Syftet med denna studie är att genom en kvalitativ metod analysera barns reflektioner om normalitet och avvikelse. Dessa två begrepp belystes genom genus och en människas livsfaser. Studien baserades på 10 intervjuer med 7-åringar där samtalen med barnen utgick från ett antal bilder av män och kvinnor i olika faser i livet. Studiens fokus var att undersöka hur barnen bestämmer genus, vad som är normalt och avvikande samt om beskrivningarna om manligt och kvinnligt varierar, allt utifrån olika livsfaser. Utifrån barnens resonemang har jag funnit att barnen bestämmer genus genom att resonera över en människas utseende och egenskaper.

Syftet med detta arbete har varit att studera hur Montessoriförskolans interiör, i detta fall färger, är anpassad till barnens önskemål. Vidare har syftet varit att studera likheter och/eller skillnader mellan barnens och pedagogernas uppfattningar kring detta.Tillvägagångssättet för att studera det ovan nämnda har varit att intervjua ett visst antal barn som har sin verksamhet på en Montessoriförskola. Vidare har metoden varit att lämna enkäter till pedagogerna som arbetar på förskolan. Dessutom har jag genomfört egna observationer av hur miljön, och i synnerhet färgsättningen, sett ut. Resultaten från barnen och pedagogerna visar att de färger som pedagogerna ser som bra färger för barnen inte alls stämmer överens med de färger som barnen verkligen vill ha. Om barnen hade fått vara med och bestämma hade färgsättningen sett annorlunda ut, detta är både barn och pedagoger överens om.

Studien undersökte gymnasievalet ur föräldraperspektiv. Syftet var att finna och beskriva hur några föräldrar ser på gymnasievalet och deras egen roll i detta val. Sex föräldrar med barn i årskurs nio intervjuades. Resultatet visar att föräldrarna ser på gymnasievalets vikt ur såväl ett framtida som ett nutida perspektiv. Synen på målet med gymnasiestudierna skiljer sig mellan föräldrarna.

Syftet med denna studie är att undersöka ett antal familjehemsföräldrars erfarenheter av att befinna sig i en juridisk process, där det placerade barnets biologiska förälder gjort en hemtagningsbegäran och yrkat på att vården enligt LVU skall upphöra. Mer specifikt avser studien att beskriva hur familjehemsföräldrarna upplever den juridiska processen avseende de placerade barnens känslomässiga, beteendemässiga och sociala utveckling, sin egen relation med barnen, kontakten med barnens biologiska föräldrar samt kontakten med barnets omgivande professionella nätverk. Studien bygger på kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med åtta familjehemsföräldrar i fyra olika familjehem. Familjehemmen är geografiskt åtskilda och belägna på olika platser i Sverige. Som teoretiska ramverk har ett anknytningsteoretiskt perspektiv och teorier om barn och trauma använts.

Vårt syfte med denna studie har varit att undersöka, analysera och beskriva hur barn upplever sin delaktighet och sitt inflytande på förskolan. Då begreppen har blivit allt mer betydelsefulla i förskolan och dess läroplan har vi valt att gå djupare in på hur barnen i verksamheterna upplever detta. Det finns en del studier på hur vuxna arbetar kring barns delaktighet och inflytande men inte lika många som handlar om barnens perspektiv. Därför har vi i vår studie valt att enbart utgå ifrån barnens upplevelser och tankar kring delaktighet och inflytande. De frågeställningar vi har använt oss av har varit: Hur upplever barn sin delaktighet och sitt inflytande? Och vad vill barn ha inflytande över och vara delaktiga i? För att få svar på dessa frågor har vi använt oss utav kvalitativa intervjuer med barn på tre olika förskolor. Resultatet visar att det är i leken som barn känner sig ha mest inflytande, där upplever de flesta att de på egen hand får bestämma saker som vem de vill leka med och vad de vill leka med, men många av barnen hade gärna velat få bestämma när de skall få leka.

Det har bedrivits mycket forskning kring förskolornas innemiljö under många år, men utemiljön har inte alls fått samma uppmärksamhet. Vårt syfte med den här uppsatsen är därför att undersöka hur förskolans utemiljö kan utformas så att den ska tilltala barnen och ge dem möjlighet till möten för utforskande, lärande och lek enligt förskolepedagogers erfarenheter.Som metod har vi valt att göra kvalitativa intervjuer med pedagoger vid fyra olika förskolor. Två av förskolorna är s.k. uteförskolor, en har uteprofil och en är av mer traditionell typ. Utöver intervjuerna har vi använt oss av deltagande miljöobservationer för att få en bättre förståelse för våra intervjusvar.De viktigaste slutsatserna som vi har kunnat dra är att en variationsrik miljö med möjligheter till spänning och utmaningar är utvecklande för barnens lekar enligt de intervjuade förskolepedagogerna och enligt litteratur om förskolors utemiljö.

Bakgrund Cirka 75-80 procent av alla barn som drabbas av cancer i Norden överlever. Som en följd av den alltmer intensiva behandlingen har dock biverkningarna ökat, vilket gör att barn ibland även får spendera tiden mellan två behandlingar på sjukhuset. Under den långa sjukdomsperioden har sjuksköterskorna en viktig roll för både föräldrar och barn. Det är av stor vikt att samtala med barnen om det de går igenom, då det minskar deras oro och ökar deras möjlighet till delaktighet i behandlingen. Informationen som ges ska vara enkel och ärlig och anpassad efter barnens utvecklingsnivå.

Mål: Att undersöka effekten och behovet av en helande trädgård/ odlingterapi för barn med cancer och deras välbefinnande. Bakgrund: Barn som behandlas för cancer utsätts både för psykisk och fysisk påfrestning. Deras behandling är många gånger tuff och det förändrar hela deras tillvaro. Behandlingen fokuseras på det medicinska/fysiska hälsan, barnens psykiska välmående kan ibland bli åsidosatt. Risken att drabbas av posttraumatisk stress ökar för de som drabbats av cancer.

I dag finns ca 8000 barn i Sverige som lever med sjukdomen diabetes typ 1. Forskning visar att det finns brister i sjukvården, gällande vården av dessa barn, samt i stödet till barnens föräldrar. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans stödjande funktion, till föräldrar som har barn med sjukdomen diabetes typ 1. Metoden som tillämpades var en intervjustudie som baserades på intervjuer av fyra sjuksköterskor. Intervjuerna analyserades enligt en metod med kvalitativ ansats.

Det här arbetet handlar om hur fem olika barn på två olika förskolor upplever sina förskolegårdar och hur gårdarnas utseende påverkar dessa barns möjligheter till lek. Med hjälp av både samtal med barnen och observationer fick jag lära känna barnens egna platser på gården. Det visade sig att barnens lek påverkades av själva utformningen av utemiljön. Tillgången till naturmark var en förutsättning för att barnen skulle kunna delta i lekar som kunde utvecklas på olika sätt. Oavsett hur lite eller hur mycket naturmark som fanns på gårdarna så var naturen alltid en viktig del av leken.

Studiens syfte är att få en förståelse för hur miljön påverkar barnen i deras lek. Vi valde att göra studien på två olika avdelningar i södra Sverige. Barnen vistas dagligen i samma rum och under samma tid och vi ville undersöka vilka lekar som blir möjliga i rummen och varför? Hur kan vi då analysera tid och rum ur ett maktperspektiv? Vilka möjligheter och hinder kan rummen då skapa? För att få svar på dessa frågeställningar använde vi oss av två metoder: intervju av pedagoger och observationer av barn i deras lek. Vårt insamlade material analyserade vi ur ett maktperspektiv.

Detta arbete handlar om kulturell bakgrund, sång, samverkan samt olika förhållningssätt som förekommer i arbetet med mångkulturella barngrupper i förskolan. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur sju förskollärare arbetar med barnens kulturella bakgrund i den dagliga verksamheten på förskolan och vid sångsamlingar. Syftet har även varit att undersöka vilken begreppsförståelse förskollärarna har kring några begrepp som förekommer i talet om mångkultur och hur den förståelsen påverkar deras arbete i barngruppen.I tidigare forskning har det framkommit att Sverige har varit ett mångkulturellt land i många år, men att den svenska skolan ännu inte kommit särskilt långt i sitt arbete med integration. Det har även framkommit att förskollärarna ser på barnens kulturella bakgrund på skilda sätt och att mångfalden i barngrupperna osynliggörs. Studien är baserad på semi-strukturerade intervjuer som genomförts med sju förskollärare på deras respektive arbetsplatser.

BakgrundI bakgrunden redogörs för Pramling Samuelssons och Vygotskijs filosofi kring området lärande. De anser att lärandet ses som en process, där uppmärksamma pedagoger ska vara lyhörda över barnens intressen och erfarenheter som de visar i förskolan.SyfteSyftet med vår studie är att ta reda på hur pedagoger i förskolan beskriver lärandeprocesser, vid vilka tillfällen lärandet sker och hur de skapar lärande situationer utifrån de förutsättningar som finns i verksamheten och i den miljö barnen befinner sig i.MetodStudien genomfördes med en kvalitativ metod. Som redskap använde vi oss av self report, vilket innebär att vi med hjälp av skrivna frågor kan ta reda på vad pedagoger i förskolan har för syn på lärandet. Även observation har använts för att närmare studera lärandet i förskolan.ResultatResultatet visar att många av de tillfrågade pedagogerna anser att det finns lärandesituationer i de flesta moment under hela dagen i förskolan. Det framgår även att det är viktigt att barnens inflytande, intresse och nyfikenhet ska styra verksamheten och att pedagogerna ska vara engagerade i sitt arbete.

SammanfattningSyftet med studien är att undersöka föräldrars attityd till fysik i förskolan.I min empiriska undersökning framkom det sammanfattningsvis att föräldrarna i enkätsvaren menar att barnens spontana, nyfikna frågor har stor betydelse för lusten och glädjen till att lära. Föräldrarna anser att det är viktigt med lyhörda pedagoger som grundar med lek- och lustfyllda upplevelser inom ämnet fysik, för att nå målen i år 5.Fysik förklarar många fenomen såsom ljud, ljus, energi, magnetism etc. Enligt förskolans läroplan skall barn utmanas i sitt naturvetenskapliga tänkande och lärande utifrån det som är relevant för förskolebarn.Det naturvetenskapliga ämnet fysik finns på förskolan men benämns inte som fysik. Som medupptäckare på förskolan utvecklar förskolepedagoger barnens nyfikenhet och uppmuntrar dem till att söka svar kring frågor på vardagsnära fysikaliska begrepp och fenomen.Resultatdelen visar att föräldrar anser att barnen bör få utveckla det som de själva tycker är roligt inom fysikämnet.Nyckelord: fysikaliska fenomen, föräldrars attityd, medupptäckare, nyfikenhet.

Denna studie undersöker om dold språkförståelse i ett andraspråk kan synliggöras vid återberättande på förstaspråket. Det kan vara svårt att skilja språkutvecklingen hos barn med typisk språkutveckling med svenska som andraspråk från språkutvecklingen hos flerspråkiga språkstörda barn om man testar dem på andraspråket. Därför behövs det referensdata för normalspråkiga barn. Sexton barn i femårsåldern med normal språkutveckling, åtta enspråkiga barn med svenska som första språk och åtta flerspråkiga barn med arabiska som första språk och svenska som andraspråk, testades med Buss-sagan (Buss Story Test, BST) och TROG (Test for Reception of Grammar). De flerspråkiga barnen fick sagan uppläst på svenska och återberättade först på svenska och sedan på arabiska.