Kardiovaskulära sjukdomar är en av de främsta orsakerna till för tidig sjuklighet och död i Sverige och västvärlden. Deras etiologi är multifaktoriell och starkt förknippad med olika riskfaktorer. Vissa av dessa är opåverkbara, som hereditet, kön och ålder. Andra däremot, som dyslipidemi, högt blodtryck, övervikt, rökning och psykosociala faktorer är påverkbara.Att upptäcka individer som har flera riskfaktorer och därmed lämpliga för primärprevention utgör en utmaning. De flesta riskfaktorer förutom psykosocial stress omfattas av ett lätt användbart risk- och bedömningssystem.

The aim of the study was to understand how the family home secretary reasons and thinks and how they express themselves in their actions towards the family home?s biological children. The method used is qualitative semi-structured interviews, involving six family home secretaries from four different municipalities. The results were analyzed with the help of two theories ? the theory of grassroots bureaucracy and the sociology of childhood theory.

Forskning visar att barn ofta har lite att säga till om vid insatsen umgängesstöd. Barns inställning till umgänget efterfrågas sällan, vilket motiveras med att de är för unga, att de på grund av omognad inte förmår uttala sig på ett tillförlitligt sätt och att de ska slippa välja mellan sina föräldrar. Barnkonventionens ambivalenta syn på barn som både subjekt med rättigheter och skyddsbehövande objekt, avspeglas i den svenska lagstiftningen och kan förklara den passiva roll som barn ofta tilldelas i sammanhanget. Samtidigt visar forskning att barn efterlyser mer delaktighet i frågan om umgängesstöd. Den här studien undersöker hur bilder av barn konstrueras och hur barn delaktiggörs i domar om umgängesstöd, samt hur bilder av barn kan relateras till hur barn delaktiggörs.

Syftet med studien var att undersöka: (1) vilka stressorer som elitgolfare exponeras för; (2) hur elitgolfare reagerar på stress samt (3) hur elitgolfare hanterar stress som uppkommer. Totalt deltog tio elitgolfare i studien, av vilka fem var kvinnor och fem var män. En semistrukturerad intervjuguide användes under personliga intervjuer. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet som framkom i denna studie ligger huvudsakligen i linje med den tidigare forskningen som har gjorts inom området där stressreaktioner såsom nedstämdhet och frustration var frekvent förekommande bland elitgolfarna.

Spelutbudet för barn med autism är litet. Eftersom varje barn med autism har individuella svårigheter och funktionsnedsättningar är det svårt att göra ett spel som generellt passar alla barn. Dagens teknik har förutsättningarna för att göra det möjligt och enklare för dessa barn att träna upp sina nedsatta förmågor. Syftet med examensarbetet var att framställa en prototyp av ett interaktivt spel för barn med autism till surfplatta och/eller telefon. Spelmomenten skulle kunna backas upp med medicinsk fakta för att hålla en kvalitativ nivå.

Varje år drabbas mellan 200-300 barn av cancer. Föräldrarna till dessa barn ställs inför en ny verklighet där hela tillvaron vänds upp och ner. Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelser när ett barn drabbas av cancer. Studien baserades på tre självbiografiska böcker som analyserades enligt Dahlbergs (1997) innehållsanalys för kvalitativa studier. Analysen resulterade i sju kategorier som omfattar föräldrarnas upplevelser i samband med att deras barn drabbades av cancer.

Stressrelaterade sjukdomar och utbrändhet blir allt vanligare i takt med att pressen på arbetsplatsen ökar. Detta är ett samhällsproblem som inte bara drabbar individerna oerhört negativt, det skapar även stora problem för företagen med ökat antal sjukskrivningar och kostar samtidigt samhället stora summor pengar varje år. Samtidigt finns forskning som tyder på att grönska och natur har mycket positiva effekter på mänskliga stressnivåer. Denna kandidatuppsats ämnar att genom en litteraturstudie behandla och diskutera huruvida en grönare arbetsplats kan minska den stress som idag drabbar allt fler. Den ämnar också undersöka hur en grön stressdämpande miljö bör se ut och vad den innehåller.

Introduktion/Bakgrund: Typ 1-diabetes är en kronisk autoimmun sjukdom som innebär att kroppen slutat tillverka insulin. För att förhindra komplikationer krävs tillförsel av insulin varje dag. Sjukdomen innebär förändringar i livsstilen och det kan vara påfrestande för hela familjen. För att få bättre förståelse krävs kunskap om familjers erfarenheter och vad sjuksköterskan kan göra för att underlätta deras vardag. Syfte: Belysa familjers erfarenheter av att leva med ett barn som har diagnosen typ 1-diabetes.

Individuella skillnader i strävan efter att öka självkänslan genom yttre faktorer har visat sig ha olika betydelse för sårbarhet för stress. Denna studie fokuserar på betydelsen av relationsbaserad (RBSE) och kompetensbaserad (CBSE; Johnson & Blom, 2007) självkänsla för upplevd stress i hem/nära relationer respektive i arbetslivet. En enkätundersökning utfördes där 105 deltagare från olika arbetsplatser i åldrarna 23-65 år deltog. En hierarkisk regressionsanalys visade att RBSE och negativ affekt predicerade upplevd hemstress. RBSE och negativ affekt var även prediktorer medan CBSE inte hade någon effekt på upplevd arbetsstress.

Vårt syfte med denna studie är att ta reda på pedagogers tolkningar av begreppet barn med särskilda behov, men även se skillnader mellan pedagogers föreställningar kring dessa barn inom förskolan. Vi vill undersöka hur pedagogerna beskriver resurser och stöd som finns på förskolorna, och därmed väcka tankar och idéer hos pedagoger inom specialpedagogik och för barn med särskilda behov. Arbetet ger en översikt över kunskapsbakgrunden om barn i behov av särskilt stöd i förskolan med hjälp av kvalitativa intervjuer ville vi se följande: ? Hur beskriver pedagoger begreppet barn med särskilda behov? ? Hur ser pedagogerna på bemötandets betydelse för barn med särskilda behov? ? Hur pratar pedagogerna om stöd och resurser för barn med särskilda behov i förskolan? Sammanfattningsvis pekar resultatet på att alla barn på något vis är i behov av särskilt stöd. Pedagogerna i förskolan ska bemöta barnen utifrån varje enskilt barns behov.

Barn och trygghet i förskolan ? en studie om förskollärares uppfattningar om trygghet hos små barn i stora förskolegrupper.Syftet med undersökningen är att beskriva och synliggöra hur förskollärare resonerar kring små barn och trygghet i stora barngrupper i förskolan. Det har skett kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare på tre olika förskolor som alla har haft grupper som överstigit tjugo barn och i åldrarna ett till fem år. Resultatet visar att barngruppens storlek har betydelse för de små barnens känsla av trygghet i förskolan och samarbetet med föräldrarna är betydelsefullt när det gäller barnens trygghet i förskolan.Antal sidor: 28Children and their secureness at preschool ? a study of preschool teachers? opinions about small children?s sense of security in large preschool groups..

Utvecklingen av nya vårdkedjor, s.k. ?Fast-track? eller snabbspår, sker ständigt vilket bidragit till minskade väntetider och höjd kvalitet på akutsjukvården. Med det snabbt ökande antalet snabbspår har också ambulanssjuksköterskans ansvarsområden utökats, vilket gör det viktigt att ambulanssjuksköterskan får bra stöd från organisationen och att deras tankar kring snabbspår kommer fram. Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelse av stress vid arbete med snabbspår.

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur patienter under utredning för stressrelaterad ohälsa ser på sin känsla av sammanhang totalt och uppdelat på komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. För att kunna göra detta användes ett kvantitativt material i form av patientdata som samlats in av forskarna vid Centrum för miljörelaterad ohälsa och stress (CEOS) i Uppsala. Det är 155 patienter som har svarat på frågor rörande deras känsla av sammanhang i ett av Aaron Antonovsky utformat frågeformulär. Vidare har patienternas basvariabler som kön, ålder, civilstånd med mera beskrivits och analyserats tillsammans med svaren på KASAM-formuläret. Det framkom att patienterna har en lägre känsla av sammanhang (KASAM) än studier som gjorts på friska människor.

Människors välbefinnande påverkas till stor del av relationer, främst de nära relationerna och av de miljöer de vistas i. För barn innebär det att relationen till föräldrar, förskolepersonal och vänner samt hem- och förskolemiljön är det som främst påverkar deras välbefinnande, eftersom den största delen av deras liv vanligtvis utspelar sig bland dessa personer och miljöer. Det har visat sig att svenska barns psykiska välbefinnande har försämrats och att det till en viss del kan bero på att barn inte får den tid de behöver från sina föräldrar. I tidigare undersökningar har vi funnit att både barn och föräldrar önskar mer tid tillsammans. Samtidigt börjar i regel svenska barn i förskolan redan mellan ett och två års ålder, en ålder som enligt anknytningsteorin är känslig i utvecklingssynpunkt.

Användandet av e-posthantering i arbetet har ökat kraftigt under de senaste årtiondena. Studier har visat att alltför hög grad av informationsflöde kan leda till minskad jobbtillfredsställelse och känslor av stress. Individer i chefsposition har rapporterats vara särskilt drabbade av detta informationsöverflöd och syftet med denna studie var att undersöka avdelningschefers upplevelser av e-posthanteringen i arbetet.En kvalitativ ansats har antagits i studien då verkligheten tolkas på olika sätt och en kvalitativ studies syfte är att förstå ämnet från intervjupersonernas subjektiva perspektiv. Urvalet till denna studie har gjorts strategiskt och valts till att bestå av fem personer; tre män och två kvinnor. Storleksmässigt var antalet intervjuade för få för att göra några könsjämförelser, vilket heller inte ingick i studiens syfte.