Introduktion: Barn i ung ålder är beroende av att föräldrarna tar hand om barnets astma. Föräldrar ska skapa en omsorgsfull och trygg omgivning för deras barn. Ett barn med astma involverar oftast hela familjen vilket innebär en förändring. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva föräldrars erfarenheter att leva med ett barn med astma. Metod: I denna litteraturstudie användes 25 artiklar som analyserades och samanställdes av båda författarna.

Bakgrund: Postpartum depression har länge förknippats med moderskap, men drygt 10 % av papporna drabbas också av depression efter barnets födelse. Syfte. Belysa begreppet postpartum depression hos fäder. Metod: Systematisk litteraturstudie som bearbetat och analyserat kvantitativ samt kvalitativ forskning genom en innehållsanalys. Resultat: Orsakerna till postpartum depression hos fäder var främst psykologiska och sociala faktorer där mammans eventuella depression, pappans arbetslöshet och en ansträngd ekonomi samt pappans upplevelse av bristande socialt stöd utgjorde de viktigaste orsakerna.

Syftet med denna studie är att se om den kommunala skolan närmat sig Maria Montessoris tankar när det handlar om läs- och skrivinlärning. Min frågeställning blir därmed; om och i så fall hur skiljer sig i praktiken den läs- och skrivinlärning som bedrivs i en Montessoriförskola från den som bedrivs i den kommunala förskolan?Slutsatsen som nås baseras dels på en litteraturstudie, dels på en kvalitativ undersökning. Sex pedagoger har deltagit i öppna intervjuer som präglats av en dialog.I den teori jag tar min utgångspunkt fastställs att stora skillnader finns, dessa återfinns i praktiken men är där inte längre så tydliga.Det mest iögonfallande är den betydligt större roll som materialet för undervisningen spelar i Montessoripedagogiken, den är mer bunden till det medan den kommunala skolan har betydligt större valfrihet. Gemensamt för dem båda är dock materialets uppbyggnad och den röda tråd som det följer, samt en stark tro på barnets förmåga..

Vi är intresserade av begreppet matchning i förhållande till familjehemssekreterares arbete med att få rätt familjehem till ett visst barn. Uppsatsens syfte är att ta reda på hur familjehemssekreterare gör när de matchar barn med familjehem och om de använder några specifika instrument eller metoder i denna process. Vi vill också undersöka vilka faktorer som väger tyngst och vad som bestämmer att en specifik familj matchas med ett visst barn. De centrala frågeställningarna i uppsatsen är Hur gör familjehemssekreterare när de samlar in information om familjehem och barn?Används specifika metoder eller instrument vid matchning av familjehem och barn? Vilka faktorer påverkar bedömningen vid matchning?Hur gör de när de matchar barn och familjehem?Uppsatsen är en kvalitativ studie och empirin består av åtta halvstrukturerade intervjuer med familjehemssekreterare.

I Sverige får årligen cirka 300 barn diagnosen cancer och idag dör ett av fyra barn. Den palliativa vården för barn handlar om att vårda barnets kropp, själ och ande samt att ge ett stöd till hela familjen. Sjuksköterskan är ett stöd när familjer hamnar i en krissituation och det är betydelsefullt att ha en förståelse för vilken omvårdnad föräldrarna är i behov av. Syftet med studien var därför att beskriva föräldrars upplevelser av att ha ett barn som kommer att dö i cancer.Studien genomfördes som en kvalitativ innehållsanalys av självbiografier. Litteraturen valdes genom att söka i databasen LIBRIS och använda ordet barncancer.

Bakgrund: Autismspektrumtillstånd är ett samlingsnamn på fyra neuropsykiska funktionsnedsättningar som gemensamt kännetecknas av begränsningar till socialt samspel, nedsatt förmåga till kommunikation och föreställningsförmåga. I autismspektrumtillstånd diagnosen inkluderas Autism, Desintegrativ störning, Asbergers syndrom och Atypisk autism. Ur ett globalt perspektiv finns det ca 70 miljoner individer som har autismspektrumtillstånd. För barnets föräldrar innebär diagnosen stora förändringar i det dagliga livet och hela familjens livssituation påverkas.Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva mödrars upplevelser av att ha barn med autismspektrumtillstånd.Metod: En empirisk deskriptiv studie baserad på analys av åtta bloggar. Innehåll från bloggarna granskades och analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys på en manifest nivå.Huvudresultat: Resultatet visar att det hade skett en förändring i mödrarnas livssituation genom att de var tvungna att anpassa sin vardag efter barnets diagnos och förutsättningar.

Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda på hur sjuksköterskan kunde stödja barn vid smärta, vilka copingstrategier barn använde sig av när de upplevde smärta och hur sjuksköterskan genom samverkan med föräldrarna kunde stödja barnet vid smärta. Metoden som användes för att göra denna studie var deskriptiv systematisk litteraturstudie. Litteratur har sökts i databaserna Elin@Dalarna och Blackwell Synergi. Sökorden som användes var children, pain, coping, care, parent, pain management, nursing, pediatric, dental care, qualitative och quality of life. Materialet i litteraturstudien har begränsats till 22 artiklar som har granskats efter mallar.

Syftet med uppsatsen var att undersö?ka likheter och skillnader i SVT och Viasats respektive huvudkanals bevakning av vinter-OS 2010 i Vancouver och 2014 i Sotji, då? OS i Sotji var det fö?rsta som sä?ndes i kommersiell tv i Sverige. Frågestä?llningarna utgick från vilka idrotter, sä?ndningstyper och kö?n de två kanalerna prioriterade, samt vilka orsaker som kan finnas till eventuella likheter och skillnader.Studien baserades på två metoder: En kvantitativ innehållsanalys av båda kanalernas sändningar, sammanlagt 387 timmar tv-material, och kompletterande kvalitativa intervjuer med representanter för respektive kanal. Resultatet av den kvantitativa innehållsanalysen visade att båda kanalerna är lika sett till vilka sporter de prioriterade, och sett till kö?nsrepresentationen.

Tysta och blyga barn är ofta de som lämnas åt sidan eller får vänta med att få sina behov tillgodosett. Som fritidspedagog är det en viktig uppgift att insocialisera barn i gemenskap, men hur gör man med barn som inte vill? Hur handskas man med barn som föredrar att vara för sig själva? I vilken grad ska deras önskan respekteras och när blir insocialisering ett värde som bör överordnas barnets fria val?I denna essä undersöker jag hur jag som fritidspedagog kan förstå dessa barns behov och förhålla mig till dem utifrån begreppen barnperspektiv respektive barns perspektiv, barns delaktighet, inflytandet och bästa. Jag kommer att utgå från några problem från min egen arbetslivserfarenhet och belysa dem med hjälp av olika synsätt som objekt- och aktörsperspektiv och symbolisk interaktionism..

Syftet med studien är att synliggöra hur små barns introduktion till förskolan kan genomföras av lärare, samt undersöka hur vårdnadshavare uppfattar det egna barnets introduktion. Studien bygger på intervjuer med fem lärare/förskollärare som arbetar inom förskolan samt en enkätundersökning med sexton vårdnadshavare. Resultatet av intervjuerna och enkäterna visade att begrepp som ofta återkom var samverkan, samarbete. Både lärare och vårdnadshavare poängterade att kommunikation, förtroende och tillit är grunden till en bra och fungerande samverkan mellan hemmet och förskolan, detta för att alltid ha barnets bästa i främsta rummet. Slutsatser av denna studie visar att i stort sätt samtliga vårdnadshavare var nöjda eller mycket nöjda med deras barns introduktion på förskolan och lärarnas bemötande och deras professionella insats.

Hur föräldrar samspelar med barn kan ha stor påverkan på barnets språkliga och kommunikativa utveckling. Föräldrasensitivitet och mind-mindedness är två mått som mäter föräldrars samspel. Föräldrasensitivitet mäter förälderns förmåga att uppfatta och tolka barnets signaler och mind-mindedness innefattar förälderns användande av ord som handlar om barnets mentala processer. Dessa mentaliseringsyttranden kan vara intonade eller icke-intonade utifrån situationen och barnets sinnesstämning. I vilken grad föräldrars mind-mindedness och föräldrasensitivitet påverkar olika delar av den kommunikativa utvecklingen är till stora delar fortfarande okänt.Syftet med föreliggande studie var att undersöka om föräldrasensitivitet och föräldrars mind-mindedness korrelerar med kommunikativa förmågor, om mind-mindedness och föräldrasensitivitet korrelerar med varandra samt om några könsskillnader förelåg.

På pediatriska akutvårdsavdelningar vårdas barn mellan 0-18 år med skilda behov. Dödsfall är ovanliga men när de sker ställs vårdare inför utmaningar. Det döende barnets specifika behov tillgodoses oftast av både de naturliga och de professionella vårdarna där vårdandet blir en balansgång mellan att lindra och att bota. Syftet med denna deskriptiva, induktiva studie var att beskriva professionella vårdares upplevelse och erfarenhet av att vårda döende barn på en pediatrisk akutvårdsavdelning. Metoden var kvalitativ, där djupintervjuer analyserades med vägledning av Giorgis beskrivning av det fenomenologiska förhållningssättet.

Patienter med stickrädsla uttrycker ofta svår ångest och oro inför provtagning, insättning av perifer venkateter, diverse injektioner samt inför vissa medicinska ingrepp. Det är därför relevant att beskriva detta närmare och av stor klinisk betydelse att problemet uppmärksammas.Syftet med litteraturstudien var att beskriva de omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan använda för att motverka stickrädsla hos barn. Resultatet baseras på tolv vetenskapliga artiklar, tio kvantitativa och två kvalitativa. Artiklarna kartlägger aktuella studier inom området och författarnas analys av artiklarna mynnar ut i tre huvudkategorier av omvårdnadsåtgärder: att avleda barns uppmärksamhet genom distraktion, smärtlindring med topikal anestesi och motivera användandet av coopingstrategier.Studiens huvudresultat är att en kombination av resultatets samtliga tre omvårdnadsåtgärder, där även föräldern engageras, samt ett kommunikativt korrekt förhållningssätt, anpassat till barnets utvecklingsnivå, är det bästa sättet att reducera barnets smärtupplevelse, rädsla, oro samt ångest och därmed minska risken att stickrädsla utvecklas..

Barns Behov I Centrum (BBIC) är ett utredningsverktyg inom social- tjänsten som har haft stor framfart i Sverige de senaste åren. Det finns tre viktiga områden som verkar inom BBIC vilka är "barnets behov", "föräld- rarnas förmåga" samt "familj och miljö". Syftet med detta arbete var att undersöka hur fem socialsekreterare upplevde att dessa områden blev tillgodosedda, hur BBIC fungerat som arbetsmetod samt att undersöka vilka dessa socialsekreterare anser haft mest nytta av BBIC. En kvalitativ forskningsmetod med en fenomenologisk ansats har använts för att komma fram till resultatet. För att ta reda på vad dessa socialsekreterare ansåg genomfördes intervjuer och resultatet av studien visade att det fanns många likheter mellan de intervjuade socialsekreterarnas åsikter och att många av deras uppfattningar var i linje med den tidigare forsk- ningen.

Uppsatsen har klarlagt förälderns ansvar enligt 6 kap. 2 § FB samt barnets rätt till personlig assistans enligt LSS och SFB. I uppsatsen har även undersökts hur begreppet föräldraansvar värderats av domstolen när barn har en funktionsnedsättning. Uppsatsen består av en deskriptiv del där gällande rätt har utretts. Därefter följer en undersökning av domar från kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen.