Bakgrund Arbetsterapeuter m?ter ?kade arbetskrav och organisatoriska utmaningar som kan p?verka deras aktivitetsbalans och arbetsrelaterade h?lsa. Tidigare forskning har fr?mst fokuserat p? h?lso- och sjukv?rdspersonal generellt, men det saknas en f?rdjupad f?rst?else f?r arbetsterapeuters egna upplevelser. Exempel p? organisatoriska hinder ?r l?g bemanning, tidsbrist och otydliga arbetsbeskrivningar. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att unders?ka hur arbetsterapeuter uppfattar sitt arbete i relation till arbetskrav, stress och aktivitetsbalans. Metod Studien ?r en kvalitativ litteratur?versikt med induktiv ansats, baserad p? analys av sju artiklar.

Practical and theoretical learning are methods that are used in schools as a way to prepare students for the working life. Within the practical learning knowledge is not only acquired to learn in practice, but the students must also be able to apply their theoretical knowledge to what he/she does. Against this background, the aim of the study was to investigate the importance of practical learning for students in college / university level and how they are experiencing the stress that may arise out of the loss of practical learning during their education, as well as their vision for working life after completing their education. The population of the study consisted of N = 36, which 18 of these had used both practical and theoretical learning and the remainder had only used theoretical learning. The method was a questionnaire survey with a high proportion of fixed alternative answers according to likert scales.

Syftet med denna studie var att undersöka hur barn med övervikt och fetma upplever skolidrotten i förhållande till normalviktiga barn. Undersökningsgruppen bestod av barn i årskurs fyra i en kommun från nordvästra Skåne. Sammanlagt deltog 76 barn med fördelningen 35 flickor och 41 pojkar varav 52 normalviktiga, 19 överviktiga och fem barn med fetma. Datainsamlingen genomfördes i form av gruppenkäter som delades ut, besvarades och samlades in vid samma tillfälle. Enkäten inleddes med frågor om hur barnen upplever skolidrotten, hur läraren och kompisarna behandlar barnet i fråga för att sedan komma in på hur det är att byta om och duscha tillsammans med kompisar.

SammanfattningSyftet med denna litteraturstudie var att beskriva orsaker till arbetsrelaterade stressupplevelser och hur dessa kan hanteras hos sjuksköterskor inom slutenvård.En beskrivande litteraturstudie valdes för att genomföra studien. Femton vetenskapliga artiklar granskades, bearbetades och sammanställdes.Huvudresultatet av litteraturstudien visade att sjuksköterskor upplevde stress i sitt arbete och dessa upplevelser berodde på följande faktorer: otillräcklig utbildningsnivå, arbetsbelastning och tidspress, brist på resurser, fysisk belastning, tidsbrist, skiftarbete, ledning och utbrändhet.  Upplevelser av att arbeta skift ledde till stress med känslomässig utmattning och påverkade negativt sjuksköterskans privatliv. Sjuksköterskor upplevde att deras arbetsrelaterade stress beror på avsaknad av stöd från ledningen. Utbrändhetsymtom, enligt sjuksköterskor, yttrade sig i lågt arbetsengagemang, negativa känslor och missnöje. Huvudresultatet visade även att i hanteringen av arbetsrelaterad stress använde sig sjuksköterskor av följande copingstrategier: avståndstagande, självkontroll, problemlösning, positiv omvärdering samt diskussion med kollegor.

Bakgrund: Någon gång under sitt yrkesverksamma liv kommer sjuksköterskor att uppleva stress. Orsakerna varierar och omvårdnadsyrket kan vara påfrestande både fysiskt och psykiskt. När kunskaperna om stressfaktorerna samt hur de upplevs av sjuksköterskor i sin yrkesroll påvisats, kan åtgärder vidtas och arbetsförhållanden förbättras. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur sjuksköterskor upplever olika stressfaktorer inom yrket. Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats, där tio vetenskapliga artiklar granskades.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur överviktiga barn och ungdomar upplever sin livskvalitet. Data samlades in via databaserna Medline/Pubmed och Cinahl och 15 artiklar inkluderades i resultatet. Resultatet visade att överviktiga barn och ungdomar i regel upplevde sämre livskvalitet än normalviktiga barn och ungdomar. Dessa barn upplevde att de blev mer mobbade, var mer missnöjda med sina kroppar, hade sämre självkänsla och var mindre fysiskt aktiva än normalviktiga barn och ungdomar. Ett få tal kände sig generellt bekväma med sina kroppar men upplevde missnöje med vissa kroppsdelar såsom mage, lår, armar och ben.

Introduktion: Depression, ångest, stress och ätstörningsproblematik har visat sig ha en hög prevalens hos personer som lider av obesitas. Syfte: Att undersöka om och i så fall hur ångest och depression mätt i HADS förändras i en grupp som genomgått överviktskirurgi. Av intresse var också att undersöka om viktnedgång samt om preoperativa symtom på stress, hetsätning och känslomässigt ätande predicerar utfallet av symtom på ångest och depression postoperativt. Metod: 30 patienter som genomgått överviktskirurgi på Akademiska sjukhuset i Uppsala under våren 2011 inkluderades i studien. Dessa patienter hade innan genomgången operation och vid en uppföljning sex månader postoperativt besvarat olika screeningformulär avseende psykiskt välmående, ätstörningar och stress.

Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan upptäcker och stödjer barnmed sociala och emotionella svårigheter. För att besvara våra forskningsfrågor har vi valt attutföra gruppintervjuer på en förskola i södra Skåne där tolv respondenter valt att besvara vårafrågor. Utifrån tidigare forskning och genom vår studie visar resultatet att barn med socialaoch emotionella svårigheter kan yttra sig på olika sätt; inåtvänt och utåtagerande beteende.Genom att man som pedagog är vaksam och uppmärksam kan man tidigt upptäcka dessa barn,hjälpa dem att underlätta sin situation och på så sätt förebygga framtida konsekvenser. Detfinns många tecken hos barn med sociala och emotionella svårighet, det kan vara allt från ont imagen, koncentrationssvårigheter eller att de har svårt att tolka leksignaler och samarbeta medandra. För att kunna stödja dessa barn måste man som pedagog på förskolor ha grundläggandekunskaper om barn med sociala och emotionella svårigheter..

Det här examensarbetet handlar om barn som far illa, hur man kan upptäcka det och vilka skyldigheter lärare har i dessa fall. För att avgränsa detta stora område har jag valt att koncentrera innehållet till följande kategorier: barnmisshandel, sexuella övergrepp, barn till missbrukare, vanvård och anmälningsplikt. Mitt syfte har varit att visa hur man som lärare kan se och upptäcka om ett barn far illa och vad man kan göra för att hjälpa barnet till en tryggare tillvaro. Arbetet bygger på en litteraturstudie som behandlar var och en av de ovan nämnda kategorierna. För att ge en mer levande bild av verkligheten består arbetet även av en intervjuundersökning.

Syftet med uppsatsen är att exponera och tydliggöra vilka verktyg/arbetssätt projektledare kan använda sig av i evenemangsprojekt för att hantera stress hos projektdeltagarna. De två frågeställningarna som vi anser har kunnat besvara detta syfte är: På vilket sätt kan stressorer förekomma i ett evenemangsprojekt? Samt. Hur kan en projektledare arbeta med stresshantering i ett evenemangsprojekt.Metoden som vi har valt för att besvara dessa frågeställningar är kvalitativa intervjuer, dessa har varit semistrukturerade, till ett riktat urval respondenter. För att komma åt vilka stressorer som kan påverka projektmedlemmarna i ett evenemangsprojekt har vi intervjuat två projektdeltagare.

 Det finns vissa beröringspunkter mellan Vård- och omsorgsprogrammet och Barn- och fritidsprogrammet. Likheterna är övervägande och skillnaderna små mellan Barn- och fritidsprogrammet och Vård- och omsorgsprogrammet. Vård- och omsorgsprogrammet är ett yrkesprogram Barn- och fritidsprogrammet är ett yrkesprogram.Branschen anser att en nyanställd personal bör ha med den personliga lämpligheten samt någon form av relevant utbildning. En person som arbetar inom LSS-boendet bör kunna hantera människor samt ha ett handikappmedvetande samt besitta en stor öppenhet för att vilja lära sig..

Föreningsidrott är en stor del av många barns liv och idrottsledarna är en viktig del inom föreningsidrotten. Idrottsledare har betydelse för barns hälsa, såväl den fysiska som den psykiska och sociala hälsan. Det finns idag negativa hälsotrender hos barn när det gäller till exempel övervikt, stillasittande och psykisk ohälsa. Syftet med studien var att undersöka hur ledare för barnidrottslag upplever att de kan påverka sina utövares hälsa. Studien syftar även till att söka förståelse för hur en ledare inom föreningsidrotten genom sitt bemötande och agerande kan skapa en hälsofrämjande miljö för barn.

Det här arbetet handlar om hur man som lärare ska bemöta ett barn som sörjer och hur barnet som sörjer reagerar. Här tas även upp hur och när man berättar för ett barn att någon dött. Det är av betydelse att vi som arbetar med barn vet hur man kan hjälpa dessa att gå vidare i livet, hur vi hjälper dem att bearbeta sin sorg. Genom intervjuer med en rektor och en präst får man veta hur en utsatt skola har agerat under en krissituation och hur samarbetet mellan skolan och samhället kan fungera. I arbetet har jag även tagit upp hur viktigt det är att ha en handlingsplan för krissituationer.

E-post har blivit en vanlig teknik för kommunikation och information inom arbetslivet såväl som privatlivet. Den här uppsatsen handlar om e-post och syftar till att undersöka hur det påverkar individer inom arbetslivet. Uppsatsen syftar också till att undersöka vad det är som kan utlösa e-poststress och vad som kan göras för att förebygga det. För att kunna undersöka detta har en enkätundersökning gjorts inom olika organisationer. Resultatet från enkäten har sedan analyserats och jämförts med tidigare forskning och teorier.

Syftet med den här studien var att försöka förklara utbrändhet genom att försöka förstå människors känslor av sammanhang på arbetsplatsen samt att försöka utröna vilka faktorer som behövs för att människor ska få känslor av sammanhang på arbetsplatsen. Studiens tolkningsmetod var hermeneutisk med kvalitativ design. Intervjuer gjordes med tre personer som arbetar inom ett vård- och omsorgsprojekt: en projektledare och två medarbetare. Vi har utifrån Giorgis analysmetod tolkat att arbetsklimat och socialt stöd, ledarskap, arbetsbelastning, tydlighet samt delaktighet är områden som är viktiga för att få en känsla av sammanhang på arbetsplatsen. Analysen av intervjupersonernas utsagor skedde utifrån Aaron Antonovskys salutogenetiska synsätt och hans begrepp KASAM - känsla av sammanhang.