Detta examensarbete behandlar ämnet genus med fokus på en grupp femåriga barns tankar om leksaker och kön. Syftet utgörs av att undersöka om en grupp pojkar och flickor vid femårsålder tänker könsstereotypt om leksaker. Samt om dessa eventuella könsstereotypa tankar kan kopplas till föräldrarnas utbildningsnivå. För att söka svar på detta genomfördes en bildundersökning med 11 barn på en centralt belägen förskola i en medelstor svensk stad, de medverkande barnens föräldrar besvarade en enkät rörande barnens bakgrund så som syskon, leksaker och kamrater. Resultatet visade att yttre påverkan i form av föräldrars utbildningsnivå tycks ha ingen eller liten betydelse för barnens könsstereotypa tankar.

Sammanfattning Uppsatsen fokuserar på ensamkommande barn i Sverige som lever under hot om avvisning till Malta, samt på ensamkommande barn som blivit överförda till Malta. Barnen som deltar i uppsatsen är av Migrationsverket avgjorda som dublinärenden i enlighet med Dublinförordningen . Syftet med uppsatsen är att tillsammans med barnen skapa kunskap, om barnens vardagsliv här i Sverige under avvisningshot, och om barnens vardagsliv på Malta som avvisade. Det handlar om att synliggöra barnen som aktörer i vardagen vilket är inspirerat av ett intersektionellt perspektiv. I uppsatsen återfinns intersektionalitetens främsta värde i dess koppling mellan makt och ojämlikhet och individens möjlighet att agera som subjekt inom ramen för samhällets strukturer, institutionella praktiker och rådande ideologier.

Vårt syfte med denna uppsats var att undersöka pedagogernas utgångspunkter i bildskapandet. Vi har försökt ta reda på detta genom att undersöka pedagogernas roller i barnens bildskapande och på vilket sätt de uttrycker att bildskapande kan vara en viktig aktivitet gällande barnens sociala utveckling och identitetsskapande. Genom kvalitativa intervjuer med pedagogerna samt observationer av bildskapandeaktiviteter har vi i analysen kopplat pedagogernas roller under skapandeprocessen till olika teorier och traditioner. I vår litteraturgenomgång ger vi en historisk sammanfattning av bildskapandet i den svenska förskolan. Därefter redogör vi för tidigare forskning som står i relevans till vår undersökning.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur två utvalda barnböcker framställer genus och vad som då förmedlas till barn i förskolan, samt hur barnen reagerar på böckernas sätt att framställa genus.För att fördjupa oss och belysa böckernas sätt att förmedla genus valde vi att börja med en noggrann bokanalys av de utvalda barnböckerna. Därefter genomfördes en intervju med slumpmässigt utvalda barn som deltagare. Vi valde sedan att läsa böckerna för barnen. Dokumentationen, videofilmning, gjorde det möjligt för oss att analysera barnens spontana reaktioner under intervjun och läsningen.Vi såg att barnens tidigare erfarenheter speglade deras uppfattning kring vad som anses vara flicksaker respektive pojksaker. Barnens uttryck i intervjun kring materiella saker uppfattade vi könsstereotypiskt.

Syftet med studien är att se vilken uppfattning barn, fem och sex år gamla, har av begreppet tid inom matematikområdet. Vi vill även undersöka vilka tänkbara orsaker barnens tidsuppfattning kan ha. Arbetet kommer att behandla teorier från Vygotskij och Piaget och ha en teo­retisks utgångspunkt i ett kontextuellt perspektiv. En bakgrund till begreppet tid, barn och matematik kopplat till tid, pedagogens roll och arbetssätt och styrdokumenten kommer även redovisas. I vår studie har tolv barn blivit intervjuade om deras uppfattning om tid.

I denna studie unders?ktes hur matematikundervisning med yngre barn utf?rs och vilka olikaartefakter som barnen v?ljer. Enligt l?roplan f?r f?rskolan, Lpf? 18, ska f?rskolan skapam?jligheter f?r barnen att m?ta s?v?l planerad som spontan matematikundervisning. Det tarsin utg?ngspunkt i barnens tidigare erfarenheter och intressen (Skolverket, 2018).

Syftet med detta examensarbete var att studera vilka strategier barnen använde när de sorterade material i närvaro av en pedagog och på egen hand. Metoden som användes var kvalitativ forskningsmetod. Datainsamling bestod av åtta observationstillfällen, sammanlagt fyra observationer av barn med pedagoger och fyra till utan pedagoger. I vår studie valde vi fyra barngrupper och inom varje grupp valde vi tre barn, sammanlagt 12 barn. Vårt syfte med observationerna var att undersöka barnens lösningsstrategier vid deras lek med knappar och djur.

Syftet med denna uppsats är att studera fritidspedagogers förhållningssätt till leken på fritidshemmet. Studien är en kvalitativ undersökning där observationer av fritidspedagogers förhållningssätt till barnens lek studeras. Genom intervjuer studeras också tre fritidspedagogers åsikter om leken på fritidshemmet. Resultatet visar att fritidspedagogerna ser på leken som en viktig och självklar del av fritidshemmet. Vår undersökning visar även på att denna lek inte ska störas av vuxna och att fritidspedagogens roll är att iaktta och observera barnens lek..

Syftet med detta examensarbete har varit att synliggöra betydelsen av material, miljö, samt pedagogers förhållningssätt har för de små barnens samspel.Vi belyser detta genom aktuell litteratur och kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger. De intervjuade valde att svara skriftligt, vilket de upplevde positivt, eftersom de då kunde tänka efter i lugn och ro, samt konsultera med kollegor.Analysen har skett genom att jämföra de utskrivna svaren med utvald litteratur inom området.I svaren från respondenterna har vi fått exempel på hur viktigt det är att uppmärksamma barnens samspel och framförallt hur viktig del pedagogen har, inte minst genom att avläsa barnens olika behov. Oavsett om det handlar om att utforma gynnsamma miljöer, göra observationer för att hitta fungerande rutiner, vara deltagande i samtal och diskussioner eller ta ett steg tillbaka för att endast observera när barnen löser olika situationer, så handlar det alltid om att pedagogerna måste vara vakna, närvarande och medvetna om att de är viktiga för skapandet av barns samspel. Vi har även fått exempel på vad pedagoger kan göra, säga och tänka på för att barnens samspel skall öka. Att dela in barnen i små grupper, samt att sporra barnen att ta hjälp av varandra, var svar som återkom..

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten fo?r bolag under fo?rutsa?ttning att minst tva? av fo?ljande kriterier a?r uppfyllda tva? ra?kenskapsa?r i rad:En omsa?ttning som inte o?verstiger 3 miljoner kronorTillga?ngar som inte o?verstiger 1,5 miljoner kronorMax tre ansta?llda i medeltalAnledningen till revisionspliktens avskaffande var bland annat att sma? bolag ska ha mo?jlighet att la?gga pengar pa? verksamhetens a?ndama?l och intresse ista?llet fo?r att la?gga denna summa pa? revision. Trots detta va?ljer a?nda? en del sma? bolag att anva?nda sig av en revisor.Denna uppsats syftar till att ge en fo?rklaring till varfo?r sma? bolag va?ljer att anva?nda sig av en revisor trots att detta inte a?r na?got de beho?ver ha. Skillnader mellan bolag startade fo?re revisionspliktens avskaffande den 1 november 2010 och bolag startade efter detta datum kommer ocksa? att belysas.

En utmaning som pedagoger st?r inf?r i m?tet med barnens fria lek ber?r balansen mellan pedagogers delaktighet och fr?mjandet av barnens inflytande samt sj?lvst?ndighet. Mot bakgrund av detta syftar denna kvalitativa intervjustudie till att unders?ka en grupp fyraoch fem?riga f?rskolebarns uppfattningar kring pedagogers delaktighet i den fria leken. De fr?gest?llningar vi unders?ker ?r: vad ?r barnens uppfattningar kring pedagogers delaktighet i den fria leken? Vad ?r barnens uppfattningar kring pedagogers roll i den fria leken? Vad f?rmedlar barnen kring pedagogers agerande i den fria leken? Med avstamp i livsv?rldsfenomenologi som ansats unders?ker vi vad som ?r meningsfullt f?r barnen utifr?n deras livsv?rld och erfarenheter.

Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse leken har för barns språkutveckling och hur pedagoger använder sig av leken för att stimulera barns språkutveckling. Studien utgår ifrån teorier av Vigotskij och Piaget som forskat om barns utveckling och lärande. I undersökningen använder jag kvalitativa intervjuer för att ta reda på pedagogernas tankar om lek och dess betydelse för barnens språkutveckling. Resultaten visar att samtliga pedagoger har synpunkter som stödjer att leken har stort betydelse för barns språkutveckling. De använder en mängd olika metoder för att stimulera språket genom lek..

Examensarbetets syfte är att belysa förskollärarnas uppfattning om hur de skapar goda grupprelationer, och jämföra hur deras arbetessätt skiljer sig åt beroende på barnens ålder. Metoden som valts var av kvalitativ karaktär, där intervjuer var mitt sätt att samla in empiriskt material. Vid samtliga intervjutillfällen ställdes frågor som informanterna fick svara på. Uppgiften var att skriva ner deras uppfattning om hur de förhåller sig till det sociala samspelet i barngruppen. I studie framkom att samtliga förskollärare medvetet och kontinuerligt både enskilt och i sina arbetslag arbetade för att skapa goda fungerande grupprelationer.

Upp till 300 barn drabbas varje år av cancer, de vanligaste cancerformerna för barn är hjärntumörer och leukemi. De flesta barn som drabbas är mellan 4-5 år och befinner sig mitt uppe i sin motoriska utveckling. Cancerdiagnosen påverkar familjen som helhet men det är framförallt det cancersjuka barnen som drabbas, hela barnens levnadssätt förändras. En vardag som tidigare kretsat kring dagis, skola och lek, handlar nu istället om sjukhusbesök och behandlingar. I nuläget finns det bristfälligt med studier om hur barnen upplever sin nya livssituation efter sin cancerdiagnos.

Syftet med studien är att se vilken uppfattning barn, fem och sex år gamla, har av begreppet tid inom matematikområdet. Vi vill även undersöka vilka tänkbara orsaker barnens tidsuppfattning kan ha. Arbetet kommer att behandla teorier från Vygotskij och Piaget och ha en teo­retisks utgångspunkt i ett kontextuellt perspektiv. En bakgrund till begreppet tid, barn och matematik kopplat till tid, pedagogens roll och arbetssätt och styrdokumenten kommer även redovisas. I vår studie har tolv barn blivit intervjuade om deras uppfattning om tid.