Sök:

Sökresultat:

2053 Uppsatser om Barnets inställning - Sida 66 av 137

"De ska ha roligt" : En undersökning av erfarenheter hos sex lÀrare som har arbetat mins 20 Är med lÀs- och skrivundervisning i skolÄr 1-3

Den hÀr studien syftar till att undersöka vilka erfarenheter som finns inom lÀs- och skrivundervisning hos sex lÀrare som arbetat mer Àn tjugo Är med just lÀs- och skrivundervisning. För att besvara vÄra forskningsfrÄgor som lyder; Hur arbetar nÄgra erfarna lÀrare med lÀs- och skrivundervisning? Vad har format deras sÀtt att undervisa? Vad vill nÄgra lÀrare med lÄng erfarenhet inom lÀs- och skrivundervisning dela med sig av till nyutexaminerade lÀrare? har vi genomfört intervjuer med lÀrare. Vi valde att anvÀnda oss av en öppen intervjuform som gav oss möjlighet att stÀlla vidare/öppnare frÄgor, som gör att den intervjuade fritt kan utveckla sina tankar.VÄr undersökning visade bl a att de intervjuade lÀrarna har format sina arbetssÀtt med hjÀlp av teoretiska kunskaper, influenser frÄn andra, egna reflektioner över undervisningen, synen pÄ hur undervisningen ska uppfattas och delaktighet frÄn barnen. De delar uppfattningen att det ska vara roligt med lÀs- och skrivundervisning och att det Àr viktigt med tilltro till barnets förmÄga..

Inskolning av de yngsta barnen ur pedagogers perspektiv

Arbetet Inskolning av de yngsta barnen av Eleonora Persson handlar om inskolning i förskola. Syftet med följande studie Àr utifrÄn fyra förskollÀrares perspektiv undersöka hur de yngsta barnens inskolning kan gÄ till. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville jag se hur man förbereder det nya barnet och förÀldrarna, vilka inskolningsmodeller som finns samt hur inskolningen kan gÄ till. Arbetet resulterade i att förskollÀrare arbetar med tvÄ veckors lÄng inskolning för att barnen successivt samt med stöd av sina förÀldrar skall vÀnja sig vid pedagogerna, den befintliga barngruppen och den nya miljön. Det Àr tryggheten som ligger till grund för alla inskolningar.

Samband mellan mammans BMI relaterat till amningsduration och mammans skattning av barnets hÀlsa : En enkÀtstudie

I ett internationellt perspektiv har Sverige hög amningsfrekvens, men under 2000-talet har amningsfrekvensen sjunkit och stora regionala skillnader ses. Kvinnorna rekommenderas att helamma sex mÄnader. MödravÄrdcentralen (MVC) informerar om bröstmjölkens hÀlsoeffekter som till exempel att bröstmjölken skyddar barn mot allergier. Forskning visar att överviktiga och feta kvinnor har kortare amningsduration, men fÄ studier behandlar svenska förhÄllanden. Syfte: Syfte med fördjupningsarbetet Àr att studera samband mellan mammans BMI relaterat till amningsduration och mammans skattning av barnets hÀlsa de tre första levnadsÄren.

Hur pÄverkas rÄdjurets (Capreolus capreolus) beteende och kroppstemperatur av fÄngst och isolering i lÄdfÀlla?

Runt om i vÀrlden anvÀnds olika metoder för att fÄnga levande vilda djur i forskningssyfte. Syftet med detta arbete var dÀrför att undersöka hur infÄngning i lÄdfÀlla pÄverkar djurs vÀlfÀrd och om det Àr en bra metod vid infÄngning av vilda djur. Att undersöka om det finns nÄgot samband mellan vilda rÄdjurs beteende under hantering och frislÀppning med kroppstemperartur och antalet gÄnger rÄdjuren fÄngats tidigare, för att studera skadefrekvens och för att se om beteendet inuti lÄdfÀllan varierar mellan individer. Arbetet bygger pÄ en genomgÄng av vetenskaplig litteratur och pÄ en experimentell studie som genomförts i samarbete med Grimsö forskningsstation, Inst för ekologi, SLU som bedriver forskning pÄ vilda rÄdjur som innefattar fÄngst i lÄdfÀllor. I den experimentella studien har datamaterial över antalet fÄngster, kroppstemperatur, skador som djuren Äsamkas i fÀllan, deras beteende under hanteringen och vid frislÀppning samlats.

Motiv och motivation bakom volonta?rism i extrema situationer. : En kvalitativ studie om Volunteer Function Inventory och dess beha?llning som analysverktyg.

This study is based on the notion that the most widely cited and used instrument for assessing volunteer motivations, the Volunteer Function Inventory (VFI), might not be sufficient in its aspiration to aid, streamline and benefit the recruitment and retention process within volunteer organizations. Understanding volunteers? motivation is a crucial component in the process of securing future volunteer engagement in a world where their efforts are desperately needed.This study aims to explain motives and motivation behind volunteer efforts in extreme situations as well as to examine the dependability of the theoretical framework in relation to the forthcoming result, based on the following research questions:What motivated Swedish medical personnel to volunteer during the 2014 Ebola outbreak in West Africa?How could the motives and motivation of Swedish medical personnel be categorized in accordance with the Volunteer Function Inventory (VFI)?Is the Volunteer Function Inventory (VFI) a sufficient tool for analyzing the motives and motivation of Swedish medical personnel in the given case?The presented research questions will be answer through a qualitative theory-consuming study, based mainly on interviews. The interviews are, however, complimented by various written sources in the field of research.The result and subsequent analysis confirms the authors? notion on the VFI and highlights certain deficits in the tool?s execution and its succeeding result.

FörskollÀrarens bild av vÀrdegrundsarbetet och begreppet integritet

Syftet med studien var att fÄ ta del av förskollÀrarens syn pÄ vÀrdegrundsarbetet i förskolan, men Àven att skapa mig en blid av hur de upplever och tolkar begreppet integritet. Syftet var Àven att ta reda pÄ vilka faktorer som kan möjliggöra eller hindra förskollÀraren i arbetet med att visa respekt för barnets/mÀnniskans egenomrÄde. För att söka svar pÄ mina frÄgestÀllningar valde jag att genomföra kvalitativa intervjuer samt att observera med videokamera. Det jag fann var att tvÄ av förskollÀrarna arbetade aktivt med att konkretisera vÀrdegrunden. Jag blev Àven medveten om de problem som kan uppstÄ i arbetet med de demokratiska vÀrdena och vikten av att förskolÀrarna fÄr stöd i detta arbete.

ATT BLI ST?RD I S?MNEN En sammanst?llning av faktorer som p?verkar patienters s?mn inom slutenv?rden samt hur omv?rdnads?tg?rder kan optimera en god s?mnkvalitet.

Bakgrund: God s?mn ?r viktigt f?r h?lsa och v?lbefinnande. Patienter p? sjukhus upplever ofta s?mre s?mnkvalitet p? grund av st?rningar och sm?rta. Sjuksk?terskor har ansvaret f?r att strukturera och genomf?ra omv?rdnadsprocessen, inklusive behandlande, h?lsofr?mjande och f?rebyggande ?tg?rder.

Organisering & samordning f?r klimatanpassning - En j?mf?relse av samordningskapacitet mellan avsektoriserade och traditionella kommuner

Syfte: Uppsatsen har dels ett beskrivande syfte, att kartl?gga organiseringen kring klimatanpassning i avsektoriserade respektive traditionellt organiserade kommuner, men ocks? ett f?rklarande syfte att utreda om och hur samordningskapacitet varierar ur ett strukturellt perspektiv. Unders?kningen utg?r fr?n en ?vergripande fr?gest?llning som handlar om hur en avsektoriserad kommunalf?rvaltning p?verkar kapaciteten att samordna kring klimatanpassning. Teori: F?r unders?kningen anv?nds teorier om samordning, policy integrering och mainstreaming.

Han/Hon/Hen : en intervjustudie om genus, könsroller och könsneutrala ord

I denna intervjustudie har jag anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer för att ta reda pÄ hur pedagoger resonerar kring genus, könsroller och könsneutrala ord pÄ förskolan. Intervjuerna har jag genomfört utifrÄn frÄgestÀllningar som tar upp pedagogers medvetenheten kring sprÄk som genusformare, hur och vad de gör för att motverka de traditionella könsrollerna samt anvÀndningen av könsneutrala ord pÄ förskolan. Resultatet visar att pedagogerna ser pÄ barnen som individer istÀllet för bÀrare av genus och att fokuset istÀllet kan ligga pÄ det specifika barnets intressen. Det Àr fokuset pÄ individen och inte sprÄket som pedagogerna talar om nÀr det gÀller att motverka de traditionella könsrollerna pÄ förskolan.NÀr de talar om könsneutrala ord diskuterar de ord som fungerar lika bra för flickor och pojkar, de nÀmner Àven det könsneutrala ordet hen. Men för att könsneutrala ord ska fungera och anvÀndas av pedagogerna pÄ förskolorna behöver de mer kunskaper, det Àr i slutÀndan pedagogerna som mÄste förklara för bÄde barn och vÄrdnadshavare om dess betydelse..

  Lika barn leka bÀst? : En observationsstudie om barns kamratval i förskolans fria lek

 Kakko, Ida & Sparring, Maria (2008) Lika barn leka bÀst? En observationsstudie om barns kamratval i förskolans fria lek. Examensarbete i didaktik. LÀrarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi.

"Jag har ocksÄ..." : Elevers möte med skönlitterÀra texter

AbstractVÄrt examensarbete belyser hur barn möter och samtalar kring lÀsning av skönlitterÀra texter, samt hur deras egna erfarenheter kommer till uttryck genom samtal vid skönlitterÀr lÀsning. Vi tar vÄr utgÄngspunkt ur John Deweys (1859-1952) teorier om kunskap och lÀrande och Louise M. Rosenblatts (1904-2005) tankar kring lÀsning som transaktion. Tidigare forskning har visat pÄ vikten av att ta del av och bygga kring elevers erfarenheter för att vidga deras förstÄelse vid skönlitterÀr lÀsning. VÄr studie har behandlats genom en etnografisk ansats med observation som metod dÀr vi utgÄtt frÄn barnets möte med skönlitterÀra texter.

Kan saffran f?rb?ttra HbA1c eller fasteglukos? En systematisk ?versikt bland vuxna diagnostiserade med Diabetes Mellitus typ 2.

Syfte: Syftet med denna ?versiktsartikel ?r att unders?ka det vetenskapliga underlaget kring om ett intag av saffran kan f?rb?ttra HbA1c eller fasteglukos hos vuxna personer ? 18 ?r diagnostiserade med Diabetes Mellitus typ 2, j?mf?rt med placebo. Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i databaserna PubMed och Scopus. S?kningen gjordes den 240323 och innfattade ord som "saffron?,? crocus?, "diabetes mellitus, type 2" och ?random*?. Artikelselektionen utf?rdes systematiskt med hj?lp av en avgr?nsad fr?gest?llning samt inklusions- och exklusionkriterier, d?r inklusionskriterier var RCT-studier, gjorda p? vuxna personer diagnosticerade med Diabetes Mellitus typ 2 d?r interventionen skulle f? supplementering av saffran, och kontrollen skulle f? placebo.

Barnets röst i rÀttsprocessen : Vilka krav stÀller rÀttssystemet pÄ det offentliga bitrÀdets kunskap om barn i LVU-mÄl ?

Barnens osynlighet i rÀttsprocessen har diskuterats allt sedan barnavÄrdslagstiftningens förÀndring 1982, dÄ socialtjÀnstlagen (2001:453)(SoL) infördes och lagen (1990:52) med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av barn och unga (LVU), tvÄngslagstiftningen som rör barn och unga. Kritik emot att framför allt barn yngre Àn 15 Är som saknar talerÀtt tenderar ?försvinna? i LVU-processen har i olika sammanhang konstaterats trots barnkommitténs arbete med förstÀrkning av barns perspektiv i svensk lagstiftning. Jag har i min forskning valt att utröna vilken kunskap om barn eller barnkompetens som efterfrÄgas för att företrÀdaren pÄ ett fullgott sÀtt ska kunna företrÀda barn i svÄra situationer. UtgÄngspunkten Àr de kompetenskrav som anges i lagar och förarbeten, vad forskare sett i sammanhanget och mina egna erfarenheter i tidigare forskningsstudier och praktisk verksamhet.

Public relations - "shaded in grey" : En kvalitativ studie om utvalda PR-konsulters syn pÄ och arbetssÀtt vid mÀtning av PR-aktiviteter

För att pÄ ett enkelt sÀtt beskriva det trepartsförhÄllande som existerar mellan barn, förÀldrar och socialnÀmnd kan sÀgas att förÀldrar har det frÀmsta ansvaret för att barns hÀlso- och sjukvÄrdsbehov tillgodoses och ytterst Àr socialnÀmnden ansvarig. Nuvarande rÀttslÀge kan ur ett tillÀmpningsperspektiv beskrivas som en trestegsraket. Den inleds efter att en motiverad vÄrdnadshavare söker socialnÀmndens samtycke för att den andre vÄrdnadshavaren motsÀtter sig barnets vÄrd. I ett första steg ska socialnÀmndens utredningsarbete bestÄ av att ta hÀnsyn till huvudregeln i förÀldrabalken som stadgar att vÄrdnadshavare har gemensam bestÀmmanderÀtt. SocialnÀmnd ska i och med huvudregeln försöka fÄ vÄrdnadshavarna att enas i frÄgan.

Den tredje pedagogen ? en studie om miljöns utformning i förskolan

Arbetet handlar om förskolemiljöns utformning och pedagogernas tankar kring den. De frÄgor vi vill ta reda pÄ Àr hur den pedagogiska miljön pÄverkar barns förmÄga att interagera med rummet. Vilka uppfattningar har pedagogen om miljöns utformning och vilken barnsyn speglas i dessa? VÄr teoretiska utgÄngspunkt i arbetet Àr Reggio Emilia filosofin samt ett postmodernistiskt synsÀtt. I vÄr studie har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och ostrukturerade observationer för att fÄ en inblick i hur pedagogerna vÀljer att strukturera den pedagogiska miljön och dess tankar kring den.

<- FöregÄende sida 66 NÀsta sida ->