Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur barn med funktionsnedsättning framställs i barnlitteratur samt hur framställningen kan påverka läsarens syn på barn med funktionsnedsättning. En textanalys, utförs på tre barnlitterära verk, publicerade mellan 2005 och 2010, som går att finna på bibliotek i en svensk storstad. Undersökningens primära utgångspunkt är sprungen ur diskursteori och förutsätter därmed att språket i barnlitteratur påverkar hur barn ser på och agerar i världen. Diskursteori, tillsammans med semantisk kategorisering, ligger till grund för den metod som används, där beskrivande ord och fraser från undersökningens källor kategoriseras efter vissa kriterier. Analysen visar varierande resultat mellan de tre böckerna och det dras därmed inga generella slutsatser angående hur barn med funktionsnedsättning framställs i barnlitteratur.

Jag har i mitt examensarbete studerat barns syn på stress. Vad de tror orsakar stress, hur man känner sig och om man kan göra någonting åt det. Genom enkätundersökningar i en fyra, en sexa och en åtta har jag fått fram barnens tankar om stress. Jag har också läst mycket intressant litteratur inom området för att fördjupa mina kunskaper och ta del av vad andra personer har kommit fram till angående barn och stress. Litteraturen har jag också användt som grund till den empiriska studien.

Syftet med undersökningen var att belysa hur barn till missbrukande mammor påverkas, samt att klarlägga hur denna påverkan, enligt intervjupersonernas erfarenheter, skulle kunna komma att inverka på barnen och dessas utveckling. Vi har även undersökt hur barnen påverkas av att finnas med i mammans missbruksbehandling, och hur behandlingen ser ut för att barnens behov skall tillgodoses under denna period. Frågeställningarna var: Vilken påverkan kan mammors missbruk medföra på deras barn? Hur påverkas barn av att vistas tillsammans med sina mammor i deras missbruksbehandling? samt Hur ser behandlingen ut för att barns behov skall kunna tillgodoses under mammans behandlingsperiod? Intervjuerna genomfördes med tre behandlare vid ett mamma-barn behandlingshem. Metoden som användes var kvalitativ intervju med ett halvstrukturerat upplägg och vi använde oss av intervjuguide som redskap.

Samspel mellan barn med språkstörningar och barn utan några uppkomna språkstörningar. En studie på två integrerade språkavdelningar i förskolan. Syftet med examensarbetet är att ge en beskrivning av hur samspelet kan se ut mellan barn med språkstörningar och barn utan några uppkomna språkstörningar på två integrerade språkavdelningar i förskolan. Ett visst fokus ligger på att synliggöra hur den talade kommunikationen kan se ut. Litteratur och tidigare forskning kring; barns samspel, lek, kommunikation, barns språkutveckling, språkstörning och integrering presenteras.

Vårt syfte är att problematisera lojalitetsbegreppet och lojalitetsteorier när de appliceras på Barn. En explorativ metod har använts då vi ville få en djupare förståelse för relationen mellan barn och kundlojalitet. För att få en grundförståelse har vi gjort en sammanställning av det teoretiska fältet. Därefter har vi gjort en kvalitativ undersökning i form av djupintervjuer med sakkunniga samt fokuserade gruppintervjuer med föräldrar och Barn. En abduktiv ansats har antagits för att försöka finna och förstå samband och underliggande mönster.

Tidigare forskning av hälsorelaterad livskvalitet hos barn och ungdomar med funktionsnedsättning har visat att de skattar sin hälsa lägre jämfört med den typiska populationen. Hälsorelaterad livskvalitet tycks dessutom variera mellan olika diagnosgrupper. Kunskap om hälsorelaterad livskvalitet hos barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar har fortfarande brister därför finns ett behov av ytterligare studier. Det finns dessutom ett behov av dessa studier i kliniska sammanhang. Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva hälsorelaterad livskvalitet hos barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar i Västerbotten.

Denna antologi tar upp barn och ungdomars livsvillkor i nutid och belyser identitetsskapande i olika sammanhang. Vi utgår ifrån att den identitetsskapande processen i stor utsträckning påverkas av social interaktion. Alla har vi belyst olika aspekter av vardagliga sociala sammanhang som kan vara betydelsefulla för barn och ungdomar. Våra fyra studier omfattar skolelevers identitetsutveckling från lågstadiet till gymnasiet.Den första delen i antologin innefattar barn i åldrarna sju till åtta år och deras identitetsskapande tillsammans med andra barn och lärare i skolmiljön. Därefter behandlas högstadieelevers uppfattning om skolmiljöns betydelse för identitetsskapandet.

Bakgrund: En intensivvårdsavdelning [IVA] avsedd för barn kan saknas på ett mindre sjukhus, vilket gör att många barn vårdas på allmän IVA tillsammans med vuxna patienter. År 2012 vårdades 2709 barn i Sverige mellan 0-18 år, på en allmän IVA. Det finns stora skillnader mellan att vårda barn och vuxna, sjuksköterskor som arbetar på en allmän IVA kan sakna de kunskaper som krävs för att vårda Barn.Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda barn på en allmän IVA.Metod: Fyra fokusgruppdiskussioner med totalt 13 deltagare genomfördes. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i åtta kategorier och ett tema. Studien genomfördes på ett mindre sjukhus i mellersta Sverige.Resultat: De kategorier som framkom var; en känslomässig utmaning, behov av kontroll och behov av samarbete och stöd.

Alla har rätt till en skola utifrån sina egna förutsättningar. Barn med medicinska funktionshinder har andra förutsättningar för att utvecklas i skolan och förskolan. Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka faktorer som har betydelse för att en god förskole/skolsituation ska uppnås för barn med astma och allergi och också att undersöka föräldrars och pedagogers synsätt på möjligheter och hinder för utveckling och lärande. För att få fram mina resultat har kvalitativa halvstrukturerade intervjuer använts som metod. Resultatet visar att faktorer som är betydelsefulla är bemötande, kunskap och vilja.

Introduktion: Karies är en av de infektionssjukdomar som är mest spridda över världen. I världen sker det stora förflyttningar av människor, orsaker till förflyttningar varierar. Munhälsan påverkas ofta vid påfrestande situationer för både vuxna och Barn. De vanor och den kultur som människor har med sig från sin barndom lever kvar bland annat avseende kost och munhygien. Familjer som invandrat är ofta mer socioekonomiskt utsatta än de som är födda och etablerade i det nya hemlandet, vilket är ännu en riskfaktor för karies.

Blyghet är något som blivit alltmer uppmärksammat, kanske främst när det talas om barn i förskolesammanhang. Det finns relativt mycket litteratur och forskning kring ämnet och på internet finns enorma mängder med information och olika sidor för självhjälp och terapiförslag. Främst talas det om blyghet och dess konsekvenser, vilket ofta innebär att den blir negativt betingad. I följande studie tas upp hur pedagoger i förskola och förskoleklass ser på blyghet, både dess negativa sidor men också det positiva som den kan bidra med. Det framkommer också en slags oro gentemot de blyga barnen när man talar om att kunna uttrycka sig och delta i sociala sammanhang.

Det föds ca 90 000 barn per år i Sverige och ca 10 % av dessa barn vårdas på neonatalavdelning. Föräldrar till barn som behöver neonatalvård upplever en ökad grad av stress, oro och hjälplöshet. Miljön som barnen vårdas i kan dessutom vara påfrestande, vilket påverkar föräldrarnas välmående och funktion.Barn på en neonatalavdelning är i stort behov av sina föräldrar och deras närhet samt medverkan. Den forskning som finns idag på området fokuserar på föräldrars upplevelser av stress när deras barn vårdas på neonatalavdelning.Resultatet av denna litteraturstudie beskriver hur föräldrar kan uppleva stress då deras barn vårdas på neonatalavdelning. Studien bygger på kvalitativ innehållsanalys och de artiklar som använts bygger på intervjuer av föräldrar vars barn vårdats på en neonatal intensivvårdsavdelning.Tre huvudteman och fem subteman har identifierats.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och redogöra för vad det finns för förebyggande socialt arbete för barn som har uppvisat avvikande beteende och deras föräldrar. Studien riktar sig till barn upp till 10 års ålder som har uppvisat avvikande beteende men inte har fått en neuropsykiatrisk diagnos. De centrala frågeställningarna är:? Vad finns det för förebyggande åtgärder för icke diagnostiserade barn med avvikande beteende?? Hur ska barnen bemötas?? Vad är föräldrarnas roll i detta arbete?Detta är en kvalitativ studie där vi har intervjuat sex socionomer och två specialpedagoger som arbetar med socialt arbete. De kommer dagligen i kontakt med barn som har avvikande beteende och deras familjer.

Bakgrund: En intensivvårdsavdelning [IVA] avsedd för barn kan saknas på ett mindre sjukhus, vilket gör att många barn vårdas på allmän IVA tillsammans med vuxna patienter. År 2012 vårdades 2709 barn i Sverige mellan 0-18 år, på en allmän IVA. Det finns stora skillnader mellan att vårda barn och vuxna, sjuksköterskor som arbetar på en allmän IVA kan sakna de kunskaper som krävs för att vårda Barn.Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda barn på en allmän IVA.Metod: Fyra fokusgruppdiskussioner med totalt 13 deltagare genomfördes. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i åtta kategorier och ett tema. Studien genomfördes på ett mindre sjukhus i mellersta Sverige.Resultat: De kategorier som framkom var; en känslomässig utmaning, behov av kontroll och behov av samarbete och stöd.

När språkliga svårigheter uppträder hos barn är kontakt med logoped aktuell för att kunna identifiera vilken typ av svårighet som föreligger hos barnet och för att kunna planera interventionen. En språklig aspekt som bör undersökas är den fonologiska förmågan som vanligen undersöks med hjälp av ett test. LINUS är ett sådant test som nyutvecklat och används i föreliggande studie för att undersöka fonologin hos barn i åldrarna 5-6 år med typisk utveckling.Syftet i föreliggande studie var att undersöka fonologin hos barn med typisk utveckling och ta fram referensdata för kortversionen av LINUS för barn i åldrarna 5-6 år. Av intresse var även att undersöka om det förelåg skillnader i resultat mellan pojkar och flickor och mellan åldrarna 5-5;6 och 5;6-6.De barn som deltog i studien hade alla svenska som modersmål, ingen hade känd hörselnedsättning eller någon tidigare eller pågående kontakt med logoped/talpedagog. Hela gruppen bestod av 70 barn; 35 pojkar och 35 flickor.