Sök:

Sökresultat:

1786 Uppsatser om Barnets röst - Sida 14 av 120

Familjen bortom det f?rv?ntade ? Socialt f?r?ldraskap och dess utmaningar

I denna uppsats utforskas det f?r?ldraskapsr?ttsliga regelverket och de r?ttsliga utmaningar som moderna familjekonstellationer st?lls inf?r inom svensk familjer?tt. Genom den ideologikritiska teoribildningen belyser uppsatsen hur lagstiftningen inte s?llan ?r f?rankrad i traditionella ideal och d?rmed inte l?ngre speglar den verklighet som m?nga familjer lever i idag. Uppsatsen syftar till att identifiera de underliggande intressen och ideologier som formar det svenska r?ttssystemet samt utv?rdera relevanta lagf?rslag i SOU 2022:38, Alla tiders f?r?ldraskap ? ett st?rkt skydd f?r barns familjeliv ur ett ideologikritiskt perspektiv.

Specialisering i vÄrdnadsprocessen. En studie över behovet av en specialiserad familjedomstol för handlÀggandet av vÄrdnadstvister.

Hur barnets bÀsta och barnets rÀttigheter ska fÄ större genomslag i vÄrdnadstvister Àr stÀndigt aktuellt för granskning och revision. VÄrdnadstvister innefattar ofta svÄra konflikter mellan förÀldrarna och barnet utsÀtts ofta för ett större psykiskt lidande Àn vad separationen i sig sjÀlvt medför. Bidragande till detta kan vara att vissa brister fortfarande existerar i vÄrdnadsprocessen. Dessa brister medför att handlÀggningsordningen bör ses över. Ett alternativ som varit pÄ tal mÄnga gÄnger för svensk del Àr en specialiserad domstol för familjerÀttsmÄl och vÄrdnadstvister.

FörÀldrars upplevelser av deras barns (0-6 Är) fysiska aktivitet pÄ fritiden och faktorer som pÄverkar denna

Tiden för lek har reducerats för dagens smÄ barn genom att mer tid spenderas pÄ förskolan, mer tid spenderas framför teven och att barn generellt sett har fÀrre syskon. Barn Àr idag som minst aktiva den tid de Àr lediga frÄn skolan och förÀldrar har mindre tid att uppmÀrksamma barnens aktivitet. DÄ den spontana aktiviteten sjunker och passiviteten vÀxer i och med ökad Älder Àr det viktigt att frÀmja och uppmuntra fysisk aktivitet i barnets unga Är. Syfte: Syftet med studien var att beskriva förÀldrars upplevelser av deras barns (0-6 Är) fysiska aktivitet pÄ fritiden och faktorer som pÄverkar denna. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och baseras pÄ intervjuer med sex förÀldrar.

Kollisionen mellan barnets och vÄrdnadshavarens rÀtt till privat- och familjeliv. Om barnets integritet vid vÄrdnadshavarens anvÀndning av sociala medier.

MÀnniskan har, oavsett Älder, rÀtt till privat- och familjeliv enligt artikel 8 EKMR. Barns rÀtt till privat- och familjeliv kommer Àven till uttryck i artikel 16 barnkonventionen. Privat- och familjeliv innefattar flera aspekter, dÀribland rÀtten till integritet. Integritet Àr ett begrepp som omfattar dels den fysiska integriteten, men Àven den psykiska integriteten. Den fysiska integriteten mellan individer skyddas genom flertalet av brottsbalkens bestÀmmelser, men skyddet för den psykiska integriteten Àr mer sporadiskt.

Postoperativ smÀrta hos barn : tecken pÄ smÀrta och adekvata omvÄrdnadsÄtgÀrder. En litteraturstudie

Syftet med denna litteraturstudie Àr att beskriva hur sjuksköterskan kan identifiera postoperativ smÀrta hos barn och vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder som Àr adekvata vid smÀrthantering Metod: Artiklarna till denna studie Àr sökta i databasen Medline via Pub Med. Totalt 18 artiklar kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Barn hade svÄrigheter med att uttrycka (dvs. sÀtta ord pÄ) och sÀrskilja vilka symtom som var de mest besvÀrande för dem under den postoperativa perioden. GrÄt, skrik, jÀmmer och gnÀll, verkade vara relaterade till barnens oförmÄga att prata om smÀrta.

Barn och CT-undersökningar: Betydelsen av omvÄrdnaden och tekniska ÄtgÀrder för att minimera strÄldosen till barnet.

Utvecklingen inom radiologi- och bilddiagnostik gÄr snabbt framÄt och CT- undersökningar blir allt vanligare för barn som hjÀlp vid diagnostik och medicinska ÄtgÀrder. Att optimera strÄldoserna vid pediatriska CT-undersökningar för att minska risken för stokastiska effekter Àr dÀrför ett högaktuellt Àmne. Syftet var att beskriva betydelsen av omvÄrdnadshandlingar och tekniska ÄtgÀrder för att minimera strÄldosen till barnet vid CT-undersökningar. Vi gjorde en litteraturöversikt. I resultatet kom vi fram till att indikationen för CT-undersökningen mÄste vara korrekt.

HÀlsa och livskvalitet hos förÀldrar till barn med medfödda hjÀrtfel.

NÀr ett barn föds med hjÀrtfel skapas ofta en stress hos förÀldrarna. Ovissheten om barnets överlevnad och/eller framtid gör att förÀldrarna upplever en maktlöshet. Det innebÀr att de kan behöva stöd i att finna resurser för att stÀrka eller bibehÄlla hÀlsa och livskvalitet bÄde i samband med nyföddhetsperioden och under barnets uppvÀxt. Familjefokuserad omvÄrdnad Àr vÀl lÀmpad för denna intervention. Syftet var att identifiera faktorer som kan pÄverka hÀlsa och livskvalitet hos förÀldrar till barn med medfödda hjÀrtfel.

Hur arbetar specialistsjuksk?terskor f?r att g?ra barn och unga mer delaktiga vid h?lsobes?k inom barnh?lsov?rden och elevh?lsan? ? En systematisk litteratur?versikt utifr?n specialistsjuksk?terskans och barnets perspektiv

Bakgrund: I Sverige f?ljs barns h?lsa av barnh?lsov?rden och elevh?lsan, arenor d?r distriktssk?terskor ?r verksamma. Distriktssk?terskor arbetar f?r att fr?mja folkh?lsa i livets alla faser och skall verka f?r god och j?mlik v?rd. Personcentrerad v?rd ?r ett arbetss?tt f?r att inkludera patienter, ?ven barn.

Alkoholmissbruk hos förÀldrar och dess konsekvenser pÄ kommunikationen med barnet och barnets utveckling.

Abstrakt Barnen med alkoholmissbrukande förÀldrar lever i svÄra förhÄllanden och de Àr noggranna med att bevara hemligheten om alkoholmissbruket. Barnets liv pÄverkas mycket negativt och det orsakar destruktiva konsekvenser i barnets framtid. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur förÀlderns alkoholmissbruk pÄverkar kommunikationen med barnet och hur barnets utveckling pÄverkas. Syftet besvarades genom öppna frÄgor till barn till förÀldrar med alkoholmissbruk. Deltagarna i studien Àr fyra barn mellan 14 och 15 Är gamla och en mamma till tvÄ barn pÄ 11 och 14 Är.

Mammors upplevelser av stöd frÄn distriktssköterskan under barnets första levnadsÄr

Ett av huvudmÄlen för den svenska BarnhÀlsovÄrden (BVC) Àr att stödja förÀldrar i sitt förÀldraskap, sÄ att det kan skapas gynnsamma förutsÀttningar för en mÄngsidig utveckling för barn. Syftet med denna intervjustudie var dÀrför att belysa mammors upplevelse av stöd frÄn distriktssköterskan pÄ BVC under barnets första levnadsÄr. I studien har fem mammor intervjuats. Intervjutexten har analyserats med kvalitativ tematisk innehÄllsanalys. Analysen resulterade i ett tema: Att nÄgon har tid att bry sig om, vilket innehÄller tre kategorier: Att vara vÀlkommen ger en kÀnsla av att inte vara till besvÀr: Att fÄ trÀffa samma distriktssköterska med kunskap om barn: Att fÄ tillrÀckligt med tid till frÄgor och förklaringar.

Pappors upplevelser av BB-vÄrd

Bakgrund: En av de största hÀndelserna i en mans liv Àr att bli pappa. Stöd och uppmuntran frÄn barnmorskan till den blivande pappan behövs. Det Àr viktigt för pappan att vara nÀra sin kvinna och sitt barn. Det Àr betydelsefullt för hela familjen att pappor inkluderas i den postnatala utbildningen. Syfte: Att undersöka nyblivna pappors upplevelser av BB-vÄrden.

?DÄ blir det tre va? : En studie i hur förÀldrar uttrycker mentalisering över sig sjÀlva och sitt nyfödda barn före och strax efter förlossning

Den hÀr uppsatsen undersöker mentalisering och dess betydelse vid starten av ett förÀldraskap, bildandet av en familj.? Studien utgÄr ifrÄn affektteori och anknytningsteori som en grund för mentaliseringsförmÄgans framvÀxande.? Via en kvalitativ studie undersöks hur förÀldrar uttrycker mentalisering över sig sjÀlva och sina barn i ett redan genomfört intervjumaterial med 4 förÀldrapar under graviditet och fyra veckor efter barnets födelse. Intervjuerna genomfördes för 15 Är sedan av Monica Hedenbro. Studien visar att det Àr möjligt att avlÀsa förÀldrars försök till mentalisering över sina barn men att mentalisering ocksÄ uppstÄr i den dialog som paret har med varandra. Studien visar ocksÄ att det gÄr att se en skillnad mellan olika familjer.NÀr en förÀlder har möjlighet att dela sina egna tankar/farhÄgor och bli lyssnade pÄ av den andra förÀldern ev. Àven fÄ bekrÀftelse sÄ ökar antalet kommentarer om mentalisering.Kommentarer om reglering av barnets fysiska behov föregÄr kommentarer om mentala tillstÄnd/mentalisering . Forskning visar pÄ sambandet mellan trygg anknytning och att förÀldrar tillskriver sina barn egna kÀnslor, tankar och intentioner och kommenterar barnets inre vÀrld i ?mental states?. Studien som helhet visar pÄ vikten av att stödja förÀldrars kommunikation med varandra och med sitt barn tidigt i blivandet av en familj, redan under graviditeten. .

NÀrstÄendes uttryck av sorg och behov vid dödsfall

Bakgrund: Övervikt och fetma Ă€r en global epidemi. Fetma kan orsakas av arv, miljö och beteendemĂ€ssiga faktorer. Övervikt kanleda till flera följdsjukdomar. Viktminskning kan ge ökad livskvalitĂ© pch psykiskt vĂ€lbefinnande. Ur ett hĂ€lsoekonomiskt perspektiv Ă€r det av vikt att det hĂ€lsofrĂ€mjande arbetet startar tidigt i barndomen.

Intressentdialoger : en vÀg mot hÄllbarhet

Uppsatsen heter Förskolebarns lÀrande ? en diskursanalys av förskolans reviderade lÀroplan. Studiens syfte Àr att tolka hur förestÀllningar om barns lÀrande formuleras i den omarbetade lÀroplanen för förskolan genom att göra en diskursanalys av olika policydokument. FrÄgestÀllningarna för studien Àr: Hur formuleras lÀrande i förskolans omarbetade lÀroplan? Hur har synen pÄ lÀrande influerats av svenska dokument som föregÄtt revideringen? Hur har synen pÄ lÀrande influerats av europeiska handlingsprogrammet livslÄngt lÀrande och internationella Konventionen om barnets rÀttigheter? Teoretisk och metodologisk inspiration hÀmtas ifrÄn Foucaults diskursanalys och Faicloughts lingvistiska diskursanalys.

Barns upplevelse och förstÄelse av sin habilitering : En intervjustudie med sex barn med funktionshinder

Habiliteringen syftar till att frÀmja barn med funktionshinders funktionsförmÄga för att öka förutsÀttningarna för delaktighet i samhÀllet. Habiliteringsplanering Àr ett sÀtt för barnet att delta i utformandet av habiliteringen. Syftet med studien var att undersöka barns upplevelse och förstÄelse av mötet med habiliteringen, sett ur barnets perspektiv. Undersökningen var kvalitativ och datainsamlingen skedde med semistrukturerade intervjuer. Sex barn i Äldern 10-13 Är intervjuades.

<- FöregÄende sida 14 NÀsta sida ->