Syftet med vÄr rapport Àr att beskriva förskollÀrares erfarenheter i det pedagogiska mötet med barn till alkoholmissbrukare. Empiriskt underlag för slutsatser har tagits fram genom personliga intervjuer med sex yrkesverksamma förskollÀrare som tidigare kommit i kontakt med denna grupp av barn. Intervjuerna visar deras erfarenhet av hur barnens nyfikenhet och lust att lÀra ser ut i jÀmförelse med de andra barnen, signaler som bör uppmÀrksammas samt hur de bemöter och jobbar med dessa barn. Slutsatser som har dragits av förskollÀrarnas erfarenheter av det pedagogiska mötet med barn till alkoholmissbrukare belyser svÄrigheterna med att identifiera dessa barn men visar att genom hantering av individers, inte gruppers, behov kan ett starkare bemötande skapas..

BrÄk och konflikter Àr nÄgot som förekommer dagligen mellan barn i förskolan. Handlingar som hindrar samspelet innebÀr för oss att man gör nÄgot som fÄr negativa konsekvenser för det sociala samspelet och/eller negativa konsekvenser för nÄgon annan. Det kan bland annat handla om samspelssvÄrigheter, krÀnkningar, fysiskt och psykiskt vÄld. VÄrt syfte med studien har varit att undersöka hur barn handlar mot varandra i sociala samspel. VÄrt fokus har varit handlingar som hindrar och fÄr negativa konsekvenser för samspelet mellan barn, i vilka situationer dessa handlingar förekommer och om det finns nÄgon koppling mellan utförandet av handlingarna och positionen/statusen barnet har i gruppen.

Miljön pÄ en intensivvÄrdsavdelning Àr utformad för att vÄrda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet Àr fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter pÄ samma sal och personal som stÀndigt nÀrvarar i rummet. NÀrstÄende har en stor betydelse för patienten och de har behov av att fÄ vara nÀra, fÄ information och kÀnna delaktighet nÀr deras anhörige Àr svÄrt kritiskt sjuk. IntensivvÄrdsmiljöns pÄverkan pÄ den nÀrstÄendes besök Àr viktigt att lyfta fram för att kunna möta nÀrstÄendes önskan att vara nÀra samt skapa en vÄrdande miljö dÀr bÄde patientens och nÀrstÄendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka nÀrstÄendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvÄrdsmiljön.

Syftet med studien var att belysa hur patienter som strÄlats mot huvud- och halscancer upplevde sin orala hÀlsa efter avslutad strÄlbehandling. Studien Àr kvalitativ och bestÄr av intervjuer med Ätta informanter. Intervjuerna har utförts med hjÀlp av en intervjuguide. Intervjuerna spelades in pÄ bandspelare och varade i ca 10-20 minuter. Intervjumaterialet har analyserats med en kvalitativ innehÄllsanalys.

Bakgrund: Upplevelser frÄn barndomen gÀllande nÄlrelaterade procedurer kunde lÀmna spÄr efter sig lÄngt upp i vuxen Älder, ja kanske hela livet. Med insikt om detta fenomen borde alla involverade försöka att undvika att negativa minnen dröjde sig kvar efter utfört nÄlstick.Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som pÄverkade barns reaktioner vid nÄlrelaterade procedurer.Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats grundat pÄ vetenskapliga artiklar gjordes. Resultatet byggde pÄ 10 artiklar som analyserats induktivt med Fribergs fem-stegs modell.Resultat: Barnets reaktion pÄ nÄlrelaterade procedurer pÄverkades bÄde av det som sjuk-sköterskan och förÀldrarna gjorde. FörÀldrarna och sjuksköterskan anpassade sig efter barnets behov nÀr det kom till distraktioner och information. Genom analys av de granskade artik-larna uppstod tre huvudkategorier: barnets handlingar, förÀldrarnas pÄverkan och sjuk-sköterskans pÄverkan.Slutsats: Distraktionsmetoder var inte alltid nÄgot som sjuksköterskan tillÀmpade, trots att det kunde ha en viss analgetisk funktion.

Det huvudsakliga syftet med studien var att ta reda pĂ„ förskolepedagogers uppfattningar om barn i behov av sĂ€rskilt stöd. Fokus av förskolepedagogernas uppfattningar har varit benĂ€mningen barn i behov av sĂ€rskilt stöd samt bemötande och bedömning av barn i behov av sĂ€rskilt stöd.  Även hur pedagogerna arbetar med barn i behov av sĂ€rskilt stöd. I studien har vi anvĂ€nt oss av en kvalitativ forskningsintervju med öppet riktade frĂ„gor. Åtta stycken kvinnliga pedagoger i förskolan har intervjuats.Följande fyra problemstĂ€llningar uttrycker syftet i studien: Hur uppfattar pedagogerna benĂ€mningen barn i behov av sĂ€rskilt stöd? Hur uppfattar pedagogerna att de bemöter barn i behov av sĂ€rskilt stöd? Hur uppfattar pedagogerna att de bedömer att barn Ă€r i behov av sĂ€rskilt stöd? Och hur uppfattar pedagogerna att de arbetar med barn i behov av sĂ€rskilt stöd? I undersökningen presenteras förskolepedagogernas tankar, uppfattningar och erfarenheter gĂ€llande barn i behov av sĂ€rskilt stöd.

Miljön pÄ en intensivvÄrdsavdelning Àr utformad för att vÄrda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet Àr fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter pÄ samma sal och personal som stÀndigt nÀrvarar i rummet. NÀrstÄende har en stor betydelse för patienten och de har behov av att fÄ vara nÀra, fÄ information och kÀnna delaktighet nÀr deras anhörige Àr svÄrt kritiskt sjuk. IntensivvÄrdsmiljöns pÄverkan pÄ den nÀrstÄendes besök Àr viktigt att lyfta fram för att kunna möta nÀrstÄendes önskan att vara nÀra samt skapa en vÄrdande miljö dÀr bÄde patientens och nÀrstÄendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka nÀrstÄendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvÄrdsmiljön.

Miljön pÄ en intensivvÄrdsavdelning Àr utformad för att vÄrda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet Àr fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter pÄ samma sal och personal som stÀndigt nÀrvarar i rummet. NÀrstÄende har en stor betydelse för patienten och de har behov av att fÄ vara nÀra, fÄ information och kÀnna delaktighet nÀr deras anhörige Àr svÄrt kritiskt sjuk. IntensivvÄrdsmiljöns pÄverkan pÄ den nÀrstÄendes besök Àr viktigt att lyfta fram för att kunna möta nÀrstÄendes önskan att vara nÀra samt skapa en vÄrdande miljö dÀr bÄde patientens och nÀrstÄendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka nÀrstÄendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvÄrdsmiljön.

Miljön pÄ en intensivvÄrdsavdelning Àr utformad för att vÄrda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet Àr fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter pÄ samma sal och personal som stÀndigt nÀrvarar i rummet. NÀrstÄende har en stor betydelse för patienten och de har behov av att fÄ vara nÀra, fÄ information och kÀnna delaktighet nÀr deras anhörige Àr svÄrt kritiskt sjuk. IntensivvÄrdsmiljöns pÄverkan pÄ den nÀrstÄendes besök Àr viktigt att lyfta fram för att kunna möta nÀrstÄendes önskan att vara nÀra samt skapa en vÄrdande miljö dÀr bÄde patientens och nÀrstÄendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka nÀrstÄendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvÄrdsmiljön.

Studiens huvudsyfte Àr att utforska HVB-personalens kÀnslomÀssiga pÄfrestningar i samband med bemötandet av ensamkommande flyktingbarn samt att utforska personalens upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö i relation till interaktion med ungdomarna. Studien Àr baserad pÄ fenomenologisk ansats, med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer med 10 medarbetare. Resultatet redogör för medarbetarnas upplevelser i samband med bemötandet av ensamkommande flyktingbarn samt medarbetarnas upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö i relation till interaktion med ungdomarna. Enligt resultatet upplevs arbetet med ensamkommande barn som bÄde givande och krÀvande. Social kompetens upplevs vara den viktigaste kunskapen men Àven sprÄk- och kulturkompetens betonas.

Miljön pÄ en intensivvÄrdsavdelning Àr utformad för att vÄrda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet Àr fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter pÄ samma sal och personal som stÀndigt nÀrvarar i rummet. NÀrstÄende har en stor betydelse för patienten och de har behov av att fÄ vara nÀra, fÄ information och kÀnna delaktighet nÀr deras anhörige Àr svÄrt kritiskt sjuk. IntensivvÄrdsmiljöns pÄverkan pÄ den nÀrstÄendes besök Àr viktigt att lyfta fram för att kunna möta nÀrstÄendes önskan att vara nÀra samt skapa en vÄrdande miljö dÀr bÄde patientens och nÀrstÄendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka nÀrstÄendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvÄrdsmiljön.

Bakgrund: Enligt World Health Organization's (WHO) definition Àr palliativ vÄrd en helhetsvÄrd av patienten och dennes nÀrstÄende genom ett professionellt sammansatt vÄrdteam. Palliativ vÄrd Àr ett omrÄde dÀr nÀrstÄendes roll blir speciellt viktigt och hela familjen drabbas nÀr en i familjen fÄr en svÄr sjukdom. MÄnga med svÄr sjukdom önskar att fÄ vÄrd i hemmet vid livets slutskede. NÀr en person vÄrdas i hemmet Àr det ofta den nÀrstÄende som tar vÄrdarrollen i hemmet och tar ansvaret över sin anhöriges vÄrd. NÀrstÄendes engagemang i vÄrden av deras anhörig kan pÄverka dem fysisk och psykiskt.Syfte: Syftet var att beskriva nÀrstÄendes upplevelser av att vÄrda en anhörig i livets slutskede i hemmet.Metod: Metoden var en litteraturöversikt som baserades pÄ elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.

Syftet med följande arbete Àr att kartlÀgga specialpedagogers roll i förskolan för barn med koncentrationssvÄrigheter. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring barn med koncentrationssvÄrigheter. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och frÄgeformulÀr ville vi kartlÀgga vilken roll specialpedagoger har i förskolan för barn med koncentrationssvÄrigheter samt fÄ reda pÄ vilka generella ÄtgÀrder som vidtas för dessa barn. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att specialpedagogerna uppfattar att deras roll i förskolan Àr av stor betydelse för barn med koncentrationssvÄrigheter. Detta eftersom de deltagande i studien anser att deras frÀmsta arbetsuppgift Àr att handleda och förmedla till övriga pedagoger för att pÄ sÄ vis kunna gynna utvecklingen hos barn med koncentrationssvÄrigheter. .

Syftet med vÄr uppsats Àr att ta reda pÄ hur anmÀlnings- och utredningsprocessen ser ut om man som yrkesverksam pedagog inom skolbarnsomsorgen gjort en anmÀlan vid misstanke om att ett barn far illa. Vi lyfter sÀrskilt fram vad personal inom skola och socialtjÀnst upplever som problematiskt nÀr en anmÀlan om ett barn som far illa görs och analyserar detta. Vi problematiserar Àven det sunda förnuftet nÀr det gÀller om en anmÀlan ska göras eller inte och definierar begreppet barn som far illa..

Syftet med studien var att belysa hur patienter som strÄlats mot huvud- och halscancer upplevde sin orala hÀlsa efter avslutad strÄlbehandling. Studien Àr kvalitativ och bestÄr av intervjuer med Ätta informanter. Intervjuerna har utförts med hjÀlp av en intervjuguide. Intervjuerna spelades in pÄ bandspelare och varade i ca 10-20 minuter. Intervjumaterialet har analyserats med en kvalitativ innehÄllsanalys.