Jag har här försökt göra en projektredogörelse med utgångspunkt i en socialkonstruktionistisk diskussion om genus i förhållande till ämnet slöjd. Syftet var att undersöka huruvida grundskolans gängse uppdelning mellan trä- och metallslöjd respektive textilslöjd har förutsättning att fungera som feministisk strategi. Undersökningen utfördes - medelst ett diskursteoretiskt angreppssätt ? genom litteraturstudier, elevintervjuer och praktisk-estetisk gestaltning. I denna undersökning fann jag tre teman, vilka blev grundbultarna i resonemanget.

Syftet för denna uppsats har varit att undersöka hur den växande feministiska kritiken mot objektifierande och stereotypiska framställningar av kvinnor under 1970- och 1980-talet har påverkat framställningen av genus i modereklam i nutid. Jag har även undersökt vilken funktion de nya kvinnouttrycken har i reklam, vars målgrupp är män. Jag har undersökt detta genom en fallstudie, en semiotisk näranalys av 4 bilder från Tom Fords modereklamkampanj för mäns kläder från 2008. Jag har utgått från postfeministiska teorier samt teorier kring maskulinitet.Mina frågeställningar var följande:-          Hur framställs kvinnan respektive/i förhållande till män i Tom Fords reklamkampanj?-          Hur ser den här typen av postfeministisk reklam ut?-          Vilken funktion har den postfeministiska kvinnan i reklam avsedd för män?-          Har man i grunden förändrat reklamens genusuttryck och budskap efter den feministiska kritiken?Resultaten visade att både kvinnor och män framställs genom postfeministiska uttryck, kvinnor ofta som starka individer och sexuella subjekt och män som mer feminiserade och androgyna.

Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle, där frågor kring genus och etnicitet ligger i fokus. Därigenom har problem uppmärksammats, så som diskriminering, utanförskap och segregation. Genom att kvinnors underordning och invandrares utanförskap framhävs, har politiska riktningar börjat diskutera olika lösningar. Positiv särbehandling är en form av åtgärdsprogram som ansvariga inom olika samhällsarenor kan ta hjälp av för att utjämna löner och inflytande mellan kvinnor och män, invandrare och svenskar. I denna rapport har jag gjort en komparativ diskursanalys av vänsterpartiets respektive folkpartiets syn på positiv särbehandling som idé och metod.

Hösten 2007 genomfördes denna jämställdhetsutredning inom bank- och finansbranschen.Syftet med utredningen var att belysa hur informella aspekter inom Bank AB kunde förstås i relation till jämställdhet. Den konkreta och övergripande frågeställningen är: Vilka hinder och möjligheter framträder för jämställdhet i Bank AB:s organisation? För att besvara den övergripande frågan ställdes följande frågor till mitt material: Framträder det några skillnader inom organisationen som är relaterade till kön/genus? Hur framställs kvinnor och män i interntidningen? Vilka föreställningar finns om kön/genus i organisationen?Utredningen utfördes via enkäter, därefter undersöktes personaltidningen och slutligen genomfördes intervjuer. Teoretisk utgångspunkt är organisationsteori med genusperspektiv uppdelat i begrepp som gäller strukturer, ledarskap, symbolism och förändring. Även teoretiska resonemang om systemförändrande/systembevarande jämställdhetsarbete applicerades på materialet.

The purpose of this study is to examine two educational materials from different decades, to see if they have a conscious gender and equality perspective, and to see if they have followed the development society made regarding gender and equality. Even the curricula have a part in my study as I will relate them to the educational materials. Equality as a concept means briefly that women and men should have the same conditions, and gender depicts our notions of femininity and masculinity.I have chosen to do textual analyses, focusing on multimodal discourse because I analyze both text and image. I also use both quantitative and qualitative methods.My questions are: In which way do the curricula and the educational materials express equality?; In which way do the curricula and the educational materials express gender?; Do the educational materials express the fundamental values written about equality and gender in the curricula? And, if this is the case, does it mean that educational materials have followed the development of the Swedish society?The conclusion of this work is that equality and gender are presented as goals in both curricula, but the new curricula have developed that section more.

Den här studien handlar om jämställdhet i förskolan ur ett verksamhetsperspektiv, där fokus är på pedagogerna. Vi har valt att fokusera på de manliga förskollärarna, eftersom de är en underrepresenterad grupp. Syftet med studien är att undersöka hur manliga pedagoger upplever att det är att arbeta inom ett kvinnodominerat yrke som förskolan. Frågeställningarna som ligger bakom detta examensarbete är: Hur upplever manliga förskollärare det är att arbeta inom ett yrke som domineras av kvinnor? Möter manliga förskollärare förutfattade meningar vad det gäller genus från kollegor och barnens föräldrar? Hur har samhällets jämställdhetsutveckling påverkat verksamheten i förskolan? Vårt kunskapsbidrag är att ge en nyanserad bild av den manlige förskolläraren. Denna forskning är ett kunskapsbidrag till diskussioner om genus i arbetslag inom förskolan.

Denna studie syftar till att granska hur sociala strukturer påverkar nyanlända elevers skolsituation. I huvudsak handlar det om hur etnicitet, ras och genus processas i skolans vardag. Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativ metod i form av intervjuer med nyanlända elever och lärare samt observationer på plats i skolan. Resultatet visar att strukturer processas i skolan i form av föreställningar baserade på etnicitet, ras och genus som upprätthåller grupperingar och en rangordning mellan eleverna. Strukturer möter också de nyanlända eleverna i form av en tydlig norm om enspråkighet på bekostnad av att elevernas förstaspråk och tidigare kunskaper osynliggörs och undervärderas.

Studien grundar sig på vår hypotes om att de finns könsspecifika mönster i barns val av musik. I studien används både en kvalitativ och kvantitativ metod. Vi har genomfört ett lyssningsexperiment i med 118 elever i F-3 och vi har även genomfört fokusintervjuer med 19 elever i år 1-2. Studien belyser viktiga aspekter av elevers uppfattningar kring musikpreferenser samt hur eleverna upprätthåller könsstereotypa mönster.Syftet med studien är dels undersöka om det finns några könsspecifika mönster i elevers val av musik samt att undersöka om det går att upptäcka könsstereotypa mönster i elevers musikpreferenser, attityder och uppfattning om musik. Resultaten från studien kommer att diskuteras i relation till tidigare musiksociologisk forskning om genus och musik.Våra resultat sätts i relation till läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna Lpo94.

I denna uppsats gör jag en feministisk, samhällsvetenskaplig analys av 98 stycken reklambilder för parfym riktade till herrar, varav jag djupanalyserar 9 stycken med syftet att se på vilken bild av maskulinitet som de förmedlar. Bilderna är hämtade ur tre svenska herrmodemagasin från år 2008 och jag genomför analysen med utgångspunkten att genus, sexualitet och makt är socialt konstruerade. Till min hjälp använder jag mig av tidigare forskning kring genus, maskulinitet och media, men även en del feministisk teoribildning. Feminismen utgår från att män innehar en överordnad position i samhället som reproduceras på en strukturell nivå, och i uppsatsen undersöker jag huruvida detta är något vi kan se sker i parfymreklamen. I sitt meningsskapande använder sig reklamen av stereotyper och olika koder för att fixera innebörd och genom en kvalitativ innehållsanalys identifierar jag i reklamen olika tecken, vilka kan ses som makt-positioneringar.

Vi utgick från förskolans läroplan som formulerar att förskolan ska arbeta med jämställdhet genom att motverka traditionella könsroller. Arbetet att motverka traditionella könsroller ska gå igenom hela verksamheten och det krävs därför att förskolans personal reflekterar över sitt eget förhållningssätt samt förskolans miljö och material. Litteraturen på förskolan, barnböckerna, var ett material som vi ansåg vara av stor vikt men som ofta slentrianmässigt förbisågs i arbetet med genus. Arbetet studerade ett urval barnböcker förekommande inom förskolan för att svara på hur pojkar och flickor men även kvinnor och män porträtteras i barnböckerna och om detta går i linje med Läroplanens intentioner. De utvalda böckerna hade författare som reflekterat kring problematiken mellan manligt och kvinnligt och de tillhörande fördomarna.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om och isåfall hur unga använder det virtuella rummet för att samspela med andra och tala om frågor som rör killar, tjejer och sexualitet. Uppsatsen vilar på en socialkonstruktionisk grund och den forskningsansats som användes för att förstå det insamlade materialet var diskursanalys. Vidare sker tolkningen av det insamlade materialet med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet på lärande kombinerat med Connells tankar om genus. Resultatet visar att det finns återkommande samtalsämnen i dom ungas samtal, om än i olika former. Dessa samtal handlar främst om skillnader mellan killar och tjejer, hur man lyckas i mötet med det andra könet och när man egentligen är redo för sin sexuella debut.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur sexualitet och maskulina genuspositioner möjliggörs och begränsas inom ramarna för en heteronormativ ordning. I den kvalitativa studien undersökte vi vilka verkningar den heterosexuella matrisen, heteronormativitet, homosocialitet, den hegemoniska maskulinitetsmodellen, normer och avvikelser har på unga mäns görande av genus och sexualitet. Våra frågeställningar var; Hur framställer informanterna maskulina och feminina genuspositioner? Hur tänker informanterna kring sexualitet? Och vilken roll spelar homosocialitet i skapandet av genus? För att ta reda på detta använde vi oss av en modifierad form av fokusgrupper, som vi kallade för gruppdiskussioner. I samtalen berörde vi givna teman som var kopplade till syftet och frågeställningarna.

Arbetet behandlar hur det svenska samhället ska förändras för att fler kvinnor ska välja att starta företag. Slutsatserna som dras i arbetet är fem stycken och följer: det behövs ett förändrat bidragssystem för det företagsstöd som finns; en attitydförändring till kvinnor och företagare behövs i samhället; en nyanserad forskning på entreprenörskapsområdet behöver utvecklas; pullfaktorer, till exempel möjlighet till självförverkling eller högre inkomst, borde spela en större roll vid startandet av ett företag; och uttrycket kvinnligt entreprenörskap borde försvinna. Det finns färre kvinnliga entreprenörer än manliga entreprenörer. Detta beror framförallt på olika förutsättningar i livet. Det bör inte spela någon roll om det är en man eller en kvinna som vill starta företag, förutsättningarna borde vara lika. Det är fördelaktigt för samhället om fler kvinnor väljer att driva företag eftersom fler affärsidéer, fler arbetsmöjligheter och ett mer dynamiskt näringsliv bildas. I studien tas teorier om genus och entreprenörskap upp som en grund till litteraturgenomgången och det empiriska materialet.

Uppsatsen ?Det skyldiga offret och den oskyldiga förövaren? är en kritisk diskursanalys som syftar till att undersöka om våldtäktsmyter finns närvarande vid Aftonbladets rapportering kring två gruppvåldtäkter som skedde i Tumba 2003 och Tensta 2013. Tidigare forskning inom området visar att våldtäktsmyter är vanligt förekommande globalt, därför är syftet att se om dessa även finns i svensk kriminaljournalistik. Resultaten diskuteras utifrån tre teoretiska utgångspunkter, vilka är genus, kriminaljournalistik samt våldtäktsmyter. De våldtäktsmyter som uppsatsen kommer att undersöka utgår ifrån Helen Benedicts (1992) elva våldtäktsmyter som sägs vara vanligt förekommande i medier.

Metod: Vi har gjort en kvalitativ textanalys av sammanlagt 69 artiklar i nio stycken nummer av Vi Föräldrar mellan 1968 och 2008. Vi har också intervjuat två chefredaktörer för tidningen samt tidningens läsare och experter inom medie-, genus- och konsumtionsvetenskap..