SammanfattningI tidningar kan man läsa att polisens dödsskjutningar har ökat markant de senaste åren i Sverige. Tidigare har studier ämnats granska hur polisen gestaltas i media och hur lagstiftningen kring polisens rätt att använda våld ser ut. Syftet med denna studie är att få kännedom om hur det skrivs om polisens dödsskjutningar i media. Som bakgrundsinformation presenteras bland annat alla sjutton polisiära dödsskjutningar som skett under 2000-talet samt delar av polislagen och nödvärnsrätten. Frågeställningen för denna studie är följande: Hur skrivs det om polisens dödsskjutningar i två dagstidningar och två kvällstidningar under 2000-talet? Med hjälp av Faircloughs kritiska diskursanalys och hans tredimensionella modell har 43 tidningsartiklar, som behandlar polisens dödsskjutningar, analyserats.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur vilosituationen för barn i åldern tre till fem år på förskolan såg ut miljömässigt, samt hur pedagogerna arbetade med den. En aspekt i undersökningen handlade om hur viloplatserna var utformade fysiskt. En annan aspekt var att undersöka hur pedagogerna upplevde och uppfattade vilan samt deras tankar om hur barnen kunde uppleva den. Dessutom belyses pedagogernas arbetssätt i vilosituationen.Vilan är en dagligt återkommande rutin i förskolans verksamhet. Pedagoger och barn påverkas ständigt av den omgivande miljön.

SammanfattningBipolär sjukdom är en kronisk och allvarlig psykisk sjukdom som förekommer även i samband med andra medicinska- och psykiatriska sjukdomstillstånd. Personer med sjukdomen har flera återkommande sjukdomsepisoder under sin livstid och medför även sänkt välbefinnande, livskvalitet, funktionsnedsättning och hög risk för självmord. Bipolär sjukdom kostar samhälle stora summor pengar varje år. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som hade betydelse för att personer med bipolär sjukdom ska undvika att återinsjukna. Metod: Studien genomfördes som en beskrivande litteraturstudie där författaren granskade arton vetenskapliga studier.

Mitt syfte är att bidra med kunskap om pedagogers arbete med barns delaktighet i förskolan, med inriktning på barn i behov av särskilt stöd. För att undersöka detta har jag gjort intervjuer med pedagoger i förskolan. Jag valde semistrukturerade intervjuer, då jag ville ha öppna svar, med det menas att jag vill ha pedagogens egna ord, inte ett svarsalternativ de kan välja på. Resultatet visade att alla pedagoger i intervjuerna anser att delaktighet är något alla ska få och att vara en del i gruppen är en självklarhet. De kämpar varje dag för att delaktighet ska finnas genom att stötta och finnas där för de barn som har en resurs knuten till sig.

Studiens syfte har varit att se vad sjuksköterskan i sin omvårdnad kan göra för att stödja barn i åldrarna tre till tolv år som är anhöriga till svårt sjuka föräldrar samt i samband med förälderns bortgång. Studien har genomförts som en litteraturstudie. Det har inte direkt forskats så mycket om sjuksköterskans roll vid bemötande av barn som är anhöriga till en svårt sjuk förälder. Den forskning som finns om barn fokuseras till stor del på situationer då det är barnet som är sjukt och föräldrarna är anhöriga. Vissa forskare har dock intresserat sig för stöd av anhöriga i stort.

Mobbning är när någon eller några, vid upprepade tillfällen blir illa behandlad/e psykiskt och/eller fysiskt. Verbal mobbning, är den vanligaste förekommande mobbningsformen på svenska skolor. De två andra formerna av mobbning som man brukar tala om är fysisk och psykisk. Pojkar är de vanligaste förövarna när det gäller fysisk mobbning. Den psykiska mobbningen står främst flickor för.

Bakgrund: Varje år drabbas många föräldrar av stor sorg när deras barn får obotlig cancer. Föräldrarna glömmer sina egna behov och prioriterar istället barnets, vilket kan leda till en psykisk ohälsa hos föräldrarna. Som sjuksköterska handlar det om att få insikt och kunskap om föräldrarnas situation för att kunna hjälpa och stötta dem på bästa sätt. Målet är att föräldrarna ska ha en stabil psykisk hälsa och på så vis vara starka i sin föräldraroll.Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrarnas upplevelser av att leva med ett barn som drabbats av obotlig cancer.Metod: En kvalitativ deskriptiv litteraturstudie gjordes. Sex självbiografier, som var skrivna ur föräldrarnas perspektiv, analyserades med hjälp av innehållsanalys.Resultat: Det bildades tre kategorier och sex underkategorier: psykiskt och fysiskt påfrestande, att smärtsamt försöka närma sig det som kommer att hända - brist på kontroll, isolering till följd av förändrad roll i livet, en förnekelse som övergår i acceptans, att vara stark i sin föräldraroll - hoppet ger styrka, betydelsen av stöd, vikten av att finnas till hands.  Slutsats: Föräldrarnas livsvärld förändrades drastiskt och de kämpade mellan lidande och välbefinnande.

Att drabbas av en brännskada kan förändra en människans liv på många olika sätt. Personer som brännskadas kan leva med ett fysiskt och psykiskt lidande. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av att leva med en brännskadad kropp. Två självbiografier har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Textenheter extraherades och kategoriserades i olika steg, som resulterade i fyra slutliga kategorier.

När ett barn drabbas av cancer påverkas hela familjen och det är många i omgivningen som berörs. Syskon blir en grupp som lätt kan glömmas bort och bli åsidosatta då insatserna främst riktas mot det sjuka barnet och föräldrarna. Bakgrund: Varje år insjuknar cirka 300 barn i åldrarna 0-18 år i någon onkologisk sjukdom i Sverige. När en familjemedlem drabbas av sjukdom utsätts övriga familjen för stor påfrestning där de upplever att deras egna behov får stå tillbaka. Syskonets vardag påverkas både känslomässigt och praktiskt när deras syskon insjuknar.

I dagens samhälle bor många svårt sjuka personer kvar i hemmet, vilket medför att deras anhöriga kan sättas i en svår situation, både fysiskt och psykiskt. Det är viktigt att få kunskap och förståelse för hur personer som har närstående som vårdas hemma upplever sin situation. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av att ha en närstående som vårdas i hemmet. Sex personer som hade en närstående som vårdades i hemmet deltog. Data för denna studie samlades in genom semistrukturerade intervjuer.

Syftet med denna studie är att belysa situationen för asylsökande barn med uppgivenhetssymptom utifrån behandlarens perspektiv. Syftet är vidare att undersöka behandlarens upplevelser och erfarenheter av att vårda och stödja dessa barn.Frågeställningarna som är i fokus berör den vård och stöd som behandlarna erbjuder till barnen och deras familjer, effekter av behandlingen samt specifika behandlingar som är särskilt verksamma i förhållande till de aktuella barnens tillstånd och behov.Studien är av en kvalitativ design och den vetenskapliga positionen av konstruktivistisk karaktär. Det empiriska materialet består av intervjuer med nio behandlare som varit i direkt kontakt med barnen och deras föräldrar. Kommande tre teman har varit grundläggande i intervjuerna; symtombilden, vägen ut ur tillståndet och slutligen behandlarens reflektioner kring problemet/fenomenet.Studiens teoretiska perspektiv som valdes i syfte att nå en ökad kunskap och förståelse kring fenomenet är; pervasive refusal syndrome, depressiv devitalisering, kvävande moderskap, hopplöshet hos barn, simulering samt munchenhausen by Proxy.Studiens resultat och analys kom att visa att fenomenet apatiska flyktingbarn är mycket komplext i sig. Alla behandlare anser att en del barn är verkligt sjuka men att majoriteten av barnen avsiktligt framkallar detta tillstånd.

Barns övervikt och fetma är ett allvarligt och stort folkhälsoproblem i vårt samhälle idag. Om övervikt etableras under barndomen är risken stor att fetma utvecklas senare i livet, vilket kan medföra risk för följdsjukdomar och psykiskt lidande. Det är viktigt att i tidigt skede upptäcka barn och dess familjer med risk för övervikt och där har BVC-sjuksköterskan en central roll.Enligt tidigare studier har det framkommit att BVC-sjuksköterskor upplever det svårt och känsligt att prata om kost och kostvanor och risk för övervikt med föräldrar. Många har upplevt negativa reaktioner i dialogen med familjerna, vilket medfört att det hälsofrämjande arbetet inte fortskridit och med relevanta åtgärder mot barns risk för övervikt inte har satts in. Därför är det av intresse att undersöka om BVC- sjuksköterskans uppfattningar om ett arbetsredskap i form av ett frågeformulär riktat till föräldrar skulle förbättra det hälsofrämjande arbetet mot barns risk för övervikt.Studiens design var kvantitativ och data samlades in med hjälp av en enkät som bestod av 18 frågor i tre teman samt tre öppna frågor.

Människor söker idag vård på akutmottagningar för att de är sjuka och skadade. Dessa patienter är sårbara i den akuta situationen och kräver därför att få ett bra bemötande av akutmottagningens personal samt adekvat bedömning och behandling på kort tid. De flesta som söker till akutmottagningen är äldre patienter. Antalet äldre ökar kraftigt i framför allt Sverige men antalet platser på akutmottagningar och sjukhus minskar. Den ökande pressen är stressande för bland annat sjuksköterskan på akutmottagningen och det kan leda till ett försämrat vårdarbete och bemötande.

Tidigare forskning har visat att arbetet i olika aspekter har stor betydelse för människans psykiska välmående. Vi valde att undersöka hur det är att ha varit utanför arbetsmarknaden och att sedan arbeta i ett socialt företag. Syftet med studien var att skapa en förståelse kring vilka behov arbetet uppfyller samt vilken betydelse ett socialt företag har för en individ. Hur upplever individer den period de var arbetslösa? Uppfyller det sociala företaget något särskilt behov för individen? Det teoretiska ramverk vi använde oss av i studien var; den latenta deprivationsmodellen, humanitärt arbete samt inklusion/exklusion.Vårt empiriska material samlades in genom sju semistrukturerade intervjuer med individer som varit utan arbete men som idag arbetar i ett socialt företag.

Abstract Carlberg Ferdell, Ann (2011) Barn från utsatta miljöer. Fem pedagoger berättar om hur de förstår och arbetar med utsatta barn. Lärarutbildningen, Malmö Högskola Detta arbete handlar om utsatta barn och vilka signaler pedagogerna uppmärksammar när de misstänker att ett barn far illa. Syftet med arbetet är att få en inblick i hur man på två förskolor uppmärksammar och arbetar med barn från utsatta miljöer. Frågeställningen är: Hur förstår och hanterar pedagoger vid två förskolor barn från utsatta miljöer? Den empiriska undersökningen grundar sig på intervjuer med fem pedagoger på två förskolor som arbetar med barn mellan ett och fem år. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna är väl medvetna om och förstår vilka signaler barn i utsatta situationer sänder ut.