SammanfattningBåde Läroplanen för förskolan (Lpfö98/2010) och den forskning vi i vår studie tagit del av framhäver vikten av barns inflytande i förskolan. Bland annat poängterar filosofen och pragmatikern John Dewey (1916/1999) att vägen till ett demokratiskt samhälle bör starta med de yngre barnen, och att de genom miljön ska få erfara allas lika värde. Vi har genomfört en kvalitativ studie på två förskolor, empirin omfattar både intervjuer och observationer. Förskollärarna vi intervjuat har mellan 12 till 34 års pedagogisk erfarenhet, och vår ambition har varit att undersöka pedagogernas uppfattningar om barns inflytande i förskolan, samt hur de tar till vara på och uppmuntrar barnen till att vilja och kunna ha inflytande. I vår teoridel har vi lagt fokus på kommunikation och vuxnas barnsyn som betydelsefulla aspekter för barns möjligheter till inflytande i förskolan. Resultatet av vår studie visar att det till största delen är i den fria leken som barns inflytande kommer till uttryck.

Syftet med den här studien är att få en inblick i hur pedagoger i flerspråkiga förskolor förhåller sig till det flerspråkiga barnet i dess språkutveckling. De frågeställningar som ligger till grund för studien är följande: Vilken syn på det flerspråkiga barnets språkutveckling har pedagogen i förskolan? Hur är förskolans verksamhet ordnad för att stimulera och utveckla barnets språkutveckling? Hur genomför pedagogen i förskolan språkutvecklande aktiviteter i den dagliga verksamheten? För att uppfylla syftet och ta reda på frågorna har vi intervjuat och observerat fyra pedagoger i förskolan.  De resultat som framkommit visar att pedagogerna är mycket medvetna om frågor som rör flerspråkig utveckling och att stort utrymme för barnets modersmål ges vid de undersökta förskolorna..

Syftet med vår studie var att utifrån ett maktperspektiv undersöka när och hur barnen har möjlighet att påverka mellanrumstiden i förskolans vardag. Barns möjlighet till delaktighet och inflytande diskuteras mycket i förskolan men då oftast i samband med den planerade verksamheten. Vi ville undersöka om begreppen diskuteras och synliggörs i samband med tiden mellan de planerade aktiviteterna och rutinsituationer. Vi har valt att kalla denna tid för mellanrumstid i vår studie. Vi ville också undersöka om vi kunde få syn på hur vuxnas användning av makt påverkar barnens möjlighet att få inflytande över denna tid.

Syftet med denna studie är att undersöka hur flyktingbarnets rättigheter efterlevs i Europa samt hur Sverige lever upp till skyldigheterna i barnkonventionen i ärenden enligt Dublinförordningen. Det är en litteraturöversikt över befintlig forskning på området, men även en kompletterande semistrukturerad gruppintervju har gjorts på Migrationsverkets Dublinenhet. Tolkningsramen består av barnkonventionen samt etik i socialt arbete. Genom dessa utgångspunkter har vi i analysen försökt bidra till en större förståelse för hur verkligheten ser ut för flyktingbarnet i Europa. Studiens resultat tyder på att barnkonventionens breda tolkningsutrymme gör det möjligt för stater att anpassa barnets rättigheter enligt konventionen till att gynna staten.

Syftet med uppsatsen/examensarbetet är att undersöka och beskriva hur pedagoger i förskolan tänker om och arbetar med läroplanens mål och riktlinjer gällande demokrati och barns inflytande. Frågeställningar: Hur förbereder förskollärare barn för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle? Finns det svårigheter/hinder när det gäller barns möjligheter till delaktighet och inflytande? I vilka sammanhang ges barn möjlighet till inflytande och delaktighet? Kan man se någon skillnad, gällande demokrati, mellan en förskola med profilering mot Reggio Emilia och förskolor med annan profilering? Metod: En kvalitativ undersökning med intervjuer på tre förskolor. Totalt har fem förskollärare medverkat. Resultat: Samtliga pedagoger poängterade att det var viktigt att man började med den demokratiska fostran i förskolan, det är där man formar barnen och lägger grunden för det livslånga lärandet. Vår undersökning visade att barnen till viss del hade möjlighet till inflytande och delaktighet när det gällde beslut inom de ramar som förskollärarna satt upp..

Syftet i föreliggande studie är att undersöka en grupp barns uppfattningar av delaktighet och inflytande i fritidshemmets verksamhet. Jag använde mig av en kvalitativ undersökningsmetod i form av öppna intervjuer. Den information som intervjusvaren gav bearbetades enligt den fenomenografiska ansatsen. 13 intervjuer genomfördes med barn i åldern 7-11 år på ett fritidshem.Resultatet visar att barnen har en tydlig uppfattning av vad de har delaktighet i och inflytande över i fritidshemmets verksamhet. Barnen beskriver den fria leken, stormötet och social samvaro som tillfällen där de har möjlighet att bestämma.

Newborn Individualized Development Care and Assessment Program (NIDCAP) är en modell för omvårdnad av prematura barn samt dess familj och ett huvudsyfte med denna modell är att stödja utvecklingen av barnet. I Sverige kallas NIDCAP för familjecentrerad utvecklings-stödjande neonatalvård. Enligt internationell praxis anges en okomplicerad graviditet ha en längd av ca 280 dagar, 40 veckor. En fullgången graviditet varar från 37+0 till 41+6 veckor. De flesta av de prematurt födda barnen har en medicinsk komplikation.Syftet var att belysa hur NIDCAP påverkar det prematura barnets utveckling.Metoden för studien var en forskningsöversikt.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur pedagoger resonerar kring barns inflytande och delaktighet i förskolan, samt hur pedagoger arbetar med barns inflytande och delaktighet i förskolans vardag. Barns inflytande och delaktighet diskuteras allt mer i förskolans värld sedan läroplanen reviderades 2010. Där betonas i läroplanen för förskolan, att förskollärarna har ansvaret för mål och riktlinjer i förskolans verksamhet. Därför använde vi oss av kvalitativa intervjuer med tolv pedagoger och tre chefer på fyra förskolor varav två förskolor är Reggio Emilia inspirerade. Vi valde att intervjua både förskollärare och barnskötare för att se om vi kunde märka någon skillnad i svaren på våra intervjuer.

Finck, Louise (2005). Elevers ansvar och inflytande. En undersökning om elever och lärares uppfattning om elevers ansvar och inflytande i utbildningen. Pupils? responsibility and influence.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på elevers åsikter, tankar, upplevelser och visioner om elevinflytande samt att låta elever komma till tals. Speciellt eftersom den mesta forskningen gällande barn och unga avser de vuxnas syn på denna grupp. Problemformuleringarna i denna studie är ?Elevers upplevelser av reellt elevinflytande? och ?Elevers visioner om elevinflytande?. Genom att genomföra fokusgruppsintervjuer i årskurs 4-6 samlades studiens data in.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att utifrån ett rättsociologiskt perspektiv undersöka huruvida begreppet barnets bästa förverkligas i domstolars beslut samt familjerätters yttrande gällande vårdnadstvister. Uppsatsen söker vidare förklara lagrummets gränser avseende vårdnadstvister då domstolar och familjerätter samarbetar under speciella omständigheter. Åtta stickprovsutvalda rättsfall, med bifogat yttrande från socialnämnd, utgör grunden för studien. Den empiriska delen bygger inledningsvis på en delanalys i form av meningskoncentrering, för att övergå till att inringa särdrag i analyserad text med utgångspunkt i om och huruvida barnet har fått komma till tals. Barnets bästa tycks beaktas så långt det är möjligt i vårdnadstvister men begreppets innebörd har en tendens att tolkas av vuxna, vilket kan leda till att det definieras ur ett vuxenperspektiv istället för ett barnperspektiv.

Föreliggande examensarbete behandlar kommunikation mellan föräldrar och pedagoger och föräldrars inflytande. Syftet med examensarbetet är att få en fördjupad förståelse kring föräldrars inflytande i verksamheten och kommunikationen mellan föräldrar och pedagoger utifrån bådas perspektiv. Arbetet utgår från följande frågeställningar: Hur upplever pedagoger och föräldrar att kommunikationen fungerar dem emellan? och Hur ser pedagoger och föräldrar på föräldrars delaktighet och inflytande i verksamheten? samt Hur kan och vill föräldrar vara delaktiga? Metoden som har använts är kvalitativ och bygger på intervjuer med pedagoger och enkätundersökning till föräldrarna. Genom metoden har pedagogernas och föräldrarnas åsikter och tankar framkommit angående kommunikationen dem emellan och hur de upplever föräldrarnas inflytande.

Syftet med denna studie var att studera barns inflytande i förskolan. Intresset riktades mot hur barns inflytande kom i uttryck i den vardagliga praktiken i förskolan. Inflytande definierades som möjlighet att ta initiativ och kunna påverka sin situation. Utgångspunkten i studien var att makten är relationell, vilket innebär att makten kan överföras och förhandlas mellan parterna. I förskolekontext innebär detta att även om det är de vuxna i förskolan som har det yttersta ansvaret så kan barnen få inflytande genom att förhandla och utmana reglerna.

Forskning pekar på brister i dagens matematikundervisning som bland annat handlar om elevers motivation. Syftet med denna uppsats är att undersöka gymnasieelevers studiemotivation i ämnet matematik. Genom intervjustudier har elevers upplevelser av deras mål, självförtroende och inflytande kopplats till teorier om motivation.Motivation är ett begrepp som har utvecklats av många forskare under en längre tid, vilket har lett till ett flertal infallsvinklar. I skolan är mål, självförtroende och inflytande några av möjliga faktorer som påverkar elevers motivation. Elevernas mål i undervisningen betraktas med utgångspunkt i relationen mellan lärandemål och prestationsmål.

Syftet med studien är att undersöka hur begreppen inflytande och demokrati tolkas av pedagogerna och hur dessa kommer till uttryck i verksamheten. Undersökningen riktas även åt hur man som förskollärare arbetar med främjandet av barns inflytande och hur arbetet synliggörs i planeringsprocessen. Metoder som använts för att samla information är i form av en enkät samt uppföljande intervjuer med pedagoger. Det var tolv pedagoger som deltog i enkäten och fyra av dessa ställde sedan upp på intervjun. Enkäten bestod av åtta frågor och intervjun baserades på svaren från tre av enkätfrågorna.