Att fÄ en stomi Àr för mÄnga en enorm livsomstÀllning som i mÄnga fall leder till sociala, fysiska och psykiska svÄrigheter. Denna litteraturstudie syftar till att belysa hur individer med stomi uppfattar sin livskvalitet och vilka stomirelaterade problem som försvÄrar deras vardag. Tio studier har granskats och fem teman har identifierats nÀmligen pÄverkan pÄ fysiskt och psykiskt vÀlbefinnande, pÄverkan pÄ sociala relationer och personlig tro samt pÄverkan pÄ sjÀlvstÀndigheten. Ett sÀnkt fysiskt eller psykiskt vÀlbefinnande, brist pÄ sociala relationer eller negativ inverkan pÄ sjÀlvstÀndighet eller personlig tro Àr faktorer som pÄverkar en individs livskvalitet. En stomioperation leder i mÄnga fall till isolering frÄn det sociala livet, en stÀndig oro och rÀdsla för att inte passa in till följd av lÀckage eller ofrivillig gasavgÄng men Àven till följd av att den egna kroppsuppfattningen och tron pÄ sig sjÀlv har blivit negativt pÄverkad.

Studien Àr en empirisk studie om sagans betydelse i barnens vardag. Jag har valt att arbeta utifrÄn kvalitativa metoder och syftet med arbetet Àr att fÄ vetenskap om sagans betydelse i barnens vardag. Bakgrunden Àr en oro om att sagan hÄller pÄ att försvinna frÄn barnen i deras vardagsmiljö. Med barnens vardag och sociala nÀrhet menas barnens vardagliga vistelse i nÀrheten av sin hemmiljö och förskola. Med saga menas i detta arbete muntligt berÀttande, litterÀrt framstÀllt verk eller pÄ annat kommunikativt sÀtt framstÀlld berÀttelse, Àmnad för barn.Jag har gjort tre undersökningar pÄ en förskoleavdelning.

Introduktion: Sjuksköterskor har ett stort ansvarsomrÄde och en viktig uppgift Àr att informera och kommunicera med patienter som fÄtt svÄra besked. Informationen till patienter om deras sjukdomstillstÄnd Àr ofta bristfÀllig, Àven om sjukvÄrden har till uppgift att ge korrekt och Àrlig information. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av att kommunicera med patienter som Àr svÄrt sjuka och/eller befinner sig i livets slutskede. Metod: En litteraturstudie gjordes dÀr tre kvantitativa och tolv kvalitativa artiklar, efter kvalitetsbedömning analyserades med hjÀlp av innehÄllsanalys. Resultat: Sjuksköterskor ansÄg att patienter hade rÀtt till information om sin sjukdom, men upplevde det obekvÀmt att tala med patienter om svÄra besked och om döden och information undanhölls ibland frÄn patienten.

Syftet med min undersökning Àr att studera sydafrikanska pedagogers perspektiv pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan och förskoleklassen. I syftet ingÄr ocksÄ att undersöka pedagogers syn pÄ vilka resurser som finns för dessa barn. Jag har anvÀnt mig av metoden kvalitativa intervjuer för att fÄ öppna och detaljerade beskrivningar frÄn pedagogerna. Pedagogerna menade att barn i behov av sÀrskilt stöd Àr barn som avviker frÄn kamraterna i kunskaps- och mognadsnivÄ samt barn med funktionsnedsÀttningar, sjukdomar eller sociala problem. De sydafrikanska pedagogerna hade tvÄ perspektiv pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd.

Familj och arbete Àr tvÄ centrala omrÄden i mÀnniskans liv. Vi Àgnar inte bara stor del av vÄr tid Ät arbets- och familjeliv, mycket av vÄra tankar, ambitioner och drömmar kretsar ocksÄ kring dessa omrÄden. DÀrför utgör arbets- och familjeförhÄllanden betydelsefulla faktorer i mÀnniskors liv. Med utgÄngspunkt i den livspusseldebatt som sÄ ofta diskuteras idag Àr vÄrt syfte att ta reda pÄ hur kvinnor hanterar sin studie eller arbetssituation. Genom intervjuer med fem studenter och fem anstÀllda pÄ Högskolan i Halmstad med hemmavarande barn i Äldern 0- 6 Är försöker vi fÄ en djupare förstÄelse kring vilka förutsÀttningar de har, vilka hinder och svÄrigheter de möter samt vilka val och prioriteringar de gör.

Bakgrund: Varje Är drabbas ca 300 familjer i Sverige av det tragiska beskedet att deras barn har cancer, frÄn den dagen blir deras liv aldrig sig likt. Allt fokus hamnar pÄ det sjuka barnet och andra viktigare saker hamnar i skymundan. Att som sjuksköterska möta dessa familjerna kan vara bÄde svÄrt och pÄfrestande dÄ de inte alltid vet hur de skall bemöta familjen i sin sorg. Syfte: Syftet var att belysa förÀldrars upplevelser i nÀra anslutning till barnets bortgÄng i cancer. Metod: Denna kvalitativa litteraturstudien Àr baserad pÄ sex sjÀlvbiografier och data har analyserats enligt en kvalitativ manifest innehÄllsanalys (Lundman & HÀllgren Graneheim, 2012). Resultat: Resultatet visar att nÀr lÀkarna har gjort allt för att barnet skall bli frisk men det rÀcker inte till, kÀnner förÀldrarna att de vill göra allt de kan för att barnet skall fÄ en sÄdan bra sista tid i livet som möjligt. Vidare framkommer det att nÀr slutet Àr nÀra och föÀrldrarna ser hur barnet lider önskar de att barnet fÄr somna in. Slutsats: Efter barnets död upplever förÀldrrna att de har svÄrt att gÄ vidre i livet och kÀnna glÀdje igen, dÄ sorgen efter barnet Àr för stor. Att ha en bra relation förÀldrar och vÄrdpersonal emellan och att de fÄr det stöd de behöver, hjÀlper förÀldrrna mycket i det kaotiska liv de lever. .

Detta examensarbete handlar om pedagogers syn pÄ hur de bemöter barn. Vi ville ta reda pÄ om pedagoger bemöter alla barn lika. Vi ville Àven se om pedagogerna bemöter barnen i den dagliga verksamheten som de sÀger att de gör. VÄr förhoppning var att pedagogerna bemöter barnen pÄ det sÀtt som de sÀger att de gör. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och gjort observationer vid ett flertal tillfÀllen.

Forskning visar att barn ofta har lite att sÀga till om vid insatsen umgÀngesstöd. Barns instÀllning till umgÀnget efterfrÄgas sÀllan, vilket motiveras med att de Àr för unga, att de pÄ grund av omognad inte förmÄr uttala sig pÄ ett tillförlitligt sÀtt och att de ska slippa vÀlja mellan sina förÀldrar. Barnkonventionens ambivalenta syn pÄ barn som bÄde subjekt med rÀttigheter och skyddsbehövande objekt, avspeglas i den svenska lagstiftningen och kan förklara den passiva roll som barn ofta tilldelas i sammanhanget. Samtidigt visar forskning att barn efterlyser mer delaktighet i frÄgan om umgÀngesstöd. Den hÀr studien undersöker hur bilder av barn konstrueras och hur barn delaktiggörs i domar om umgÀngesstöd, samt hur bilder av barn kan relateras till hur barn delaktiggörs.

Spelutbudet för barn med autism Àr litet. Eftersom varje barn med autism har individuella svÄrigheter och funktionsnedsÀttningar Àr det svÄrt att göra ett spel som generellt passar alla barn. Dagens teknik har förutsÀttningarna för att göra det möjligt och enklare för dessa barn att trÀna upp sina nedsatta förmÄgor. Syftet med examensarbetet var att framstÀlla en prototyp av ett interaktivt spel för barn med autism till surfplatta och/eller telefon. Spelmomenten skulle kunna backas upp med medicinsk fakta för att hÄlla en kvalitativ nivÄ.

Varje Är drabbas mellan 200-300 barn av cancer. FörÀldrarna till dessa barn stÀlls inför en ny verklighet dÀr hela tillvaron vÀnds upp och ner. Syftet med studien var att belysa förÀldrars upplevelser nÀr ett barn drabbas av cancer. Studien baserades pÄ tre sjÀlvbiografiska böcker som analyserades enligt Dahlbergs (1997) innehÄllsanalys för kvalitativa studier. Analysen resulterade i sju kategorier som omfattar förÀldrarnas upplevelser i samband med att deras barn drabbades av cancer.

SyfteSyftet med föreliggande uppsats var att belysa och diskutera lÀraryrket ur ett brett arbetsmiljöperspektiv. Följande frÄgestÀllning har varit vÀgledande genom uppsatsen:Hur uppfattar lÀrare orsaken till att mÄnga inom lÀrarkÄren tycks uppleva arbetet psykiskt pÄfrestande?MetodStudien har haft en kvalitativ ansats med utgÄngspunkt i den fenomenografiska traditionen av att studera uppfattningar. Fyra manliga och sex kvinnliga lÀrare med en genomsnittlig Älder pÄ fyrtiofyra Är som i medeltal arbetat ungefÀr tolv Är i grundskolan intervjuades med utgÄngspunkt i studiens syfte. Informanternas utsagor jÀmfördes och lÄg dÀrefter till grund för bildandet av de fyra beskrivningskategorier som utgör studiens huvudsakliga resultat.ResultatResultatet gör gÀllande att lÀrarna i den hÀr studien uppfattade fyra huvudsakliga orsaker till varför mÄnga lÀrare tycks uppleva arbetet psykiskt pÄfrestande.

Syftet med studien var att belysa hur patienter som strÄlats mot huvud- och halscancer upplevde sin orala hÀlsa efter avslutad strÄlbehandling. Studien Àr kvalitativ och bestÄr av intervjuer med Ätta informanter. Intervjuerna har utförts med hjÀlp av en intervjuguide. Intervjuerna spelades in pÄ bandspelare och varade i ca 10-20 minuter. Intervjumaterialet har analyserats med en kvalitativ innehÄllsanalys.

Psykiskt vÀlmÄende bestÄr av sÄvÀl frÄnvaro av psykiska symtom som nÀrvaro av subjektivt vÀlbefinnande, tillstÄnd som bör mÀtas oberoende av varandra. I brist pÄ ett lÀttillgÀngligt, kostnadsfritt och för svenska förhÄllanden tillförlitligt mÀtinstrument för subjektivt vÀlmÄende, genomfördes en explorativ studie i syfte att undersöka VÀlmÄendeformulÀrets psykometriska grundförutsÀttningar som sÄdant. Instrumentet undersöktes i en icke-klinisk (163 psykologistuderande) respektive klinisk population (107 psykiatripatienter), och visade utmÀrkt intern konsistens (Cronbachs ? = ,926 respektive ? = ,951) och test-retest reliabilitet (7 ± 1 dagar; ICC = ,80), god validitet samt bedömdes ha förmÄga att diskriminera mellan icke-klinisk respektive klinisk grad av subjektivt vÀlmÄende. Resultaten gav stöd Ät en enfaktorlösning, med subjektivt vÀlmÄende som bakomliggande variabel.

VÄrt syfte med denna studie Àr att ta reda pÄ pedagogers tolkningar av begreppet barn med sÀrskilda behov, men Àven se skillnader mellan pedagogers förestÀllningar kring dessa barn inom förskolan. Vi vill undersöka hur pedagogerna beskriver resurser och stöd som finns pÄ förskolorna, och dÀrmed vÀcka tankar och idéer hos pedagoger inom specialpedagogik och för barn med sÀrskilda behov. Arbetet ger en översikt över kunskapsbakgrunden om barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville vi se följande: ? Hur beskriver pedagoger begreppet barn med sÀrskilda behov? ? Hur ser pedagogerna pÄ bemötandets betydelse för barn med sÀrskilda behov? ? Hur pratar pedagogerna om stöd och resurser för barn med sÀrskilda behov i förskolan? Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att alla barn pÄ nÄgot vis Àr i behov av sÀrskilt stöd. Pedagogerna i förskolan ska bemöta barnen utifrÄn varje enskilt barns behov.

Introduktion: WHO betonar vikten av att integrera traditionell- och komplementÀrmedicin i nationella hÀlsovÄrdssystem. I Sverige förekommer integrativ medicin med antroposofisk inriktning pÄ Vidarkliniken i JÀrna.Syfte: Att studera förÀndringar av sjÀlvskattat hÀlsotillstÄnd hos patienter som erhÄllit antroposofisk vÄrd pÄ Vidarklinikens öppenvÄrdsmottagning i Norrköping.Metod: En kvantitativ metod med enkÀter till 26 patienter pÄ Vidarklinikens öppenvÄrdsmottagning i Norrköping, konsekutiv datainsamling. HÀlsorelaterad livskvalitet skattades med hjÀlp av EQ-5D (rörlighet, hygien, aktivitet, smÀrta och oro) och EQ-VAS (totalt hÀlsotillstÄnd) samt tvÄ enkÀter, konstruerade för denna studie, med VAS-skalor för sömnkvalitet, fysiskt tillstÄnd, psykiskt tillstÄnd och förutsÀttningar att hantera sin livssituation, samt patienternas beskrivning av mÄluppfyllelse. DÀrutöver undersöktes patienternas sjukskrivningsgrad och lÀkemedelsförbrukning.Resultat: Patienterna hade mycket varierande diagnoser och ofta sammansatt problematik. Vanligast var utmattning, fibromyalgi och smÀrta.