Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den pedagogiska miljön på en förskolegård påverkar hur barn i åldern tre till fem år leker. Jag har undersökt hur gården ser ut, vad och hur barnen leker på den samt den pedagogiska miljöns påverkan på barnens lek. Jag har valt att avgränsa undersökningen om pedagogiska miljön till pedagogernas påverkan, den fysiska miljöns påverkan samt materialets påverkan på lek. I kunskapsbakgrunden presenterar jag tidigare forskning kring förskolegårdar och lek utomhus samt definierar begreppen lek och pedagogisk miljö. Som metod för undersökningen har jag använt mig av observationer.

Abstract Titel: Två tioåriga pojkar med autism och deras vardag. Författare: Anna Carlsson och Catarina Fogelberg Syftet med uppsatsen var att studera två pojkar med autism och se hur deras vardag ser ut. I olika pedagogiska verksamheter upplevs det att kunskap om barn med särskilda behov är väldigt liten. Det är viktigt att kunskap sprids om ämnet för att barnen skall kunna få sina individuella behov tillgodosedda . För att få mer kunskap behövs det forskning inom ämnet. Därför är detta en studie om autism som bygger på två fallstudier, om två tioåriga pojkar.

Studiens övergripande syfte är att undersöka institutionen folkskolans syn på finska krigsbarn i Alvestabygden åren 1941-1945.Utifrån en strukturalistisk institutionsteori analyseras folkskolans behandling av de finska krigsbarnen, såsom det ger sig uttryck i källmaterialet. Källmaterialet består av examenskataloger från 30 folkskolor och material från Hjälpkommittén för Finlands barns arkiv.Folkskolans syn på krigsbarnen är intressant då folkskolan är den stora offentliga socialisationsagenten. Under perioden behöll fortfarande den Herbartska pedagogiken sitt grepp om skolan. De Herbartska idéerna fick tillsammans med en auktoritär skolkultur som resultat en skola med en disciplinerande funktion.En av studiens frågeställningar grundar sig på Bergs teori om utbildningssociologiska funktioner. Skolans funktioner är enligt den att reproducera en kunskapsbas/samhällsstruktur, kvalificera/sortera barnen för vuxenlivet, socialisera dem och förvara dem.Ur de 30 folkskolornas cirka 400 examenskataloger har 51 examenskataloger med spår av misstänkta krigsbarn sorterats ut.

Ett av skolans viktigaste uppdrag är att skapa goda möjligheter för barnens läs- och skrivutveckling, därav är det av största vikt för pedagoger att besitta en bred kompetens inom detta område. Syftet med denna uppsats är att diskutera några pedagogers didaktiska val i arbetet med barns tidiga läs- och skrivutveckling mot bakgrund av deras utbildning och arbetslivserfarenheter. Den empiriska studien belyser hur några pedagoger motiverar sina didaktiska val beträffande undervisningsinnehåll och arbetsformer samt vad som påverkat dessa val. Studien omfattar både kvalitativa intervjuer och observationer. Analysen sker utifrån det socialinteraktionistiska perspektivet vilket dominerar forskningen idag samt genomsyrar gällande styrdokument.

Syftet med denna undersökning är att undersöka och belysa pedagogers syn på rörelseaktiviteters betydelse för barnens språkutveckling. Jag vill också få kunskap om man arbetar på olika sätt med rörelseaktiviteter och språkutveckling när det gäller barnens ålder.Jag har använt mig av intervjuer som verktyg för att uppnå syftet med min undersökning. När jag formulerade mina intervjufrågor utgick jag från min frågeställning. Jag valde att genomföra intervjuerna via mail. Jag har intervjuat 5 pedagoger.

Den här studien handlar om vad pedagoger ute i verksamheten anser om förskolans roll att främja barnens rörelse och hälsa. De frågor som besvaras är: Hur tänker pedagoger om begreppet hälsa och hur kan förskolan bidra till en sund hälsa? Hur ser pedagogerna på barn och rörelse utifrån den dagliga verksamheten? Vilken betydelse tillskriver pedagoger miljön i samband med barns rörelse?Den teoretiska del tar upp olika synsätt på rörelse ur historisk synvinkel. Det presenteras även två olika perspektiv att se på rörelse och lek. Miljöns betydelse för barnens möjligheter till rörelse, samspel, identitet och lek kommer också att behandlas.

Syftet med denna studie är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv där samspel är betydelsefullt för lärande, få en ökad kunskap om hur barns skrivaktiviteter på förskolan kan se ut och utvecklas i den fria leken genom att studera vad som sker när pedagoger deltar i barns skrivaktivitet under den fria leken samt om barns fria lek övergår till styrd vid pedagogers deltagande. Studien utgick från en kvalitativ inomhusstudie på en förskola där videoobservationer användes för samla in vårt empiriska material. Studien utgick från de två frågeställningarna: Vad händer när pedagogerna deltar i barnens skrivaktivitet under den fria leken och övergår barns fria lek till att bli styrd vid pedagogers deltagande. Studien visade på att pedagogerna å ena sidan är medvetna om sin roll i den fria leken och på så sätt blir som ett stöd för barnen men å andra sidan kan vi se att pedagogerna försökte locka barnen vidare mer än vad det fanns intresse för. I dessa fall anser vi att den fria leken övergår till en styrd aktivitet.

I Läroplanen för förskolan -98 yttras det att förskollärarna ska hjälpa barn att skapa och kommunicera med hjälp av sång och musik. Med detta i åtanke är syftet med studien att undersöka förskollärarnas skilda uppfattningar av sångsamlingen som en pedagogisk situation. Tidigare forskning har visat att barnen sjunger språket innan de talar det. För det lilla barnet är språket i början endast klang och rytm, det vill säga ett musikaliskt fenomen.Studien utgår från en fenomenografisk ansats med en kvalitativ inriktning. En videoinspelad sångsamling har legat till grund för det insamlade intervjumaterialet.Följande kategorier har framkommit ur materialet: Sångsamlingen som en situation för lärande och Sångsamlingen som en situation för lust och glädje.

I Läroplanen för förskolan -98 yttras det att förskollärarna ska hjälpa barn att skapa och kommunicera med hjälp av sång och musik. Med detta i åtanke är syftet med studien att undersöka förskollärarnas skilda uppfattningar av sångsamlingen som en pedagogisk situation. Tidigare forskning har visat att barnen sjunger språket innan de talar det. För det lilla barnet är språket i början endast klang och rytm, det vill säga ett musikaliskt fenomen.Studien utgår från en fenomenografisk ansats med en kvalitativ inriktning. En videoinspelad sångsamling har legat till grund för det insamlade intervjumaterialet.Följande kategorier har framkommit ur materialet: Sångsamlingen som en situation för lärande och Sångsamlingen som en situation för lust och glädje.

Syftet var att beskriva omvårdnaden kring nyfödda barns tillmatning på svenska BB-avdelningar, om föreskrifter följdes och om hänsyn togs till eventuell allergihereditet. Metod: Deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats Resultat: Av alla nyfödda barn vid 26 barnkliniker i Sverige vecka 26 år 2009 (n=849) tillmatades 18 % . Moderns bröstmjölk gavs till 16% medan 78 % tillmatades med komjölksbaserad modersmjölksersättning. Den vanligaste orsaken till tillmatning av ersättning var att mammans egen mjölkproduktion inte hade kommit igång (24 %). Andra vanligt förekommande anledningar till tillmatning var lågt blodsocker (18 %) samt sugproblem hos barnen (16 %).

Syftet med denna studie var att synliggöra barns och pedagogers upplevelser av konfliktsituationer och skäll. Ett problem som vi kunde se var att det idag saknas utbildning inom konflikthantering bland pedagoger, vilket i sin tur många gånger leder till att pedagogerna skäller på barnen istället för att reda ut deras konflikter på ett konstruktivt sätt. Vi ville med hjälp av samtal med barnen och teckningar som barnen skapade synliggöra barnens upplevelser och uppfattningar om konflikter och av att få skäll. Genom en enkätundersökning har pedagogerna fått möjligheten att uttrycka sina tankar kring arbetet med konflikthantering i sitt yrke. Vi utgick från det danska Skældud-projektet i och med att det fanns relativt lite forskning kring barns perspektiv på ämnet.

Enligt skolverkets statistik har gruppstorleken i förskolan ökat samtidigt som personaltätheten minskat.  Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares syn på hur gruppstorlek och personaltäthet påverkar barns lärande och utveckling. I undersökningen intervjuades fyra förskollärare med olika lång erfarenhet av yrket. I Lpfö 98 står det att personalens uppdrag är att tillgodose alla barns behov och lägga grunden för ett livslångt lärande, där samspel, samtal och lek ska uppmuntras. Enligt den sociokulturella lärandeteorin lär barn i samspel, kommunikation och lek med varandra.

Syftet med denna studie var att utforska förskolans pedagogiska miljö utifrån barnens perspektiv gällande barns inflytande och delaktighet i förskolan. Studien utgår från ett postmodernt perspektiv på barnet och barndomen. För att nå barns känslor och tankar kring ett eget inflytande och deltagande i förskolan utfördes 8 intervjuer, utförda på två förskolor där sammanlagt 16 barn deltog. Barnen som ingick i studien var mellan 4-5 år gamla. Intervjuerna som utgjorde studiens empiri videodokumenterades och videofilmerna användes senare i studiens analys.

Enligt skolverkets statistik har gruppstorleken i förskolan ökat samtidigt som personaltätheten minskat.  Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares syn på hur gruppstorlek och personaltäthet påverkar barns lärande och utveckling. I undersökningen intervjuades fyra förskollärare med olika lång erfarenhet av yrket. I Lpfö 98 står det att personalens uppdrag är att tillgodose alla barns behov och lägga grunden för ett livslångt lärande, där samspel, samtal och lek ska uppmuntras. Enligt den sociokulturella lärandeteorin lär barn i samspel, kommunikation och lek med varandra.

Abstract Titel: Förskolebarns utevistelse. Intervjuer av lärare i förskolan Författare: Lundell, Charlotte & Vincent-Vivian, Jenny (2005): Syftet med vårt arbete är att synliggöra hur lärarna på förskolan tänker kring förskolebarnens utevistelse och även hur de ser den egna förskolegården. För att synliggöra detta frågar vi oss vad lärarna har för tankar kring förskolebarns utevistelse och vilka tankar de har kring utevistelsens betydelser för barnens utveckling och lärande samt sin egen roll i barnens utevistelse. Vi undrar även hur lärarna gör för att uppfylla förskolans uppdrag vad gäller utevistelse enligt läroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 1998). Vi har i vår studie använt oss av tre olika förskolor, en förskola i staden, en förskola belägen i mindre ort och en förskola med ur och skur verksamhet.