The aim of this study is to investigate how different organizations and authorities work and collaborate to make children of mentally ill parents more visible. The question formulations, which are used in our research, are:- How do different organizations and authorities work to make children of mentally ill parents more visible and how can this work be improved?- How do laws and guidelines affect the organizations and authorities work to make children of mentally ill parents more visible? - Is there any collaboration between the different organizations and authorities concerning work with children of mentally ill parents, and how does that work appear? A qualitative method strategy was chosen to gather an in-depth understanding of the informant?s experiences and to collect descriptive information. Six organizations and authorities were selected from the comprehension that they could be important in giving support and because it is possible for them to pay attention to these children. Interviews were performed by using a half- structured interview guide.

Det har forskats en hel del om förÀldrars delaktighet i omvÄrdnaden av sitt sjuka barn, men forskningen rörande förÀldrarnas förvÀntningar pÄ sjuksköterskan Àr inte lika omfattande. Syftet har varit att belysa förÀldrars förvÀntningar pÄ sjuksköterskan vid vÄrd av inlagda barn 0-18 Är. Studien har genomförts som en litteraturstudie dÀr resultatet bygger pÄ Ätta (8) vÄrldsomfattande vetenskapliga forskningsrapporter. Som teoretisk referensram har Calgary modellen för familjecentrerad omvÄrdnad anvÀnts. I resultatet framtrÀdde följande kategorier som var betydelsefulla förvÀntningar frÄn förÀldrarna: information, tillgÀnglighet, kontinuitet, stöd - förtroende samt samarbete - delaktighet.

Syftet med denna uppsats Àr att fördjupa förstÄelsen av de förestÀllningar om psykiskt funktionshinder som pÄverkar mötet mellan hemtjÀnstpersonal och de psykiskt funktionshindrade omsorgstagare de möter. I frÄgestÀllningen lyfter vi fram de tre teman vi önskar studera och analysera, vÄra frÄgor Àr: Vilka upplevelser/förestÀllningar finns det om psykiskt funktionshindrade omsorgstagare? Vilka förestÀllningar pÄverkar personalens förutsÀttningar för dessa möten? Hur uppfattar personalen sina förutsÀttningar att ge god omsorg till psykiskt funktionshindrade omsorgstagare? Det empiriska materialet Àr insamlat genom fokusgruppintervjuer och deltagande observation. Vi genomförde tvÄ gruppintervjuer med totalt Ätta informanter dÀr samtliga arbetar inom hemtjÀnst. NÀr vi sedan analyserade vÄrt material anvÀnde vi oss av Elias & Scotsons teori om etablerade och outsiders samt Goffmans teori om stigmatisering.

Uppsatsen undersöker hur personer som bevittnat vÄld i nÀra relationer under sin uppvÀxt pÄverkas av detta bÄde som barn och i vuxenlivet. Uppsatsen bygger pÄ fyra kvalitativa intervjuer med tvÄ socialarbetare, en polis samt en person som bevittnat vÄld som barn.Studiens teoretiska ramverk utgörs av anknytningsteorin samt förklaringsmodellerna stigma och normaliseringsprocessen.Resultaten visar att personer som bevittnat vÄld i uppvÀxten tenderar att pÄverkas bÄde psykiskt och fysiskt. En del barn blir utÄtagerande medan andra blir inÄtvÀnda. Barn Àr aktiva aktörer i vad som försiggÄr Àven om förÀldrarna vanligtvis tror att de inget mÀrkt. De flesta barn har en strategi för att skydda sig sjÀlva och sina eventuella syskon, ibland förekommer olika roller i en syskonskara men det Àr sÀllan uttalat.

Denna litteraturstudies syfte var att beskriva familjens och det sjuka barnets upplevelse av palliativ vÄrd. Studien syftade dessutom till att beskriva vad familjen ansÄg var mest betydelsefullt i mötet med sjuksköterskan i den palliativa vÄrden. Inför uppsatsskrivandet har vetenskapliga artiklar i följande databaser sökts: Blackwell synergy, Ebsco Host Elin@dalarna, Pubmed. Sökorden anvÀndes i olika kombinationer. De vetenskapliga artiklarna har granskats med hjÀlp av granskningsmallar.

Sedan 2004 har en stor o?kning skett av ensamkommande barn i Sverige och a?r 2014 kom o?ver 7000 barn hit. Ett ensamkommande barn a?r ett barn som kommer utan sina fo?ra?ldrar eller na?gon som fo?retra?der fo?ra?ldrarna. Det vanligaste ha?lsoproblemet hos ensamkommande barn a?r psykisk oha?lsa, pa? grund av bland annat traumatiska upplevelser i deras liv.

Betydelsen av att ha ett arbete Ă€r nĂ„got som ofta betonas i samhĂ€llet men Ă€ndĂ„ finns det mĂ„nga som stĂ„r utanför arbetsmarknaden, bland annat funktionshindrade. Forskning visar att av alla funktionshindrade Ă€r de med psykiskt funktionshinder de som har lĂ€gst sysselsĂ€ttningsgrad. Psykiskt funktionshindrades förutsĂ€ttningar till arbete/sysselsĂ€ttning blir dĂ€rför en central utgĂ„ngspunkt i denna studie. Denna C-uppsats Ă€r en kvalitativ deskriptiv studie som syftar till att beskriva och analysera hur verksamheter pĂ„ lokal nivĂ„ utformat stöd- och hjĂ€lpinsatser för att stödja och hjĂ€lpa mĂ€nniskor med psykiskt funktionshinder till att fĂ„ delaktighet i arbetslivet. För att kunna besvara syftet med studien har studien avgrĂ€nsats till att undersöka hur det ser ut i Örnsköldsvik.

Introduktion: Under de senaste decennierna har olika omvĂ„rdnadsinsatser för individer med psykisk funktionsnedsĂ€ttning vĂ€xt sig allt större. En av dessa insatser Ă€r case management dĂ€r den psykiskt funktionsnedsatta tillsammans med en case manager fĂ„r hjĂ€lp att utföra aktiviteter pĂ„ viktiga livsomrĂ„den. Syfte: Är att beskriva nyttan av case management för personer med psykisk funktionsnedsĂ€ttning. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie dĂ€r flertalet artiklar granskats. Resultat: En huvudkategori med fokus pĂ„ case management som omvĂ„rdnadsinsats för den psykiskt funktionsnedsatta uppkom med sju tillhörande underkategorier.

MÄlet med uppsatsen var att undersöka hur barn- och ungdomssocialsekreterare i Uppsala kommun hanterar psykisk pÄfrestning i sitt arbete. De frÄgestÀllningar som lÄg till grund för arbetet var, ?Vad anser barn- och ungdomssocialsekreterare vara psykiskt pÄfrestande i sitt arbete?? och ?Vilka personliga strategier anvÀnder barn- och ungdomssocialsekreterare i Uppsala kommun för att hantera psykisk pÄfrestning??. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ undersökning baserad pÄ fem stycken intervjuer. Resultaten frÄn intervjuerna delades in i tvÄ stycken olika frÄgeomrÄden: 1.  Vad anser barn-och ungdomssocialsekreterarna vara psykiskt pÄfrestande? samt 2.

År 1995 trĂ€dde psykiatrireformen i kraft. Reformen syftar till att förbĂ€ttra psykiskt funktionshindrades livssituation och delaktighet i samhĂ€llet. Efter psykiatrireformen har dock problem uppstĂ„tt i den somatiska vĂ„rden av psykiskt funktionshindrade personer. Bakgrunden tar upp definitioner av psykiskt funktionshindrade, vanliga somatiska hĂ€lsoproblem i denna grupp, stigmatisering och omvĂ„rdnad. Som teoretisk referensram har Peplau valts, dĂ„ hon lyfter fram interaktionen mellan vĂ„rdpersonal och patient.

Syftet med denna uppsats Àr att fördjupa förstÄelsen av de förestÀllningar om psykiskt funktionshinder som pÄverkar mötet mellan hemtjÀnstpersonal och de psykiskt funktionshindrade omsorgstagare de möter. I frÄgestÀllningen lyfter vi fram de tre teman vi önskar studera och analysera, vÄra frÄgor Àr: Vilka upplevelser/förestÀllningar finns det om psykiskt funktionshindrade omsorgstagare? Vilka förestÀllningar pÄverkar personalens förutsÀttningar för dessa möten? Hur uppfattar personalen sina förutsÀttningar att ge god omsorg till psykiskt funktionshindrade omsorgstagare? Det empiriska materialet Àr insamlat genom fokusgruppintervjuer och deltagande observation. Vi genomförde tvÄ gruppintervjuer med totalt Ätta informanter dÀr samtliga arbetar inom hemtjÀnst. NÀr vi sedan analyserade vÄrt material anvÀnde vi oss av Elias & Scotsons teori om etablerade och outsiders samt Goffmans teori om stigmatisering.

Syftet med studien var att undersöka intresset för aktiv dödshjÀlp hos patienter som lider av en lÄngt framskriden cancer samt vilka faktorer som pÄverkar dem i detta stÀllningstagande. I en litteraturstudie har relevant litteratur insamlats, analyserats och tolkats. UtifrÄn bevisen frÄn sammanlagt fem kvalitativa studier har nya slutsatser dragits. Resultaten pekar pÄ att det finns ett intresse för aktiv dödshjÀlp bland svÄrt sjuka cancerpatienter men att detta i hög grad Àr framtidsorienterat. Faktorer som pÄverkar intresset Àr uppfattningen om att vara en börda för andra, rÀdsla för framtiden, lidande, den demoraliserande inverkan som cancern har pÄ individen samt religion och etik..

Uppsatsens syfte var att fÄ en fördjupad kunskap och förstÄelse om psykiskt funktionshindrades boendesituation. Syftet var Àven att belysa deras boendesituation utifrÄn psykiatrireformens intentioner om normalisering och integrering. Uppsatsen hade en kvalitativ design och utgick frÄn tvÄ gruppintervjuer med personal pÄ tvÄ sÀrskilda boenden för psykiskt funktionshindrade. Resultatet presenteras under teman: boendesituation, stöd och hjÀlp, sysselsÀttning, delaktighet i samhÀllet och socialtnÀtverk. Dessa teman framtrÀdde under databearbetningen av gruppintervjuerna.

Beslutsprocessen vid triage Àr komplex och triageprocessen bör utföras noggrant. Vid akuta situationer mÄste snabba beslut tas, oftast med lite information. Det ska under kort tid samlas in data genom observation, frÄgor och kontroll av vitalparametrar. Syftet med studien var att belysa faktorer som pÄverkar sjuksköterskans triagering av barn pÄ akutmottagning. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr 13 vetenskapliga artiklar analyserades.

Bakgrund: NÀr ett barn blir kritiskt sjukt och behöver intensivvÄrd kan det innebÀra enorma kroppsliga och mentala pÄfrestningar för förÀldrarna. FörÀldrarna har oftast en central roll i barnets vÄrd och tillfrisknande, men kan uppleva besvÀr med att fÄ sina personliga behov uppfyllda under barnets vÄrdtid. Syfte: Beskriva förÀldrars uttryckta behov av stöd frÄn sjuksköterskor nÀr deras barn vÄrdas pÄ BIVA. Metod: Litteraturöversikt med analys av kvalitativ data. Resultat: Fem kategorier presenteras i studien; stöd i form av begriplig information, stöd till att bevara förÀldrarollen, stöd i form av tillit till sjuksköterskor, stöd till kroppsligt vÀlbefinnande samt emotionellt stöd.