Partnerrelaterat våld är ett stort folkhälsoproblem, både globalt och inom Sverige, som främst drabbar kvinnor i olikkönade förhållanden. Med partnerrelaterat våld menas fysiskt, psykiskt och sexuellt våld av en nuvarande eller tidigare partner. Våldet innebär fysiskt såväl som psykiskt lidande för den utsatta kvinnan och varje år beräknas 17 kvinnor i Sverige avlida till följd av partnerrelaterat våld.  Hälso- och sjukvården är den instans som utsatta kvinnor i första hand väljer att kontakta. Syftet med studien var att belysa hur kvinnor utsatta för partnerrelaterat våld erfar mötet med hälso- och sjukvården. Studien är genomförd som en litteraturstudie och baseras på 15 vetenskapliga artiklar.

Denna studie syftar till att undersöka resultatet av hjälpmedelsprojektet i Skarpnäcks stadsdelsförvaltning, genom att beskriva hjälpmedelsgruppens arbete och analysera huruvida projektet uppfyller kraven för vedertagen projektform, samt genom att undersöka om arbetet med hjälpmedel haft betydelse för de inblandade. Detta realiseras med utgångspunkt i följande frågeställningar: hur har hjälpmedelsgruppen förberett sig inför projektet och hur har projektet organiserats, hur har hjälpmedlen introducerats för brukarna, vilka hinder och möjligheter har man sett, hur upplever boendestödjarna att deras arbetssituation förändrats genom projektet och slutligen vilken betydelse har hjälpmedlen haft för deltagande brukare i vardagen.Uppsatsen bygger på den kvalitativa forskningsintervjun och jag har funnit respondenter till studien ibland de brukare och den personal (boendestödjare, arbetsterapeuter och biståndsbedömare) som ingått i hjälpmedelsprojektet i Skarpnäcks stadsdelsförvaltning.Under rubriken tidigare forskning finns en översikt som belyser psykiatrireformen, samt en skildring av hur synen på funktionshinder och de funktionshindrades rättigheter har förändrats över tid. Kapitlet tidigare forskning innehåller även en beskrivning av tidigare hjälpmedelsprojekt som är av relevans för att sätta in denna studie i en kontext. Då projektformens hinder och möjligheter utreds i studien är det även relevant att redogöra för enligt vilka principer ett projekt bör utformas.I de teoretiska utgångspunkterna utredes olika teoretiska förklaringsmodeller som tangerar KBT och delaktighetsbegreppet. Dessa används i analysen för att förklara främjande faktorer vid rehabilitering av gruppen psykiskt funktionshindrade.Uppsatsens empiriska material är presenterat som en tematiserad beskrivning av mina respondenters syn på projektet, där jag söker ge en förståelse för vilken betydelse hjälpmedel har för brukares vardag.I analysen av materialet framkommer bland annat att hjälpmedel upplevs ha en positiv inverkan på rehabilitering av psykiskt funktionshindrade, samt att hjälpmedelsprojektet haft positiva resultat för brukare och personal.Avslutningsvis finns en diskussion i vilken huvudresultatet är att rättsäkerheten kring föreskriningen av hjälpmedel bör stärkas eftersom gruppen psykiskt funktionshindrade har svårigheter att göra sin röst hörd..

Stress är någonting som blir vanligare bland barn idag. Sygte med denna undersökning är att få kunskap om förskollärares tankar kring barn och stress i förskolan. Syftet är också att bidra till kvalitet och utveckling inom förskolans verksamhet. Med detta arbete tiktas intresset på förskollärares tankar kring stress hos yngre barn och hur vi som arbetar med barn kan arbeta förebygande i förskoleverksamheten samt se och förstå de signaler barn ger ifrån sig.Undersökningen utgår från ett sociokulturellt perspektiv, här beskrivs hur samhällets utveckling påverkar oss människor. Vidare beskrivs förskolans utvekling genom tiderna och hur stress idag påverkas av denna utvekling.

Syftet med arbetet är att undersöka hur pedagoger uppfattar stress hos barn. Mina frågeställningar blir därav: Hur uppfattar pedagogerna negativ stress hos barn? Hur försöker pedagogerna hjälpa stressade barn och hur arbetar de stressförebyggande? För att svara på dessa frågor har jag valt att genomföra intervjuer med tre pedagoger som arbetar i förskolan. Jag har ställt fasta frågor och vid några tillfällen ställt följdfrågor för att få så detaljrika svar som möjligt. Resultatet visar på att alla pedagogerna hade reflekterat kring stressade barn, dock i olika omfattning.

Barn födda för tidigt (gestationsålder, GA < 37) löper ökad risk för kognitiva nedsättningar, emotionella problem och beteendeproblem. För att undersöka möjliga skillnader och samband beträffande kognitiv nivå och beteendeproblem jämfördes testresultat från Wechsler Intelligence Scale for Children (WISC-IV) och Child Behavior Checklist (CBCL) mellan för tidigt födda barn (PT) (n= 51, GA 22-34) och barn födda efter fullgången graviditet (FT) (n=57, GA 40 +/-2), i åldern 7-8 år. Alla barn var normalfungerande utan känd utvecklingsavvikelse och/eller hjärnskada. Resultaten visar att barn födda i GA 22-34 presterade signifikant sämre på verbalt (VFI) och perceptuellt funktionsindex (PFI) och erhöll en lägre helskaleintelligenskvot (HIK) jämfört med barn födda FT. En signifikant positiv korrelation uppvisades mellan GA och HIK men inte mellan GA och totala beteendeproblem.

Syftet med undersökningen har varit att ta reda på hur pedagoger kan förebygga stress i barns dagliga rutiner. Vi har undersökt vilka rutinsituationer som pedagogerna anser stressar barn mest och hur stress kan förebyggas. Vidare har vi undersökt hur stress påverkar barn i behov av särskilt stöd och om pedagogerna anser att stress är ett problem i deras verksamhet. I litteraturen fann vi att problematiska relationer är en stor stressfaktor för barn. Enkätundersökningen visade att de situationer som pedagogerna anser stressar barnen mest är matsituationen och tambur- eller korridorsituationen.

AbstractSyftet med uppsatsen var att göra en jämförelse för att se om Montessoripedagogikens syn på bemötande av barn med koncentrationssvårigheter stämmer överens med moderna riktlinjer gällande bemötande av barn med koncentrationssvårigheter och i så fall hur. Fokus i syftet ligger särskilt på hur den pedagogiska miljön och det fysiska rummet förbereds. Uppsatsen är en jämförande, kvalitativ litteraturstudie med fokus på Montessoripedagogikens grundprinciper och moderna riktlinjer gällande bemötande av barn med koncentrationssvårigheter. Datainsamlingen har utförts med en grundad teori och analysen har gjorts med stöd av den hermeneutiska cirkeln. Litteratur som analyserats och jämförts är fem fackböcker och en artikel om barn med koncentrationssvårigheter, en fackbok om Montessoripedagogiken, en hemsida om Montessoripedagogiken och en avhandling om Montessoris sinnestränande materiel.

Att underskatta betydelsefulla skillnader mellan närliggande länder kan påverka företags utländska verksamhet negativt. Genom intervjuer med chefer inom Forex verksamhet i Norden har vi undersökt de språkliga och kulturella skillnaderna mellan de nordiska länderna och hur dessa påverkar samarbetet mellan Forex i Sverige och deras nordiska filialer. Enligt studiens resultat finns det betydelsefulla skillnader i språk och kultur mellan de nordiska länderna. Skillnader avseende kultur har påvisats vilka påverkar samarbetet mellan det svenska huvudkontoret och de nordiska filialerna främst inom beslutsfattande. Språk har visat sig utgöra en stor utmaning för Forex och påverkar samarbetet i Norden.

Sjuksköterskeprogrammet, 180 poäng/ Omvårdnad - Eget arbete/OM2240/SPN9.

Studiens syfte var att studera förskollärares erfarenheter kring barn och skilsmässor samt undersöka om det finns något medvetet arbetssätt gällande bemötandet av barn vars föräldrar genomgår skilsmässa. Vi var även intresserade av att studera vilken betydelse föräldrasamverkan har i dessa sammanhang.För att uppnå studiens syfte har vi valt semistrukturerande intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi intervjuade åtta stycken förskollärare, detta för att belysa deras sätt att se på barn i skilsmässosituationer.Resultatet visade att det varken i forskning eller ute i förskolans verksamhet finns något rekommenderat arbetssätt gentemot barn i skilsmässosituationer. Det vi kunnat urskilja är däremot betydelsen av att vara lyhörd och observant i relation till det enskilda barnets upplevelser av skilsmässan. Resultatet visade också på några betydelsefulla aspekter i mötet med barn i skilsmässosituationer, nämligen arbetet med samtal och föräldrasamverkan samt vikten av att bevara förskolans vardagliga rutiner..

En empirisk studie om vilka faktorer sjuksköterskan anser är viktiga i mötet med patienten. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka faktorer som sjuk-sköterskan anser är viktiga i mötet med patienten. Frågeställningen vi utgick ifrån var: Vilka faktorer anser sjuksköterskan är viktiga i mötet med patienten. Vi använde oss av den kvalitativa forskningsintervjun som metod och intervjuade fem sjuksköterskor på en medicinavdelning. Fem huvudkategorier framkom efter analys av materialet.

Syftet med det här arbetet är att få reda på hur barn, femåringar respektive sjuåringar, märker av genusperspektivet i reklam riktad till dem. Jag har använt mig av gruppintervjuer där jag tillsammans med barn undersökt hur barn reflekterar över genusperspektivet i reklamen riktad till barn. Frågeställningarna har undersökts genom fem olika reklamavsnitt som vänder sig till barn. Uppsatsens teoretiska perspektiv vilar på en grund från genusvetenskapen och socialiseringsprocessen. Resultatet av min analys där jag använt mig av gruppintervjuer, visar att barn ser genusperspektivet och enligt femåringarna så är det färgen som mest visar vem reklamen är riktad till.

Många människor tycker att kontakt med injektioner, blod eller skador är obehagligt men cirka 3,5% av befolkningen störs av en överdriven rädsla för dessa stimuli, vilket kallas BII-fobi (Blood-Injection-Injury Phobia). Injektionsfobi är en typ av BII-fobi och det har hittills inte funnits några mätmetoder för injektionsfobi hos barn. Studiens syfte var att undersöka de psykometriska egenskaperna hos Injektionsfobiskalan anpassad till barn samt att samla in normdata för barn i åldrarna 8-17 år. Data från 677 barn samlades in i skolor i Stockholmsområdet. Resultaten visade att skalan hade god reliabilitet och god samtidig och diskriminativ validitet.

Denna studie syftar till att undersöka resultatet av hjälpmedelsprojektet i Skarpnäcks stadsdelsförvaltning, genom att beskriva hjälpmedelsgruppens arbete och analysera huruvida projektet uppfyller kraven för vedertagen projektform, samt genom att undersöka om arbetet med hjälpmedel haft betydelse för de inblandade. Detta realiseras med utgångspunkt i följande frågeställningar: hur har hjälpmedelsgruppen förberett sig inför projektet och hur har projektet organiserats, hur har hjälpmedlen introducerats för brukarna, vilka hinder och möjligheter har man sett, hur upplever boendestödjarna att deras arbetssituation förändrats genom projektet och slutligen vilken betydelse har hjälpmedlen haft för deltagande brukare i vardagen.Uppsatsen bygger på den kvalitativa forskningsintervjun och jag har funnit respondenter till studien ibland de brukare och den personal (boendestödjare, arbetsterapeuter och biståndsbedömare) som ingått i hjälpmedelsprojektet i Skarpnäcks stadsdelsförvaltning.Under rubriken tidigare forskning finns en översikt som belyser psykiatrireformen, samt en skildring av hur synen på funktionshinder och de funktionshindrades rättigheter har förändrats över tid. Kapitlet tidigare forskning innehåller även en beskrivning av tidigare hjälpmedelsprojekt som är av relevans för att sätta in denna studie i en kontext. Då projektformens hinder och möjligheter utreds i studien är det även relevant att redogöra för enligt vilka principer ett projekt bör utformas.I de teoretiska utgångspunkterna utredes olika teoretiska förklaringsmodeller som tangerar KBT och delaktighetsbegreppet. Dessa används i analysen för att förklara främjande faktorer vid rehabilitering av gruppen psykiskt funktionshindrade.Uppsatsens empiriska material är presenterat som en tematiserad beskrivning av mina respondenters syn på projektet, där jag söker ge en förståelse för vilken betydelse hjälpmedel har för brukares vardag.I analysen av materialet framkommer bland annat att hjälpmedel upplevs ha en positiv inverkan på rehabilitering av psykiskt funktionshindrade, samt att hjälpmedelsprojektet haft positiva resultat för brukare och personal.Avslutningsvis finns en diskussion i vilken huvudresultatet är att rättsäkerheten kring föreskriningen av hjälpmedel bör stärkas eftersom gruppen psykiskt funktionshindrade har svårigheter att göra sin röst hörd..

Enligt Barncancerfonden insjuknar varje år cirka 300 svenska barn upp till 18 års ålder i cancer. De vanligaste cancerformerna hos barn är leukemi, hjärntumörer och lymfom. Prognosen för dessa barn är idag god då tre av fyra barn överlever sin cancer. När ett barn drabbas av cancer är det inte bara en individ som drabbas utan även föräldrarna till barnet berörs i allra högsta grad. Att få beskedet om att ens barn drabbats av cancer är förknippat med känslor så som chock, rädsla, oro, skuld och maktlöshet.