Syftet med arbetet är att undersöka beslutanderätten vid gemensam vårdnad samt konsekvenserna av att vårdnadshavare inte kan enas i frågor som rör barnet. Uppsatsen har genomförts med hjälp av traditionell juridisk metod. Det rättsliga förhållandet mellan barn och föräldrar stadgas i FB. De senaste lagändringarna angående vårdnad trädde i kraft 2006. De nya vårdnadsreglerna syftade till att stärka barnperspektivet och tydliggöra principen om barnets bästa.

Undersökningens syfte var att undersöka och beskriva diskurser angående barnperspektiv och barnets bästa inom den sociala barnavården genom att jämföra barnkonventionen, BBIC och lagförslaget LBU. Samt undersöka hur diskurserna utvecklats för arbetet inom den sociala barnavården. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ diskursanalys, som både teori och metod, av de ovan nämnda dokumenten. Resultatet säger mig att den forna diskursen framhävde vårdnadshavarnas rättigheter medan den moderna diskursen betonar barnets rättigheter och ett barnperspektiv. För att tillförsäkra ett barnperspektiv framhålls vikten av delaktighet.

Syftet med denna undersökning är att belysa hur förskolan bemöter och organiserar verksamheten då det finns barn med avvikande beteende med inriktning mot barn med ADHD. Ett annat syfte är att undersöka hur pedagogerna i förskolan bemöter och skapar förståelse för barn med avvikande beteende. I resultatet framkommer om begreppen avvikande beteende med inriktning mot ADHD inom förskola. Studien visar att barnets beteende påverkar dess förståelse hos omgivningen, för barnets sätt att vara och dess behov.  Samtliga intervjupersoner arbetade på ett liknande sätt när det gäller barn med ett avvikande beteende.

Syftet med vårt arbete var att undersöka om och hur elever upplever sitt inflytande över undervisningen i grundskolans tidigare år. Vår undersökning bygger på en kvantitativ enkätundersökning av elevers upplevelse gällande sitt elevinflytande, samt efterföljande kvalitativa intervjuer, och är utförd på en kommunal F-4 skola, som är belägen i en medelstor kommun. Enkätundersökning omfattar 90 stycken elever och intervjuerna är genomförda med 4 stycken elever. Resultaten av enkätundersökningen visar på att eleverna i stor utsträckning upplever att de har ett reellt inflytande (61 %) samt att en klar majoritet av eleverna är nöjda med i vilken utsträckning de upplever sin möjlighet till att påverka under lektionstid (82 %). Resultaten i undersökningarna både går emot och bekräftar tidigare forskning på området.

Förevarande uppsats belyser de fall då en förälders utvisning på grund av brott medför men för den tilltalades barn och i vilken mån det ska beaktas då domstolen fattar beslut i utvisningsfrågan. Enligt art 3 Barnkonventionen och 1 kap 10 § Utlänningslagen (2005:716), UtlL, ska barnets bästa beaktas vid ärenden som rör barn. Principen om barnets bästa medför emellertid inte att barns intressen i alla lägen ska vara utslagsgivande. 8 kap 8 § UtlL är utformad att utgöra avvägning mellan behovet av effektiv allmän och individuell utlänningskontroll och humana aspekter, varför skäl som talar emot utvisning måste prövas om förutsättningar för utvisning är uppfyllda.Skäl emot utvisning framgår av 8 kap 11 § UtlL. Samhällets reaktion gentemot brottslighet ska vara proportionerlig med de följder som utvisning skulle medföra sett till den tilltalades samhällsanknytning.

Barns inflytande i förskolan - Children?s influence at the preschool This essay concentrates around teachers work with children´s influence at the preschool and how that affects the days there for the children and the teachers. The purpose of the essay is to present how four educationalists placed at two different preschools work with childrens influence at the preschool and their point of wiev of the matter. With that I also wanted to expose how the educationalists work with childrens rights at the preschool and to that I added how democracy is used at the preschool. The investigation´s starting point was the questions: What does childrens influence at the preschool mean for the educationalists? How do the educationalists think regarding childrens rights? When can the children be included in dessisionmaking at the preschool? When is it not possible for the children to be included in the dessisionmaking? The four educationalists were intervjued seperately to get the most honest answers.

I studien undersökte vi hur ett antal verksamma förskollärare organiserar sina samlingar och även hur de resonerar kring samlingarnas syfte i förskolan. Vi undersökte även barns inflytande och delaktighet inför och under samlingarna. I studien använde vi oss av en kvalitativ undersökningsmetod innehållande både observationer och intervjuer med verksamma förskollärare. I resultatet har det framkommit att de flesta förskollärarna organiserar sina samlingar på liknande sätt, utifrån barnens ålder och med ett liknande innehåll. Förskollärarnas resonemang kring samlingens syfte har vi kunnat sammanfatta i tre punkter som är gemenskapen, en lugn stund för att kunna möta alla barn och en lärandesituation.

I läroplanen för förskolan Lpfö-98 står det att barnen på förskolan skall ges möjligheter att vistas såväl inomhus som utomhus och att utomhusvistelsen skall ge barnen möjligheter till lek i planerad och naturmiljö. Syftet med studien är dels att upptäcka om och i så fall på vilket sätt samlingen, som en planerad aktivitetsform i förskolan, skiljer sig om den sker utomhus från om den genomförs inomhus och dels att undersöka vilket inflytande barn tilldelas på samlingar inomhus respektive utomhus. Studien utgår från kvalitativ ansats och bygger på videoobservationer och återkopplande intervjuer (stimulated recall). I studien ingår två lärare verksamma i förskolan och barn i åldrarna 3-5 år. Resultatet visar att det inte förekommer skillnad mellan samlingarna inomhus och utomhus när det gäller form, lärarens förhållningssätt och barnens inflytande. Skillnaden som resultatet visar handlar om lärarnas olika sätt att hålla i samlingen och inte om deras sätt att använda sig av möjligheter som utomhusmiljön erbjuder. Barns möjligheter till inflytande påverkas inte av att samlingen hålls vare sig inomhus eller utomhus.

Syftet med studien är att synliggöra hur små barns introduktion till förskolan kan genomföras av lärare, samt undersöka hur vårdnadshavare uppfattar det egna barnets introduktion. Studien bygger på intervjuer med fem lärare/förskollärare som arbetar inom förskolan samt en enkätundersökning med sexton vårdnadshavare. Resultatet av intervjuerna och enkäterna visade att begrepp som ofta återkom var samverkan, samarbete. Både lärare och vårdnadshavare poängterade att kommunikation, förtroende och tillit är grunden till en bra och fungerande samverkan mellan hemmet och förskolan, detta för att alltid ha barnets bästa i främsta rummet. Slutsatser av denna studie visar att i stort sätt samtliga vårdnadshavare var nöjda eller mycket nöjda med deras barns introduktion på förskolan och lärarnas bemötande och deras professionella insats.

Sverige är sedan länge en demokrati där medborgarna deltar efter demokratiska principer. Skolan är en del av samhället och har som huvuduppgift att förberedda elevens deltagande i samhällslivet. Skolan ska fostra framtida medborgare enligt demokratiska principer, därmed är skolan en verksamhet för elevens eget ansvarstagande och inflytande. Då skolans verksamhet lägger stor vikt vid individanpassning kan elevinflytande vara en tänkbar komponent för att möjliggöra elevers inflytande i lärandeprocessen. Dagens elever ska ju i framtiden vara demokratiska medborgare i samhället.

Detta examensarbete handlar om barns inflytande samt barns val i en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Syftet med examensarbetet är att undersöka vad barns inflytande kan innebära. I Läroplanen för förskolan, Lpfö98 står det att barn ska ha rätt till medbestämmande och att verksamheten ska genomsyras av demokrati. Det betonas även att det är barnens intressen som ska ligga till grund för förskolans verksamhet. Mycket forskning har gjorts inom området och en stor del av denna visar att den pedagogiska kvaliteten höjs när barn får vara delaktiga i verksamheten och beslut som rör denna. Examensarbetet har sin utgångspunkt i forskning som berör kvalitet i förskolan och hur barns inflytande kan påverka denna, undersökningar som berör anledningarna till varför inte inflytande ges i större utsträckning samt Reggio Emilias filosofi. Undersökningen som ligger till grund för resultatredovisningen är en observationsstudie där videokamera och fältanteckningar har använts som metod.

Detta är en kvalitativ studie gjord på Barnhuset i Göteborg, en verksamhet med samverkan under gemensamt tak för barn som misstänks blivit utsatta för brott. Syftet med uppsatsen var att undersöka begreppen Barnets Bästa och Samverkan. Syftet var även att ta reda på hur samverkan går till konkret på Barnhuset i Göteborg, med utgångspunkt Barnets Bästa. Uppsatsens frågeställningar: Vad innebär Barnets Bästa för professionerna på Barnhuset?Vad innebär Samverkan för professionerna på Barnhuset?Hur kommer Samverkan barnet tillgodo på Barnhuset i Göteborg? Datainsamlingsmetoden har skett genom en fokusgruppintervju och en halvstrukturerad intervju.

För att kunna leva ett så självständigt liv som möjligt ses brukarens rätt till självbestämmande och inflytande över assistansens utformning och innehåll som en ofrånkomlig utgångspunkt enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Syftet med denna studie var att undersöka personliga assistenters uppfattning om hur brukarens rätt till självbestämmande och inflytande påverkade deras arbetssituation. Metoden för studien utfördes i form av intervjuer med fem personliga assistenter. I denna studie framkommer det hur arbetsinnehållet, både praktiskt och relationellt, ofta utgör oklarheter där det som personlig assistent kan var svårt att veta vilka arbetsuppgifter ska ingå i assistansen samt hur de ska förhålla sig i olika situationen för att det ska bli rätt. Det visar sig hur personliga assistenters förhållningssätt gentemot brukaren ofta består av gränssättningar av olika slag (organisatoriska gränser, personliga gränser och gemensamma gränser).

Syftet med denna studie är att synliggöra hur demokrati kommuniceras på Månens förskola.  Hur kommer demokrati till uttryck och på vilket sätt kommuniceras barns delaktighet och inflytande i planeringen av en fest?Uppsatsen är en kvalitativ studie med en etnografisk ansats. Empirisk data av festens planeringsprocess samlades och observerades under tre månader. Fokus i studien var hur demokrati kommunicerades.I planeringsprocessen av Månens ettårsfest kom demokrati till uttryck på ett formellt sätt och på ett informellt sätt.

Kosten har stor betydelse för att barn ska kunna utvecklas normalt och uppnå en god hälsa. Kostvanor grundläggs tidigt och därför har kostinformationen under barnets första levnadsår en stor betydelse. Genom att BVC uppmärksammar föräldrars erfarenheter utav kostinformation i tidig ålder och anpassar informationen efter deras behov kan hälsoproblem relaterade till kost förebyggas. Syftet med denna pilotstudie var att beskriva föräldrars erfarenheter av BVC-sjuksköterskans kostinformation under barnets första levnadsår. Pilotstudien har en kvalitativ induktiv design med semistrukturerade intervjuer.