Att drabbas av en brÀnnskada kan förÀndra en mÀnniskans liv pÄ mÄnga olika sÀtt. Personer som brÀnnskadas kan leva med ett fysiskt och psykiskt lidande. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av att leva med en brÀnnskadad kropp. TvÄ sjÀlvbiografier har analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys. Textenheter extraherades och kategoriserades i olika steg, som resulterade i fyra slutliga kategorier.

NÀr ett barn drabbas av cancer pÄverkas hela familjen och det Àr mÄnga i omgivningen som berörs. Syskon blir en grupp som lÀtt kan glömmas bort och bli Äsidosatta dÄ insatserna frÀmst riktas mot det sjuka barnet och förÀldrarna. Bakgrund: Varje Är insjuknar cirka 300 barn i Äldrarna 0-18 Är i nÄgon onkologisk sjukdom i Sverige. NÀr en familjemedlem drabbas av sjukdom utsÀtts övriga familjen för stor pÄfrestning dÀr de upplever att deras egna behov fÄr stÄ tillbaka. Syskonets vardag pÄverkas bÄde kÀnslomÀssigt och praktiskt nÀr deras syskon insjuknar.

I dagens samhÀlle bor mÄnga svÄrt sjuka personer kvar i hemmet, vilket medför att deras anhöriga kan sÀttas i en svÄr situation, bÄde fysiskt och psykiskt. Det Àr viktigt att fÄ kunskap och förstÄelse för hur personer som har nÀrstÄende som vÄrdas hemma upplever sin situation. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av att ha en nÀrstÄende som vÄrdas i hemmet. Sex personer som hade en nÀrstÄende som vÄrdades i hemmet deltog. Data för denna studie samlades in genom semistrukturerade intervjuer.

Syftet med denna studie Àr att belysa situationen för asylsökande barn med uppgivenhetssymptom utifrÄn behandlarens perspektiv. Syftet Àr vidare att undersöka behandlarens upplevelser och erfarenheter av att vÄrda och stödja dessa barn.FrÄgestÀllningarna som Àr i fokus berör den vÄrd och stöd som behandlarna erbjuder till barnen och deras familjer, effekter av behandlingen samt specifika behandlingar som Àr sÀrskilt verksamma i förhÄllande till de aktuella barnens tillstÄnd och behov.Studien Àr av en kvalitativ design och den vetenskapliga positionen av konstruktivistisk karaktÀr. Det empiriska materialet bestÄr av intervjuer med nio behandlare som varit i direkt kontakt med barnen och deras förÀldrar. Kommande tre teman har varit grundlÀggande i intervjuerna; symtombilden, vÀgen ut ur tillstÄndet och slutligen behandlarens reflektioner kring problemet/fenomenet.Studiens teoretiska perspektiv som valdes i syfte att nÄ en ökad kunskap och förstÄelse kring fenomenet Àr; pervasive refusal syndrome, depressiv devitalisering, kvÀvande moderskap, hopplöshet hos barn, simulering samt munchenhausen by Proxy.Studiens resultat och analys kom att visa att fenomenet apatiska flyktingbarn Àr mycket komplext i sig. Alla behandlare anser att en del barn Àr verkligt sjuka men att majoriteten av barnen avsiktligt framkallar detta tillstÄnd.

Barns övervikt och fetma Àr ett allvarligt och stort folkhÀlsoproblem i vÄrt samhÀlle idag. Om övervikt etableras under barndomen Àr risken stor att fetma utvecklas senare i livet, vilket kan medföra risk för följdsjukdomar och psykiskt lidande. Det Àr viktigt att i tidigt skede upptÀcka barn och dess familjer med risk för övervikt och dÀr har BVC-sjuksköterskan en central roll.Enligt tidigare studier har det framkommit att BVC-sjuksköterskor upplever det svÄrt och kÀnsligt att prata om kost och kostvanor och risk för övervikt med förÀldrar. MÄnga har upplevt negativa reaktioner i dialogen med familjerna, vilket medfört att det hÀlsofrÀmjande arbetet inte fortskridit och med relevanta ÄtgÀrder mot barns risk för övervikt inte har satts in. DÀrför Àr det av intresse att undersöka om BVC- sjuksköterskans uppfattningar om ett arbetsredskap i form av ett frÄgeformulÀr riktat till förÀldrar skulle förbÀttra det hÀlsofrÀmjande arbetet mot barns risk för övervikt.Studiens design var kvantitativ och data samlades in med hjÀlp av en enkÀt som bestod av 18 frÄgor i tre teman samt tre öppna frÄgor.

MÀnniskor söker idag vÄrd pÄ akutmottagningar för att de Àr sjuka och skadade. Dessa patienter Àr sÄrbara i den akuta situationen och krÀver dÀrför att fÄ ett bra bemötande av akutmottagningens personal samt adekvat bedömning och behandling pÄ kort tid. De flesta som söker till akutmottagningen Àr Àldre patienter. Antalet Àldre ökar kraftigt i framför allt Sverige men antalet platser pÄ akutmottagningar och sjukhus minskar. Den ökande pressen Àr stressande för bland annat sjuksköterskan pÄ akutmottagningen och det kan leda till ett försÀmrat vÄrdarbete och bemötande.

Tidigare forskning har visat att arbetet i olika aspekter har stor betydelse för mÀnniskans psykiska vÀlmÄende. Vi valde att undersöka hur det Àr att ha varit utanför arbetsmarknaden och att sedan arbeta i ett socialt företag. Syftet med studien var att skapa en förstÄelse kring vilka behov arbetet uppfyller samt vilken betydelse ett socialt företag har för en individ. Hur upplever individer den period de var arbetslösa? Uppfyller det sociala företaget nÄgot sÀrskilt behov för individen? Det teoretiska ramverk vi anvÀnde oss av i studien var; den latenta deprivationsmodellen, humanitÀrt arbete samt inklusion/exklusion.VÄrt empiriska material samlades in genom sju semistrukturerade intervjuer med individer som varit utan arbete men som idag arbetar i ett socialt företag.

Abstract Carlberg Ferdell, Ann (2011) Barn frÄn utsatta miljöer. Fem pedagoger berÀttar om hur de förstÄr och arbetar med utsatta barn. LÀrarutbildningen, Malmö Högskola Detta arbete handlar om utsatta barn och vilka signaler pedagogerna uppmÀrksammar nÀr de misstÀnker att ett barn far illa. Syftet med arbetet Àr att fÄ en inblick i hur man pÄ tvÄ förskolor uppmÀrksammar och arbetar med barn frÄn utsatta miljöer. FrÄgestÀllningen Àr: Hur förstÄr och hanterar pedagoger vid tvÄ förskolor barn frÄn utsatta miljöer? Den empiriska undersökningen grundar sig pÄ intervjuer med fem pedagoger pÄ tvÄ förskolor som arbetar med barn mellan ett och fem Är. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna Àr vÀl medvetna om och förstÄr vilka signaler barn i utsatta situationer sÀnder ut.

Examensarbetet Àr en litteraturstudie om för tidigt födda barn i skolan, men den neonatalape-rioden finns med som förklaringsgrund. Jag har valt att begrÀnsa mig till att i första hand an-vÀnda mig av litteratur publicerad under 1990-talet. Flertalet av forskarna pÄvisar en ökad risk för koncentrationssvÄrigheter och svÄrigheter i skolan. Fler för tidigt födda barn jÀmfört med kontrollgrupperna var i behov av specialundervisning i nÄgon form. Arbetet tar i första hand upp de skador för tidigt födda barn riskerar att fÄ, men det Àr viktigt att pÄpeka att 90% av de för tidigt födda barnen Àr friska och gÄr i vanlig klass i skolan..

Denna systematiska litteraturstudie handlar om definitioner av psykopatiska drag hos barn och ungdomar. Denna studie Àmnar redovisa hur psykopatiska drag kan yttra sig, om de Àr knutna till arv eller miljö samt huruvida dessa personlighetsdrag hos barn och ungdomar Àr tillfÀlliga eller bestÄende. Riskbedömningsinstrument som PCL: YV och APSD samt aktuell forskning kring genetiska och sociala förklaringar till psykopatiska drag hos barn och ungdomar Àr inkluderat. Psykopatiska drag hos barn och ungdomar Àr ett kontroversiellt Àmne. Studiens huvudsakliga frÄgestÀllning Àr; kan psykopati identifieras hos barn och ungdomar?.

Stress har alltid förekommit hos vÄra förfÀder dÄ var det en instinkt pÄ kamp eller flykt. Men i dag utsÀtts vi för stress i olika former. Positiv stress Àr bra för oss, det ger oss energi dÄ vi stÀlls inför utmaningar som vi klarar av. Negativ stress uppstÄr nÀr vi stÀlls inför höga pÄfrestningar och kontrollen gÄr förlorad. Stressen kan ha en negativ inverkan bÄde fysiskt och psykiskt.

Övervikt och fetma bland barn och ungdomar Ă€r ett ökande samhĂ€llsproblem och övervikten och/eller fetman kan pĂ„verka barnen och ungdomarnas hĂ€lsa. Det ligger mycket skam och skuld i att ha övervikt och/eller fetma och för att sjuksköterskan ska kunna ta upp Ă€mnet pĂ„ ett bra sĂ€tt krĂ€vs god kunskap och förstĂ„else om hur detta pĂ„verkar barnen och ungdomarnas vardagsliv. Syftet med examensarbetet Ă€r att belysa hur barn och ungdomar upplever att deras övervikt och/eller fetma pĂ„verkar vardagslivet. Examensarbetet baseras pĂ„ en systematisk litteraturstudie som bestĂ„r av Ă„tta kvalitativa artiklar vilka har analyserats utifrĂ„n Axelssons (2012) modell. Resultatet presenteras i tre huvudteman med Ă„tta underliggande underteman.

Studien riktar sig mot upplevelser av hĂ€lsa och vĂ„rdande i klostermiljö i nutidens Sverige. Hermeneutisk tolkning av texter baserade pĂ„ 6 intervju med mĂ€nniskor som upplever psykiskt lidande visar att verklighet som de möter pĂ„ kloster kan beskrivas med hjĂ€lp av ordpar som förenar motsĂ€gelsefulla, ibland paradoxala aspekter som Yttre lugn/Inre intensitet; Andlig/Kroppslig arbete; Ramar/Frihet; Tystnad/ SamtalskvalitĂ©; Kultur/Natur; Relationer/Avskildhet; Trygghet/Respekt; BekrĂ€ftelse/Krav; Tro/Sökande; Gemensamma/Personliga berĂ€ttelsen. Även NĂ€rvaro av det Osynliga konstateras i beskrivningar av kloster. Vid tolkning med hjĂ€lp av tradition ? vĂ„rdvetenskapliga teorier och studier ? konstateras det att kloster uppfyller de flesta kriterier för vetenskaplig baserad vĂ„rdinrĂ€ttning och mĂ€nniskor som vistas dĂ€r skiljer sig inte markant frĂ„n vetenskapens bild av psykiatriska patienter.

BAKGRUND: Barncancer drabbar inte bara det sjuka barnet utan ocksÄ dess förÀldrar. Eftersom förÀldrarna Àr barnets trygga bas i livet, Àr det viktigt att ocksÄ stödja dem. För att som sjuksköterska kunna ge en god omvÄrdnad till dessa förÀldrar Àr det av stor vikt att fÄ tillgÄng till samlad kunskap om förÀldrarnas uttryckta behov av det stöd och bemötande de behöver frÄn sjuksköterskor. SYFTE: Syftet med denna studie Àr att beskriva vilket stöd och bemötande förÀldrar till barn diagnostiserade med cancer behöver frÄn sjuksköterskor. METOD: En kvalitativ litteraturbaserad studie av tidigare utförd forskning, dÀr tretton vetenskapliga kvalitativa artiklar analyserades.

Denna uppsats Àr en kvalitativ intervjustudie dÀr fyra anhöriga till kroniskt sjuka per-soner har intervjuats om sina erfarenheter av vÀxelvÄrd. Studiens syfte har varit att studera de anhörigas erfarenheter av vÀxelvÄrdsinsatsen, vilken betydelse vÀxelvÄrd har haft för de anhöriga och hur de upplevt samspelet med omvÄrdnadspersonalen. Den teoretiska utgÄngspunkten handlar om kommunikationen mellan anhöriga och personal och hur synen pÄ de anhörigas roll som vÄrdare av sina kroniskt sjuka nÀrstÄende pÄverkar syftet med vÀxelvÄrdsinsatsen. Resultaten pekar pÄ att anhöriga har bÄde positiva och negativa upplevelser av vÀxelvÄrden. Det odelat positiva Àr vila och avkoppling och det mest negativa Àr dÄligt fungerande kommunikation mellan personal och anhöriga.