Sök:

Sökresultat:

4527 Uppsatser om Barnet miljö regler - Sida 17 av 302

Tankar om rÀttvisa i förskolan: Pedagoger och barn talar om rÀttvisa

Sammanfattning. Detta arbete behandlar fyra pedagogers och tolv barns tankar om rÀttvisa i förskolan. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med barn och pedagoger. Syftet var att undersöka hur dessa barn och pedagoger tÀnker om begreppet rÀttvisa. Vi har anvÀnt oss av Berglings teori om moralutveckling, Biesta som behandlar demokrati i utbildningen och Piagets teori om kognitiv utveckling. Vi har Àven tagit med senare forskning och studier som behandlar rÀttvisa, vÀrdepedagogik, demokrati samt relationsarbete för lÀrare.

Faktorer som pÄverkar ett barns sorgearbete i samband med en förÀlders död : - en litteraturstudie

SAMMANFATTNINGAtt förlora en förÀlder under barndomen Àr inte ovanligt, trots det Àr kunskaperna om dessa barns behov av stöd och hjÀlp förhÄllandevis begrÀnsade. Barns sorgereaktioner och behov av stöd skiljer till vissa delar frÄn vuxnas. Syftet med studien var att belysa faktorer i ett barns livssituation som pÄverkar sorgearbetet i samband med en förÀlders död. Metoden som anvÀnts Àr en litteraturstudie med kvalitativ ansats och resultatet utgjordes av en granskning av vetenskapliga artiklar. En innehÄllsanalys har genomförts.

Det utsatta barnet och dess samverkanspartners, En kvalitativ studie gjord pÄ Barnhuset i Göteborg

Detta Àr en kvalitativ studie gjord pÄ Barnhuset i Göteborg, en verksamhet med samverkan under gemensamt tak för barn som misstÀnks blivit utsatta för brott. Syftet med uppsatsen var att undersöka begreppen Barnets BÀsta och Samverkan. Syftet var Àven att ta reda pÄ hur samverkan gÄr till konkret pÄ Barnhuset i Göteborg, med utgÄngspunkt Barnets BÀsta. Uppsatsens frÄgestÀllningar: Vad innebÀr Barnets BÀsta för professionerna pÄ Barnhuset?Vad innebÀr Samverkan för professionerna pÄ Barnhuset?Hur kommer Samverkan barnet tillgodo pÄ Barnhuset i Göteborg? Datainsamlingsmetoden har skett genom en fokusgruppintervju och en halvstrukturerad intervju.

SammanflÀtade avtal, avtalstolkning och utfyllnad av avtal vid uppstallning av hÀst. : Uppstallningens tillÀmpliga regler vid uppsÀgning och tolkning av avtal upprÀttade i samband med uppstallningen.

I uppsatsen föreligger det tre delfrÄgor. Den första handlar om avtalet uppstallning av hÀst utan tjÀnst (hyra av box). I detta scenario Àr det frÄgan om vilka regler som bör tillÀmpas som utfyllnad av avtalet dÄ det finns en avsaknad av bestÀmmelser gÀllande uppsÀgningstid och hyra. Hyra av box Àr inte definierat i lagens mening, vilka regler som Àr tillÀmpliga Àr sÄledes inte sjÀlvklara. Hyra av box ansÄgs uppfylla de kriterier som krÀvs för att ett hyresavtal för lokal ska kunna föreligga.

Palatsets visioner ur barnkulturella och politiska samtidsperspektiv : En diskursanalys

Palatset skall bli ett kulturhus för barn och Àr i dag under uppbyggnad. Syftet med uppsatsen Àr att genom diskursanalys kartlÀgga Palatsets visioner i ett barnkulturellt samtidsperspektiv. Jag arbetar utifrÄn frÄgestÀllningen: Hur ser Palatset pÄ begreppen barn och kultur, och hur förhÄller sig detta synsÀtt till forskning om barn, barndom och kultur, samt till Palatsets allmÀnna politiska samtidskontext?Jag gör en diskursanalys av ett urval av skrivet material frÄn Palatset. Analysen synliggör barnet med rÀttigheter, det kompetenta barnet och det aktiva barnet, som tre huvudsakliga diskurser rörande barn.

Ledarskap i förskolan : FörskollÀrares uppfattningar om sitt ledarskap och deras relationsarbete

Syftet med undersökningen var att undersöka fyra förskollÀrares uppfattningar om ledarskap i förskolan i deras interaktion med barnen samt hur de skildrar relationers betydelse, genom att anvÀnda intervju som metod. Genom observation har jag undersökt en förskollÀrares interaktion med barnen i syfte att se hur förskollÀraren arbetar. I resultatet framkommer det att ledarskap för förskollÀrare innebÀr att vara lyhörd, att barn har olika viljor och att lyssna till barnet och ser barnet samt att förskollÀraren Àr tydlig med det som förvÀntas av barnen och av förskollÀraren. Resultatet visade vikten av att skapa goda relationer, att förskollÀraren kan anvÀnda sig utav humor och det ansÄgs att humor Àr en del av en lÀrares ledarskap. Under relationsarbetet var det viktigt att förskollÀraren bekrÀftar varje barn och visar intresse för barnet.

Genus, skolan och barnet- En kritisk diskursanalys

Titel: Genus, skolan och barnet - En kritisk diskursanalys Författare: Maria Henningsson och Annika Olsson Detta arbete Àr en kritisk diskursanalys med fokus pÄ talet om kön och genus, i förskolan och skolan. Syftet Àr att finna mönster, om det önskvÀrda respektive icke önskvÀrda barnet, som framtrÀder i utvalda texter inom genusforskningen och genuspedagogiken. Relaterat till detta vill vi Àven nÀrmare undersöka vilka förestÀllningar verksamma pedagoger har om genuspedagogik. De centrala frÄgestÀllningarna Àr: Vilka normativa förestÀllningar, sÄvÀl traditionella som nyare könsroller, framtrÀder inom genusforskningen och genuspedagogiken? samt: Vad anses som önskvÀrda respektive icke önskvÀrda egenskaper hos barnet? Arbetet bygger pÄ kvalitativa metoder i form av intervjuer och kritisk diskursanalys dÀr metod och teori tillsammans hÀnger ihop.

Visa inte alla andra vilken dÄlig svenska ni pratar : Elevers förhÄllningssÀtt till skolans regler, normer och identitetskonstruktioner

Syfte och frÄgestÀllningJag har valt att skriva om elevers förhÄllningssÀtt till regler och normer för att undersöka relationen mellan omgivningen och omstÀndigheterna i förhÄllande till elevernas handlande. Min frÄgestÀllning Àr: Hur förhÄller sig elever i en mÄngkulturell skola till skolans regler och normer?ForskningsbakgrundUnder kapitlet "Forskningsbakgrund" redovisar jag vad andra forskare skrivit inom omrÄdet. Kapitlet behandlar en del psykologiska aspekter som vad grupper har för inverkan pÄ identitetskonstruktioner och hur normer och regler anvÀnds för att upprÀtthÄlla ordningen. Vidare presenterar jag vad som tidigare skrivits om kulturens del av mÀnniskors identitet.

Kollektiv realisering : en reflektion över det gemensamma skapandet

Examensarbetet undersöker problem och möjligheter med anvÀndning av fÀrgat ljus i offentliga miljöer samt svenska belysningsplanerare och kommuners instÀllning till anvÀndning av fÀrgat ljus. Undersökningen tar ocksÄ upp vilka lagar, regler och riktlinjer som styr anvÀndningen av fÀrgat ljus.AnvÀndning av fÀrgat ljus Àr ett relativt nytt sÀtt att gestalta miljöer. Komplexiteten ligger i hur och varför fÀrgat ljus skall anvÀndas dÄ det inte finns mycket tillgÀnglig kunskap i omrÄdet samtidigt som befintliga lagar, regler och riktlinjer Àr otydliga. Ljus Àr en viktig del i gestaltningen av staden och dÀrför Àr det Àr viktigt med en övergripande strategi för ljussÀttning av staden. .

Patientens upplevelse av hÀlsa före och ett Är efter en gastric bypass operation : en enkÀtstudie

Sjuksköterskor har ansvar för att barn Àr behandlade i överensstÀmmelse med barnens rÀttigheter och att interagera med dem. I bakgrunden beskriver en studie att barn upplever att sjuksköterskor inte lyssnar pÄ dem. Barn Àr sÄrbara eftersom de Àr underlÀgsna bÄde sina förÀldrar och sjuksköterskorna beroende pÄ deras bÄde ÄldersmÀssiga och kunskapsmÀssiga övertag. Det Àr dÀrför viktigt för sjuksköterskor att ge barn möjligheten att delta i beslutsfattande processer, vilket kan fÄ dem att kÀnna sig inkluderade, respekterade och lyssnade pÄ som individer. PÄ sÄ sÀtt kan sjuksköterskor kommunicera trygghet.

KOMET : en kvalitativ studie om hur en grupp förÀldrar upplever deltagandet i ett förÀldrastödsprogram

I mÄnga familjer upplever förÀldrar att de har svÄrt att hantera barnets brÄk och trots. FörÀldrarna Àr osÀkra pÄ hur de ska sÀtta grÀnser för barnet och upplever vissa av vardagsrutinerna som problematiska. MÄnga skulle vilja ha rÄd och stöd utan att för den skull söka sÀrskild hjÀlp. Ett program som ger stöd till förÀldrar Àr KOMET som stÄr för KOMmunikationsMETod.Syftet med föreliggande studie var att utforska hur en grupp förÀldrar, som medverkat i programmet KOMET, sett pÄ sitt deltagande i kursen. Huvudsyftet var att undersöka om de tycker sig kunna anvÀnda kunskaperna, tre mÄnader efter kursens slut.

SprÄkinlÀrning för barn med svenska som andrasprÄk i förskolan

Syftet med vÄr studie har varit att undersöka hur pedagogerna arbetar med sprÄket pÄ förskolan med barn som har annat modersmÄl Àn svenska. För att vi skulle fÄ en djupare förstÄelse av pedagogernas erfarenheter och tillvÀgagÄngssÀtt har vi utfört fem intervjuer med verksamma förskollÀrare. Genom intervjuerna framkom hur pedagogerna sjÀlva anser att de arbetar med stimuleringen av flersprÄkiga barn, samt vilken betydelse de och förskolan har för att stödja barnet i dess utveckling av ett andrasprÄk. DÀrefter har vi jÀmfört pedagogernas resonemang med litteraturen samt tidigare forskning. Resultatet av jÀmförelsen visar att pedagogerna Àr viktiga förebilder, dÄ de finns som ett stöd för att hjÀlpa barnet i sin kommunikation med andra svensktalande barn.

Är det möjligt att sĂ€kra revisorns oberoende med regler?

Revisionens syfte Àr att granska finansiella rapporter, som ska ligga till grund för intressentens beslutsfattande. Det Àr dÀrför viktigt att revisorn Àr oberoende i sin granskning för att intressenten kan kÀnna tillit till revisorns arbete. Oberoende granskningar har diskuterats som ett problem efter att företagsskandaler intrÀffat. I studien undersöks och analyseras om oberoendet kan sÀkerstÀllas med regler, eller om det ska krÀvas professionellt omdöme av professionen. Det finns olika syner pÄ nÀr en oberoendesituation kan uppstÄ, men i försök att förhindra beroendet har en analysmodell skapats.

I betraktarens ögon

Liljefors, Karin & Nygren, Viktoria (2013). I betraktarens ögon ? en studie om pedagogers resonemang kring dokumentation i förskolan. Malmö: LÀrarutbildningen Malmö Högskola Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger resonerar kring dokumentation i förskolan samt hur de förhÄller sig till barns inflytande och etiska aspekter av dokumentationsarbetet. Tidigare forskning visar att dÄ pedagogen dokumenterar barnet ges barnet ett sammanhang och fÄr genom dokumentationen hjÀlp att gÄ vidare i tÀnkandet och lÀrandet.

Samtalsanalys - en analys och jÀmförelse av skrivna och talade samtal

I uppsatsen analyseras och jÀmförs skrivna och talade samtal.Mellan dessa tvÄ typer av samtal finns en rad skillnader sÄsom turtagning, uppbackningar och samtalsöppningar. Dessa regler Àr nÄgot som man inte tÀnker pÄ i de talade samtalen, de sker som en reflex. I de skrivna samtalen Àr det mer fritt vad det gÀller regler och pÄ MSN Àr man inte lika bunden till samtalet som i det talade. Uppsatsen visar att de talade samtalen Àr en bÀttre form av samtal dÄ de Àr mer personliga och man kan lÀsa av varandra pÄ ett enkelt sÀtt medan: MSN Àr opersonligt och man kan inte veta riktigt sÀkert pÄ vilket humör samtalspartnern Àr utan att frÄga..

<- FöregÄende sida 17 NÀsta sida ->