Sök:

Sökresultat:

3145 Uppsatser om Barnens sprćkutveckling - Sida 12 av 210

SprÄkutveckling - ?SprÄkinlÀrning Àr ju sÄ mycket, det Àr ju allt egentligen hela tiden faktiskt"

I arbetet som lÀrare, vare sig det Àr i skolan eller pÄ förskolan kommer vi att arbeta med barnens sprÄk och sprÄkutveckling. Syftet med undersökningen var att jÀmföra arbetet med sprÄkutveckling i förskolan/skolan för barn mellan 1-11 Är i tvÄ kulturellt olika omrÄden, detta för att beskriva skillnader och likheter. För att ta reda pÄ hur lÀrare arbetar i förskolan/skolan har vi intervjuat 8 lÀrare och sedan sammanstÀllt resultatet. I litteraturen har vi gÄtt in pÄ ett antal teorier om barns sprÄkutveckling och hur man som pedagog eller förÀlder kan arbeta för att stötta barnens sprÄkliga utveckling. LÀrarna som vi intervjuade hade liknande Äsikter om hur de borde arbeta, men verkligheten stÀmde inte överens med deras Äsikter.

Förskolans arbete med barns modersmÄlsstöd : En studie om modersmÄlet i förskolan och dess betydelse för sprÄkutvecklingen

Ett av förskolans uppdrag Àr att barn med annat modersmÄl Àn svenska fÄr möjlighet att utveckla bÄde det svenska sprÄket och sitt modersmÄl, sprÄket Àr en del av deras identitet. Syftet med denna undersökning har varit att undersöka hur pedagoger och modersmÄlstrÀnare arbetar och samarbetar för att ge barnen en god grund i deras sprÄkutveckling. Detta har vi undersökt genom följande frÄgestÀllningar: Hur lÀgger modersmÄlstrÀnarna upp modersmÄlsundervisningen i förskolan för att frÀmja barnens sprÄkutveckling? Vad Àr det som styr? Hur arbetar pedagogerna i förskolan med att frÀmja flersprÄkiga barns sprÄkutveckling?Undersökningen grundas pÄ en kvalitativ undersökning med fem informanters medverkan, forskning och litteratur. I resultatet fÄr vi ta del av informanternas erfarenheter kring barn med annat modersmÄl Àn svenska.

Samspel pÄ en smÄbarnsavdelning pÄ en förskola

Abstract MÄrtensson, Helen (2009). Samspel pÄ en smÄbarnsavdelning pÄ en förskola. Malmö högskola: LÀrarutbildningen. Syftet med den hÀr studien var att ta reda pÄ hur pedagogerna pÄ en 1,5- och 2-Äringsavdelning frÀmjar barnens samspel och hur 1,5- och 2-Äringarna samspelar med barnen i samma Älder under den fria tiden, dÄ det finns tid till att leka och Àven hur de tar kontakt med pedagogerna. Studiens syfte var ocksÄ att ta reda pÄ hur samspel i sin tur pÄverkar barnens lÀrande. FrÄgestÀllningarna som studien har utgÄtt ifrÄn Àr: Hur arbetar pedagogerna i praktiken för att frÀmja barnens samspel? PÄ vilka sÀtt samspelar 1,5- och 2-Äringar med de andra barnen pÄ avdelningen? PÄ vilka sÀtt tar 1,5- och 2-Äringarna kontakt med pedagogerna? Metoderna som har anvÀnts för att fÄ svar pÄ frÄgor Àr intervjuer och observationer.

Planeringsprocessens betydelse för att skapa barnvÀnliga bostadsomrÄden : exemplet Hammarby Sjöstad

Hammarby Sjöstad i Stockholm utgör en av landets största stadsutbyggnader under de senaste decennierna. PÄ bara tjugo Är har en ny stadsdel vuxit fram med snart tjugo tusen invÄnare, varav mÄnga Àr barnfamiljer. EfterfrÄgan pÄ bostÀder i vÄra storstÀder driver fram snabba planeringsprocesser. Den hÀr uppsatsen visar att planeringen av Hammarby Sjöstad ledde till att barnens utemiljöer, förskole- och skolplatser inte sattes i fokus. Barnfamiljer som bor i omrÄdet upplever hur den fysiska miljön och service inte svarar mot barnens och familjens behov. Intervjuer visar att förÀldrarna allmÀnt sÀtter stort vÀrde pÄ nÀrhet till bÄde barnomsorg, jobb, stad och natur för att underlÀtta i vardagen.

Om elevers sjÀlvbild i en tredjeklass

Abstract Holmström, Clara och NÀckrup, Malin (2012). Om elevers sjÀlvbild i en tredjeklass. Malmö Högskola: LÀrande och samhÀlle. VÄrt examensarbete handlar om barns sjÀlvbild ur ett genusperspektiv. Studiens syfte Àr att undersöka hur elever i en tredjeklass ser pÄ sig sjÀlva, och hur de tror att vÀnner och familj uppfattar dem. Vi har försökt se om och hur genus avspeglar sig i barnens svar. Genom vÄr empiri som bestÄr av teckningar med framtidsvisioner ritade av elever samt intervjuer med ett antal elever, har vi försökt fÄ svar pÄ följande frÄgestÀllningar: Vad gÄr att utlÀsa av teckningar frÄn elever i en tredjeklass om hur de tÀnker kring sig sjÀlva i framtiden? Vad kan vi utlÀsa om ett antal elevers sjÀlvbild genom deras intervjusvar? Vilka eventuella genusskillnader avspeglas i barnens teckningar och intervjusvar? I kapitlet Bakgrund och tidigare forskning har vi skrivit om vad som kÀnnetecknar barn i nio-elvaÄrsÄldern, om olika sjÀlvbegrepp och om genusbegreppet.

Förskolors inomhusmiljö och leksaker. : En jÀmförelse av kommunala förskolor och förskolor med Waldorfpedagogisk inriktning.

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur pedagoger pÄ förskolan resonerar runt sin inomhusmiljö och sitt leksaksinnehav, samt hur barnen inspireras av miljöns uppbyggnad och vilka leksaker barnen intresserar sig mer eller mindre för. De undersökta omrÄdena Àr inomhusmiljö, barnens lek, leksaksinnehav pÄ fyra förskolor, samt en jÀmförelse av tvÄ traditionellt kommunala förskolor och tvÄ förskolor med Waldorfpedagogisk inriktning. Metoden jag har anvÀnt Àr kvalitativa intervjuer med en pedagog frÄn varje förskola, samt observationer av lekmiljöerna. Genom pedagogerna har jag fÄtt information om barnens lek. Mitt resultat Àr att pedagogerna inreder för att sÀnka ljudnivÄn, ha olika vrÄr för olika aktiviteter och ge barnen utrymme för att fÄ vara ifred.

en studie av pedagogers sÀtt att stimulera och stÀrka barnens sprÄkutveckling i skolan

SprÄket utvecklas under skoltiden pÄ mÄnga olika sÀtt med mÄnga olika metoder som pedagoger anvÀnder sig av. Syftet med arbetet Àr att se hur pedagogerna arbetar för att stÀrka och stimulera barnens sprÄkutveckling. Fyra pedagoger i F-klass samt Är 1 och 2 intervjuades med utvalda frÄgor, och tre undervisningstillfÀllen spelades in. Undersökningen visade att pedagogerna anser att barnen ska fÄ möjlighet att lÀra genom olika sinnen; de ska fÄ möjlighet att ta till sig kunskap pÄ olika sÀtt, bÄde teoretiskt och praktiskt..

Barns könsstereotypa tankar kring leksaker : Yttre pÄverkans vikt i form av syskon samt förÀldrars tankesÀtt kring könsroller och barn

Detta examensarbete behandlar Àmnet genus med fokus pÄ en grupp femÄriga barns tankar om leksaker och kön. Syftet utgörs av att undersöka om en grupp pojkar och flickor vid femÄrsÄlder tÀnker könsstereotypt om leksaker. Samt om dessa eventuella könsstereotypa tankar kan kopplas till förÀldrarnas utbildningsnivÄ. För att söka svar pÄ detta genomfördes en bildundersökning med 11 barn pÄ en centralt belÀgen förskola i en medelstor svensk stad, de medverkande barnens förÀldrar besvarade en enkÀt rörande barnens bakgrund sÄ som syskon, leksaker och kamrater. Resultatet visade att yttre pÄverkan i form av förÀldrars utbildningsnivÄ tycks ha ingen eller liten betydelse för barnens könsstereotypa tankar.

"I am Dublin" Om ensamkommande flyktingbarns erfarenheter av EU:s flyktingpolitik

Sammanfattning Uppsatsen fokuserar pÄ ensamkommande barn i Sverige som lever under hot om avvisning till Malta, samt pÄ ensamkommande barn som blivit överförda till Malta. Barnen som deltar i uppsatsen Àr av Migrationsverket avgjorda som dublinÀrenden i enlighet med Dublinförordningen . Syftet med uppsatsen Àr att tillsammans med barnen skapa kunskap, om barnens vardagsliv hÀr i Sverige under avvisningshot, och om barnens vardagsliv pÄ Malta som avvisade. Det handlar om att synliggöra barnen som aktörer i vardagen vilket Àr inspirerat av ett intersektionellt perspektiv. I uppsatsen Äterfinns intersektionalitetens frÀmsta vÀrde i dess koppling mellan makt och ojÀmlikhet och individens möjlighet att agera som subjekt inom ramen för samhÀllets strukturer, institutionella praktiker och rÄdande ideologier.

Det ska vara en positiv upplevelse - Pedagogens roll i bildskapande aktiviteter

VÄrt syfte med denna uppsats var att undersöka pedagogernas utgÄngspunkter i bildskapandet. Vi har försökt ta reda pÄ detta genom att undersöka pedagogernas roller i barnens bildskapande och pÄ vilket sÀtt de uttrycker att bildskapande kan vara en viktig aktivitet gÀllande barnens sociala utveckling och identitetsskapande. Genom kvalitativa intervjuer med pedagogerna samt observationer av bildskapandeaktiviteter har vi i analysen kopplat pedagogernas roller under skapandeprocessen till olika teorier och traditioner. I vÄr litteraturgenomgÄng ger vi en historisk sammanfattning av bildskapandet i den svenska förskolan. DÀrefter redogör vi för tidigare forskning som stÄr i relevans till vÄr undersökning.

Prinsessor tacklar alltid hÄrdast : hur förmedlar tvÄ utvalda barnböcker genus till barn i förskolan?

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka hur tvÄ utvalda barnböcker framstÀller genus och vad som dÄ förmedlas till barn i förskolan, samt hur barnen reagerar pÄ böckernas sÀtt att framstÀlla genus.För att fördjupa oss och belysa böckernas sÀtt att förmedla genus valde vi att börja med en noggrann bokanalys av de utvalda barnböckerna. DÀrefter genomfördes en intervju med slumpmÀssigt utvalda barn som deltagare. Vi valde sedan att lÀsa böckerna för barnen. Dokumentationen, videofilmning, gjorde det möjligt för oss att analysera barnens spontana reaktioner under intervjun och lÀsningen.Vi sÄg att barnens tidigare erfarenheter speglade deras uppfattning kring vad som anses vara flicksaker respektive pojksaker. Barnens uttryck i intervjun kring materiella saker uppfattade vi könsstereotypiskt.

?Ett Är Àr en gammal jul till en ny jul? : En kvalitativ studie om hur barn, fem och sex Är gamla, uppfattar tid.

Syftet med studien Àr att se vilken uppfattning barn, fem och sex Är gamla, har av begreppet tid inom matematikomrÄdet. Vi vill Àven undersöka vilka tÀnkbara orsaker barnens tidsuppfattning kan ha. Arbetet kommer att behandla teorier frÄn Vygotskij och Piaget och ha en teo­retisks utgÄngspunkt i ett kontextuellt perspektiv. En bakgrund till begreppet tid, barn och matematik kopplat till tid, pedagogens roll och arbetssÀtt och styrdokumenten kommer Àven redovisas. I vÄr studie har tolv barn blivit intervjuade om deras uppfattning om tid.

Matematik i förskolan : Vilka stategier anvÀnder barn nÀr de sorterar material i nÀrvaro av en pedagog och pÄ egen hand

Syftet med detta examensarbete var att studera vilka strategier barnen anvÀnde nÀr de sorterade material i nÀrvaro av en pedagog och pÄ egen hand. Metoden som anvÀndes var kvalitativ forskningsmetod. Datainsamling bestod av Ätta observationstillfÀllen, sammanlagt fyra observationer av barn med pedagoger och fyra till utan pedagoger. I vÄr studie valde vi fyra barngrupper och inom varje grupp valde vi tre barn, sammanlagt 12 barn. VÄrt syfte med observationerna var att undersöka barnens lösningsstrategier vid deras lek med knappar och djur.

"Det Àr klart man tittar med fritidspedagogögon, men det Àr ju ÀndÄ deras lek." : En kvalitativ studie av fritidspedagogers förhÄllningssÀtt till lek

Syftet med denna uppsats Àr att studera fritidspedagogers förhÄllningssÀtt till leken pÄ fritidshemmet. Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr observationer av fritidspedagogers förhÄllningssÀtt till barnens lek studeras. Genom intervjuer studeras ocksÄ tre fritidspedagogers Äsikter om leken pÄ fritidshemmet. Resultatet visar att fritidspedagogerna ser pÄ leken som en viktig och sjÀlvklar del av fritidshemmet. VÄr undersökning visar Àven pÄ att denna lek inte ska störas av vuxna och att fritidspedagogens roll Àr att iaktta och observera barnens lek..

SmÄ barns samspel i förskolan : -en studie om miljöns betydelse och pedagogernas roll för att öka smÄ barns samspel

Syftet med detta examensarbete har varit att synliggöra betydelsen av material, miljö, samt pedagogers förhÄllningssÀtt har för de smÄ barnens samspel.Vi belyser detta genom aktuell litteratur och kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger. De intervjuade valde att svara skriftligt, vilket de upplevde positivt, eftersom de dÄ kunde tÀnka efter i lugn och ro, samt konsultera med kollegor.Analysen har skett genom att jÀmföra de utskrivna svaren med utvald litteratur inom omrÄdet.I svaren frÄn respondenterna har vi fÄtt exempel pÄ hur viktigt det Àr att uppmÀrksamma barnens samspel och framförallt hur viktig del pedagogen har, inte minst genom att avlÀsa barnens olika behov. Oavsett om det handlar om att utforma gynnsamma miljöer, göra observationer för att hitta fungerande rutiner, vara deltagande i samtal och diskussioner eller ta ett steg tillbaka för att endast observera nÀr barnen löser olika situationer, sÄ handlar det alltid om att pedagogerna mÄste vara vakna, nÀrvarande och medvetna om att de Àr viktiga för skapandet av barns samspel. Vi har Àven fÄtt exempel pÄ vad pedagoger kan göra, sÀga och tÀnka pÄ för att barnens samspel skall öka. Att dela in barnen i smÄ grupper, samt att sporra barnen att ta hjÀlp av varandra, var svar som Äterkom..

<- FöregÄende sida 12 NÀsta sida ->