. En ändrad lagstiftning tycks öka intresset för företag att sponsra kultur. För att maximera nyttan av sponsringssamarbetet krävs en utvecklad sponsringsrelation som är ömsesidigt värdeskapande och där parterna uppfyller alla nivåer av kunskapsutbyte. Relationerna inom kultursponsring påverkas mer av kulturinstitutioners storlek än av företags..

Stortorget i Karlskrona är ett centralt beläget offentligt rum som idag förlorat sin funktion som en plats med ett rikt offentligt liv och en trivsam plats i staden. Detta arbete tar tag i den problematiken och presenterar ett sätt på vilket man kan förändra torget och göra det attraktivare för stadens befolkning. Förslaget går ut på att göra torget mer anpassat för oskyddade trafikanter genom att bilarna får ta ett steg åt sidan men samtidigt göra det lättillgängligt med en ny kollektivtrafiklösning för Trossö. För att göra torget attraktivare har dess storlek försökt tonas ner och därmed göra det mer anpassat till den mänskliga skalan. Detta har skett bland annat genom att plantera träd men även genom nya byggnader som bättre integrerar med det stora torget..

Denna undersökning gjordes för att ta reda på hur idrottslärare ser på sina idrottshallar. Jag har personligen befunnit mig i ett antal idrottshallar och funderat över varför alla inte ser likadana ut. Hur ser de olika hallarna ut och vilka attribut upplevs som positiva kontra negativa? Hur hanterar de olika idrottslärarna sina olika förutsättningar och hur påverkar dessa förutsättningar undervisningen i idrott och hälsa? För att få information om detta besökte jag fyra olika skolidrottshallar och intervjuade fyra olika idrottslärare på tillhörande skolor i Skåne angående deras förflutna och samtida erfarenheter. Resultaten visar att hallens golv, storlek, akustik, materiella tillgångar, åtkomst till sidoutrymmen och möjlighet att avdela hallen har stor betydelse för undervisningens kvalitet..

Syftet med denna uppsats är att belysa konsekvenserna av att ha diagnosen ADHD, hos elever i skolår 7-9. Vidare är syftet att få inblick i diagnosens pedagogiska konsekvenser.Genom intervjuer har av oss valda lärare fått ge sin syn på diagnostisering och dess konsekvenser. Vi valde att använda en kvalitativ intervjumetod, då vår mening var att ha en mer öppen intervju med våra informanter.Efter genomförda intervjuer och genom den litteratur vi läst framkommer det tydligt att informanterna och forskarna belyser kunskapen om diagnosen som en viktig del, för att främja de positiva konsekvenserna av en ADHD diagnos. Vidare framkommer det att diagnosens konsekvenser är till stor del beroende av olika faktorer som till exempel; skolans utformning, lärarnas kompetens i ämnet, skolans resurser samt undervisningsgruppernas storlek..

Vårt syfte är att ta reda på mer om vad som påverkar fonders avkastning och om detta skiljer sig åt i ekonomisk uppgångs- respektive nedgångsperiod. För att uppfylla vårt syfte har vi använt oss av regressionsanalyser med avkastning som beroendevariabel och variablerna: standardavvikelse, beta, storlek, TKA och omsättningshastighet som förklarande variabler. Vi har använt portföljvalsteori med dess ingående variabler avkastning och risk. Även begrepp som CAPM och beta gås igenom. Detta följs av det aktuella forskningsläget inom ämnet.

I denna studie undersöker vi vad som påverkar oljeaktier och oljeservice aktier. Vi har valt ut fem aktier med varierad storlek från varje bransch, på den amerikanska börsen.Vi använde oss av en multipel regressionsanalys för att komma fram till vilket av oljepriset och Dow Jones index som påverkade aktierna mest. Vi analyserade effekterna både på kort och på lång sikt.Studiens resultat visade att på kort sikt påverkade oljepriset och Dow Jones index aktierna ungefär lika mycket, men på lång sikt var det bara oljepriset som hade en inverkan..

I dagens företag är det vanligt att ha speciella kunder som betraktas som företags nyckelkunder (Key account management, KAM). Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur företag som använder sig av nyckelkunder väljer ut, utvecklar och bibehåller relationen med sina nyckelkunder. För att kunna undersöka detta gjorde vi en fallstudie på ett stort företag i Sverige. Frågeformuläret baserades på våra forskningsfrågor och tre respondenter intervjuades. Vår empiriska undersökning visade att företag ser till kunders lönsamhet, storlek på kunden samt försäljningsvolym.

Med Basel II och dess regelverk som grund undersöker vi i denna uppsats vilka egenskapersom kommit att spela en viktig roll i tillämpningen av schablonmetoden och IRK-metoden,som banker officiellt tillämpar vid beräkning av kapitaltäckningskravet. Nyinstitutionell teorihar legat som grund för att undersöka om behovet av legitimitet hos svenska banker kunnatförklara dessa val. Tidigare forskning har identifierat egenskaperna storlek, resurser ochklientportfölj hos banker, vilka utgjort studiens avgränsning. Vi fann att bankers behov avlegitimitet varierar mellan egenskaperna, resultatet kan till viss del förklara deras tillämpningav schablon- och IRK-metoden..