Studien syftar till att undersöka hur pedagoger i förskolor med olika pedagogiska inriktningar definierar barn i behov av särskilt stöd. Vi vill också ta reda på vilka faktorer som påverkar deras val av arbetssätt samt vilka barn som är berättigade till ett åtgärdsprogram. Vi har genomfört en kvantitativ studie med en enkät som instrument. Studien har genomförts på tolv förskolor med de för vår studie aktuella pedagogikerna. Enkäten innehåller 21 frågor.

BakgrundInom Reggio Emilia filosofin arbetar man medvetet med miljön och materialet. Man sermiljön som den tredje pedagogen. De två andra pedagogerna är lärarna samt barnen själva. I Reggio Emilia har de en stark tro på barnets kunnande. De ser barnen som kompetenta och nyfikna att lära sig saker.

Studiens syfte är att undersöka hur barnrättsperspektivet utifrån Barnkonventionen uppfattas i förskolan. Frågeställningarna bygger på Barnkonventionens fyra huvudartiklar. Hur uppfattar för-skollärarna att alla barn har samma rättigheter och lika värde? Hur uppfattar förskollärarna att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn? Hur uppfattar förskollärarna barnets rätt att utvecklas? Hur uppfattar förskollärarna barnets rätt att komma till tals? Studien är en kvalitativ studie med en hermeneutisk ansats. Fokusgrupper har använts för att samla in empirin.

Välkommen till förskolan är en undersökning om hur barn och vårdnadshavare blir bemötta under de första dagarna i förskolan, av Anna Friberg och Ingbritt Svensson. Studien beskriver hur pedagoger bemöter barn och vårdnadshavare under de fem första introduktionsdagarna. När ett barn börjar förskolan tar pedagogerna inte enbart emot barnet utan hela familjen. I läroplanen för förskolan, Lpfö 98 (Reviderad 2010), framgår det att förskolans pedagoger ansvarar för att varje barn tillsammans med dess vårdnadshavare får en god introduktion i förskolan. Pedagogerna ska visa respekt och ta ansvar för att utveckla en tillitsfull relation till barnet och dess vårdnadshavare. Examensarbetets syfte är att åskådliggöra familjers första möten med förskolan.

Bakgrund:Med hjälp av tidigare forskning och relevant litteratur har vi bearbetat, diskuterat och analyserat resultatet från de genomförda intervjuerna och observationerna, vilket har gett oss en ökad förståelse kring ämnet. Sommers teorier om Samvarokompetens och Samvaromönster utgör grunden för vår studie.Syfte:Syftet med vår studie är att få en uppfattning av pedagogers förhållningssätt till barns samspel i lek men också hur de förhåller sig till barn som inte deltar i lek tillsammans med andra eller som exkluderas. Syftet med studien är även att se hur pedagoger förhåller sig till barns lek och hur barns samspel kan yttra sig.Metod:Med utgångspunkt i syftet har vi genom en kvalitativ metod genomfört sju intervjuer och två observationer. Intervjuerna genomfördes på två olika förskolor. Observationerna i sin tur ägde rum på ytterligare en förskola.

Resultaten av forskning om hälsa tyder på att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och hälsa. Utgångspunkten för denna undersökning var att vi antog att förskolor inte arbetar på samma sätt med hälsa och fysisk aktivitet eftersom de lokala strävansmålen ser olika ut. Syftet med studien är att undersöka och synliggöra hur pedagoger talar om och arbetar för att realisera strävansmålen inom hälsa och fysisk aktivitet i förskolan. Studien utgår från följande frågeställningar: Hur talar pedagoger i förskolan kring hälsa och fysisk aktivitet och Hur uttrycks detta i det konkreta arbetet i Barngruppen? I studiens teoretiska del klargörs de centrala begreppen hälsa, fysisk aktivitet, lek och hälsofrämjande arbete samt miljöns betydelse för barns hälsa.

Värdegrundsarbetet i förskolan där genus och likabehandling står i fokus är ett ämne som skall arbetas aktivt med och det var detta som var grunden i underökning. Undersökningen utgick ifrån två frågor som handlade om pedagogernas kompetens i genusvetenskap samt vilka genuspedagogiska strategier som de använde i arbetet med barnen. För att undersöka detta så valde jag att använda mig av en halvstrukturerad enkät där de flesta frågorna var av öppen karaktär för att kunna fånga vad pedagogernas kunskap om de olika genusvetenskapliga begreppen. De slutna frågorna fångade vilka genuspedagogiska strategier som pedagogerna använde i sitt arbete med barnen. 40 enkäter delades ut till pedagogerna i ett rektorsområde.

Syftet med studien är att få en förståelse för förskollärares syn på inkludering, normalitet och avvikelse, samt barn i behov av särskilt stöd. Vi vill också få ökade kunskaper om vilka förutsättningar som krävs, och vad förskollärarna själva anser att deras egen roll har för betydelse i arbetet med att skapa en inkluderande barngrupp. I studien används kvalitativa intervjuer som metod. Fem utbildade förskollärare från olika förskolor intervjuas.Resultatet visar att förskollärarnas syn på inkludering präglas av demokratiska värderingar. De ser till alla barns lika värde och att alla har rätt till delaktighet i verksamheten.

Denna studie handlar om egenskapen blyghet hos barn. Inom svensk forskning är detta något som knappt uppmärksammas medan det i internationell forskning är något som studerats länge. Man pratar om det som en personlig egenskap som man, vid stora problem, kan få hjälp med att hantera, men också som ett problem som lärare ser och försöker arbeta aktivt med.Som det framgår ovan var syftet med den här studien att undersöka hur svenska förskollärare jobbar med att upptäcka och aktivt stärka blyga barn i deras utveckling. Avsaknaden av svensk forskning om egenskapen blyghet är samtidigt något som uppmärksammas och diskuteras.  För att studera uppfattningar om egenskapen blyghet gjordes intervjuer med treförskollärare. Även om urvalet är litet visade resultatet på att förskollärarna inte ville kalla barnen blyga utan istället valde att kalla det för att de var försiktiga.

Vårt examensarbete heter ?Det är inte bara det att vi sätter oss och fördriver tiden en stund? ? och handlar om förskollärares intentioner med att arbeta med musik. Titeln är tagen från intervjun med förskolläraren Sissela, som ni kommer möta senare i arbetet. Vi som har skrivit arbetet heter Johan Eckman & Jessica Jensen. Tidigare forskning om förskollärares intentioner har vi inte hittat, men däremot har det gjorts relativt mycket forskning om musikens effekter på inlärningsförmågan. Sex förskollärare har deltagit frivilligt i vår undersökning. Metoden vi använt är intervjuer, men vi observerande även en musikstund med varje förskollärare. Syftet med denna undersökning är att synliggöra vilka intentioner förskollärare i förskolan kan ha genom att arbeta med musik som en metod för att främja barns utveckling. Frågeställningarna vi utgått från är som följer: Hur arbetar de utvalda förskollärarna med musik och hur motiverar de sitt arbetssätt? Vilka skillnader respektive likheter finns i förskollärarnas arbetssätt beroende på språkfördelningen i Barngruppen? Hur motiverar de utvalda förskollärarna sina val av sånger? Vi har kommit fram till att alla deltagande förskollärarna har någon slags underliggande mening i såväl sångval som övrig planering av musikstunden.

Värdegrundsarbetet i förskolan där genus och likabehandling står i fokus är ett ämne som skall arbetas aktivt med och det var detta som var grunden i underökning. Undersökningen utgick ifrån två frågor som handlade om pedagogernas kompetens i genusvetenskap samt vilka genuspedagogiska strategier som de använde i arbetet med barnen. För att undersöka detta så valde jag att använda mig av en halvstrukturerad enkät där de flesta frågorna var av öppen karaktär för att kunna fånga vad pedagogernas kunskap om de olika genusvetenskapliga begreppen. De slutna frågorna fångade vilka genuspedagogiska strategier som pedagogerna använde i sitt arbete med barnen. 40 enkäter delades ut till pedagogerna i ett rektorsområde.

Ny statistik från Skolverket visar att en femtedel av alla barngrupper i förskolan består av 21 eller fler barn. I dag finns över 4 800 barngrupper och de stora grupperna blir allt fler (Skolverket, 30.03.2011). Samtidigt kan vi läsa i Lpfö 98 (reviderad 2010) att personalens uppdrag är att tillgodose alla barns behov och lägga grunden för ett livslångt lärande. Förskolan har ett demokratiskt uppdrag och ska värna om delaktighet och dialog (a.a.). Det finns en motsägelsefullhet i hur man ser på varje barns rätt att utvecklas när man i samma veva fattar politiska beslut om gruppstorlekar, där storlekarna kanske hindrar det pedagogiska arbetet.

Föreliggande arbete är en experimentell studie som genomfördes vid Spädbarnslabbet, Uppsala Universitet. Undersökningsgruppen bestod av 10-månader gamla barn (n=33) och deras föräldrar. På en dataskärm fick barnen titta på stimuli i form av ljuspunktsanimering av mänsklig rörelse. Barnens titt-tid och pupilldilation registrerades. Det finns i tidigare forskningsresultat belägg för att normalutvecklade barn har en känslighet för biologisk rörelse men detta är inte tidigare studerat med hjälp av pupillometri.

SyfteStudien är en deskriptiv studie av upplevelser och erfarenheter förskollärare har av specialpedagogisk handledning i förskolan.Frågeställningar? Upplever förskollärarna att den specialpedagogiska handledningen har förändrats över tid?? Har förskollärarna upplevt behov av specialpedagogisk handledning?? Vad upplever förskollärarna att den specialpedagogiska handledningen har handlat om?? Vad upplever förskollärarna att den specialpedagogiska handledningen främst handlar om, enskilda barn eller hela Barngruppen?? Upplever förskollärarna att den kunskap som erhålls genom den specialpedagogiska handledningen används i verksamheten?? Vad har förskollärarna för visioner om hur den specialpedagogiska handledningen skulle kunna se ut idealt?Metod: Studien är hermeneutiskt inspirerad i tolkningen av resultatet. Metoden som använts vid insamling av empirin är den kvalitativa halvstrukturerade forskningsintervjun. Teori: Områden som belyses är specialpedagogiska perspektiv och teorier, styrdokument och litteratur samt tidigare forskning kring området handledning. Resultat: Behovet av specialpedagogisk handledning av personal i förskoleverksamheten är idag större än den tillgång som finns till förfogande.

Föreliggande arbete är en experimentell studie som genomfördes vid Spädbarnslabbet, Uppsala Universitet. Undersökningsgruppen bestod av 10-månader gamla barn (n=33) och deras föräldrar. På en dataskärm fick barnen titta på stimuli i form av ljuspunktsanimering av mänsklig rörelse. Barnens titt-tid och pupilldilation registrerades. Det finns i tidigare forskningsresultat belägg för att normalutvecklade barn har en känslighet för biologisk rörelse men detta är inte tidigare studerat med hjälp av pupillometri.