The purpose of this study was to gain an understanding of the structured and evidence-based assessment tool/method The Brief Child and Family Phone Interview (BCFPI) trough a social psychology perspective of conversation. The aim was especially to seek an understanding of the method considering aspects of children?s participation. The research question was: how do the method users apprehend the advantages and the limitations of the BCFPI method considering aspects of children?s participation.

Information technology is increasingly used in healthcare. New methods, such as apps and computer programs and Internet-based treatments are introduced to treat various medical diagnoses. Increased demand for help in mental illness means that it is necessary to develop alternative assessment and treatments to traditional treatments that may be offered by primary care and specialist psychiatry. Government and Local Authorities and Regions (SKL) have agreed to support, and treatment on the web is part of that development. The work is all about, and how Child and Adolescent Psychiatry ( Bup ) , use psychological e- services, and apps for the treatment of adolescents and the types of psychological e-treatments for adolescents are available in Sweden today.  Methods used are interviews and literature studies, where I examined the use of computerized psychological treatments in Västernorrland and Stockholm County Council.

Uppsatsens syfte var att via intervjuer med behandlingspersonal vid en barnpsykiatrisk klinik undersöka deras syn på behov av att erbjuda familjebehandling/familjeterapeutiska insatser samt hur man, om behov föreligger, ska gå tillväga för att stärka familjeperspektivet utifrån förändrad prioritering. Det visade sig att alla respondenter, både nya och mer erfarna, såg ett tydligt behov av att behandla hela familjer då barnet är en del av detta sammanhang och inte själva kan bära ansvar för förändring. Respondenterna såg både ett behov av familjekompetens hos alla behandlare, men även behov av familjeterapi för mer komplexa ärenden. Tre betydelsefulla åtgärder kunde identifieras för att förstärka familjeperspektivet. Dels framkom ett behov av utbildningsinsatser.

När du fyller 18 år i Sverige förväntas du bli vuxen. Det är en utmanande period i livet då mycket händer och förändras. För de som lider av någon form av psykisk ohälsa och är i behov av kontakt med psykiatrin innebär denna period att man måste byta vård från Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) till Vuxenpsykiatrin. Syftet med denna uppsats var attundersöka hur unga vuxna upplever övergången från BUP till vuxenpsykiatrin i Sverige och vilka behov de har under den processen. Fyra halvstrukturerade intervjuer hölls med fyra kvinnor mellan 20-26 år.

Syftet med studien var att ge en bild av hur problematiken kunde se ut för flickor med AD/HD samt hur professionella inom Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) resonerade kring detta. Vidare var syftet att undersöka vilka insatser BUP kunde erbjuda dessa flickor.Empirin bestod av tre delar, en litteraturstudie, en mindre registerstudie, som kartlade förekomsten av flickor med AD/HD-diagnos inom BUP i Stockholms län, och en kvalitativ intervjustudie med tre psykologer och en läkare, alla verksamma inom BUP i Stockholm. Studiens vetenskapliga position var hermeneutisk och resultaten analyserades utifrån ett feministiskt perspektiv och ett genusperspektiv. Resultatet visade att kunskapsläget kring flickor med AD/HD idag var bristande. Både forskning och litteratur kring ämnet samt intervjupersonernas utsagor visade att flickor med AD/HD ofta uppvisade andra symptom än pojkar.

Syftet med undersökningen var att uppnå en djupare förståelse av olika professioners bild av mobbningsoffers upplevelse kring sin utsatthet på kort och lång sikt. Vidare var syftet att närmare förstå hur mobbningen påverkar offrets studiesituation på gymnasiet. Utifrån det just nämnda utvecklades tre frågeställningar där svar försökte sökas efter vilken bild olika professioner inom barn- och ungdomshälsovård har av mobbningsoffers utsatthet samt vilka effekter som skapas hos offret och hur studiesituationen påverkas.Metoden som valdes var kvalitativ eftersom syftet var att finna svar av djupare karaktär. Det genomfördes fem semistrukturerade intervjuer med olika professioner inom barn- och ungdomshälsovård; en skolsköterska, en kurator och två psykologer på Barn- och ungdomspsykiatrin och en psykolog på ungdomsmottagningen.Resultatet visar att vardagen för mobbningsoffret är otroligt jobbig. Personen känner skam och upplever ett socialt trauma.

The purpose with this essay was to study the judgements made by child- and adolescents psychiatry teams on a fictitious case, in order to see what similarities and differences there would be in their way of discussing, judging and proposing efforts.We carried out this study by visiting four child- and adolescents psychiatry teams and letting them make judgements on a fictitious case constructed by us. First the teams were introduced to a vignette and then asked to complete it by requiring more information till they considered themselves to have enough information to be able to arrive to a judgement on the case and propose efforts, on which we later interviewed the teams. After the interviews we compared what extra information the teams required, what judgements they made and what efforts they chose to offer the family. The result was analysed from a social constructivist perspective. One central analysis concept was diagnostic frame, which is about in what category the team places the problem.The study revealed that the judgements, which are socially constructed within the teams, differed, and that the teams offered the fictitious family different efforts.

Denna studie har haft som syfte att undersöka hur skolkuratorer arbetar med elever som har diagnosen ADHD i två kommuner som skiljer sig åt gällande medicinering av ADHD. I de två kommunerna finns 11 skolkuratorer verksamma och för att få en heltäckande bild av deras arbete valdes metodformen enkät för att bespara tid. Enkäterna var utformade med öppna frågor för att nå det viktigaste i skolkuratorernas arbetsätt och erfarenheter. Svaren har sedan tematiserats och kategoriserats och sedan har en jämförelse mellan kommunerna gjorts. De resultat som framkom var att skolkuratorerna har ett individanpassat arbete där Lidingös skolkuratorer känner mer oro för eleverna när de gäller svårigheterna med arbetet och Nynäshamns skokuratorer upplever det svårt att hålla samtal med elever som har diagnosen ADHD.  Skolkuratorerna samarbetar mycket med annan personal men skiljer sig åt när det gäller andra aktörer.

Målet med vår uppsats är att få en djupare förståelse för vilket inflytande den militäraverksamheten har på de rekryter som genomför en GMU. Genom en socialpsykologiskundersökning studeras de personliga och sociala följderna av att ta del av GMU som står förgrundläggande militär utbildning. I undersökningen deltar rekryter som genomför sin GMUpå regementet Lv6 i Halmstad. Utbildningen pågår under 3 månader och syftar till att gerekryterna en grund för en eventuell anställning inom försvarsmakten. De metoder somanvänds i undersökningen är deltagande observation och enskilda intervjuer, där fem ungakvinnor och fem unga män intervjuas.

Syftet med uppsatsen var att studera om det var någon skillnad hur hörselskadade barn upplever sin dag på hörselfritids jämfört med de barn som går individualintegrerat med hörande barn/kamrater i fritidsverksamhet. Avsikten var även att belysa vad pedagoger bör veta om man får ett hörselskadat barn i fritidsverksamheten.Studien baserar sig dels på en faktadel och dels på kvalitativa intervjuer. De teoretiska utgångspunkter som har använts är rollteorin och symbolisk interaktionism. Intervjuerna har genomförts med sex barn som går på hörselfritids respektiveindividualintegrerat. Barnen var 7-8 år gamla.Resultatet visar a/ Att hörselskadade barn som har bra kamratrelationer på fritids lättare står ut med olägenheter såsom buller, slammer och höga ljud.

Abstract Carlberg Ferdell, Ann (2011) Barn från utsatta miljöer. Fem pedagoger berättar om hur de förstår och arbetar med utsatta barn. Lärarutbildningen, Malmö Högskola Detta arbete handlar om utsatta barn och vilka signaler pedagogerna uppmärksammar när de misstänker att ett barn far illa. Syftet med arbetet är att få en inblick i hur man på två förskolor uppmärksammar och arbetar med barn från utsatta miljöer. Frågeställningen är: Hur förstår och hanterar pedagoger vid två förskolor barn från utsatta miljöer? Den empiriska undersökningen grundar sig på intervjuer med fem pedagoger på två förskolor som arbetar med barn mellan ett och fem år. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna är väl medvetna om och förstår vilka signaler barn i utsatta situationer sänder ut.

Examensarbetet är en litteraturstudie om för tidigt födda barn i skolan, men den neonatalape-rioden finns med som förklaringsgrund. Jag har valt att begränsa mig till att i första hand an-vända mig av litteratur publicerad under 1990-talet. Flertalet av forskarna påvisar en ökad risk för koncentrationssvårigheter och svårigheter i skolan. Fler för tidigt födda barn jämfört med kontrollgrupperna var i behov av specialundervisning i någon form. Arbetet tar i första hand upp de skador för tidigt födda barn riskerar att få, men det är viktigt att påpeka att 90% av de för tidigt födda barnen är friska och går i vanlig klass i skolan..

Denna systematiska litteraturstudie handlar om definitioner av psykopatiska drag hos barn och ungdomar. Denna studie ämnar redovisa hur psykopatiska drag kan yttra sig, om de är knutna till arv eller miljö samt huruvida dessa personlighetsdrag hos barn och ungdomar är tillfälliga eller bestående. Riskbedömningsinstrument som PCL: YV och APSD samt aktuell forskning kring genetiska och sociala förklaringar till psykopatiska drag hos barn och ungdomar är inkluderat. Psykopatiska drag hos barn och ungdomar är ett kontroversiellt ämne. Studiens huvudsakliga frågeställning är; kan psykopati identifieras hos barn och ungdomar?.

Undersökningens syfte var att ta reda på vilket bemötande flickor med självskadebeteende får av professionella inom olika verksamheter, med inriktning på stöd och behandling. Följande frågeställningar användes för att besvara syftet;? Hur får flickorna stöd?? Vilken behandling får flickorna?? Vilka andra viktiga aspekter bör uppmärksammas i det professionella arbetet med flickor med självskadebeteende?Utifrån en kombination av en kvantitativ och en kvalitativ ansats genomfördes undersökningen i fem kommuner i Västra Götaland. Enkäterna besvarades av professionella som arbetar inom skolhälsovård, ungdomsmottagningar samt BUP, Barn- och ungdomspsykiatrin. Totalt besvarades enkäten av 60 personer, vid 20 verksamheter.

Det här examensarbetet handlar om barn i familjer med missbruk och hur man som lärare ska hantera situationer som kan uppstå kring dessa barn. Syftet med arbetet har varit att få insikt om och ökad förståelse för barn som lever i familjer där det förekommer missbruk av berusningsmedel, dvs alkohol eller narkotika. Det har jag gjort genom att läsa litteratur inom området och intervjuat två lärare och en skolsköterska med lång erfarenhet av barn och då också av barn som lever under sådana förhållanden. I undersökningen ligger tyngdpunkterna på hur man kan upptäcka dessa barn, hur man agerar mot barnen för att underlätta situationen för dem i skolan samt hur man agerar mot föräldrarna. Sammanfattningsvis kan sägas att undersökningen visar hur viktigt det är att man som lärare ser dessa barn och att man orkar bry sig..