Eftersom det har blivit allt mer vanligt med psykisk ohÀlsa i dagens samhÀlle, valde vi att undersöka hur förskolepersonal ser pÄ sitt arbete till de barn vars förÀldrar lider av psykisk ohÀlsa pÄ olika förskolor i södra SkÄne. I studien anvÀnds begreppet psykisk ohÀlsa och med det menar vi förÀldrar som inte mÄr bra, det kan bero pÄ flera olika anledningar, till exempel pÄ grund av skilsmÀssa, dÄlig ekonomi, depression eller stress. VÄra teoretiska utgÄngspunkter baserar sig pÄ Bowlbys anknytningsteori. Anknytningsteorin handlar om nÀra och kÀnslomÀssiga förhÄllande samt deras betydelse för den enskilda personens utveckling. Genom kvalitativ metod har vi intervjuat Ätta förskollÀrare och tvÄ barnskötare frÄn fem olika förskolor. Vi har sedan sammanstÀllt, tolkat och analyserat den transkriberade empirin, dÀr det empiriska underlaget Àr grundat pÄ bÄde strukturerade och ostrukturerade intervjuer, det vill sÀga ett semi strukturerat intervjusÀtt. Resultatet av denna studie har visat sig att det mest grundlÀggande för pedagogerna Àr att ge barnen trygghet, synliggöra dem och att vara en kompletterande anknytningsperson..

Syftet med undersökningen var att fÄ en bild av högstadieelevers uppfattning om hur fysisk aktivitet pÄverkar psykisk hÀlsa samt idrottsundervisningens pÄverkan pÄ psykisk hÀlsa.Det var en kvantitativ undersökning med enkÀter, dÀr 124 högstadieelever frÄn tvÄ mellansvenska skolor besvarade enkÀten.Resultatet visade att 85.5% av eleverna upplevde att fysisk aktivitet pÄverkar psykisk hÀlsa positivt nÀr det gÀller att kÀnna sig avslappnad, humöret, sjÀlvuppfattning och bÀttre livskvalitet. 71. 5 % av eleverna ansÄg att de i idrottsundervisningen fick de lÀra sig om hur fysisk aktivitet har betydelse för hÀlsan hela livet.DÀremot upplevde flertalet av eleverna att det som hÀnder i omklÀdningsrummet och i samband med duschen samt kamraternas pÄverkan i samband med idrottsundervisningen var stressande faktorer. .

Efter verksamhetsförlagd utbildning har författarna till studien uppmÀrksammat att det finns en brist hos vÄrdpersonal att uppmÀrksamma barn till alkoholmissbrukande förÀldrar. Tidigare studier och rapporter frÄn bland annat Socialstyrelsen stödjer att det finns brister i att uppmÀrksamma dessa barn. Tidigare studier visar Àven pÄ att barn som vÀxer upp i ett hem dÀr ett alkoholmissbruk föreligger löper ökad risk att drabbas av psykisk ohÀlsa. I Sverige berÀknas 20 procent av alla barn leva i ett hem dÀr det förekommer ett riskbruk av alkohol hos nÄgon av förÀldrarna. PÄ grund av detta Àr studiens syfte att belysa vuxna personers upplevelser av att som barn ha vÀxt upp i ett hem dÀr alkoholmissbruk har förekommit.

Syftet med denna studie var att undersöka vÄrdpersonals (N=108) attityder gentemot personer med psykisk ohÀlsa samt se om skillnader i attityder fanns beroende pÄ respondenternas utbildningsnivÄ och tidigare erfarenhet av psykisk ohÀlsa. Studien Àr en delstudie ur projekt Psykisk OhÀlsa som har en prospektiv longitudinell design. För att beskriva attityder gentemot personer med psykisk ohÀlsa anvÀndes frÄgeformulÀret Community Attitudes Towards Mental Illness (CAMI-s). Rekrytering av vÄrdpersonal skedde via enhetscheferna pÄ ett 70-tal psykiatriska avdelningar och vÄrdpersonal som dagligen arbetar med mÀnniskor med psykisk ohÀlsa tillfrÄgades om att delta. Resultatet visar inga signifikanta skillnader i attityder mellan olika (yrkesgrupper) utbildningsnivÄer och statistisk signifikans Äterfanns endast vid ett pÄstÄende, dÀr respondenterna tog stÀllning till om det bÀsta sÀttet att omhÀnderta mÀnniskor med psykisk sjukdom var att lÄsa in dem.

Det finns en samstÀmmig uppfattning inom forskningen att barn till psykiskt sjuka förÀldrar Àr en riskgrupp och att dessa barn i större utstrÀckning Àn andra kan utveckla sociala och psykiska problem under uppvÀxten eller i vuxen Älder. DÄ vuxenpsykiatrin Àr de som möter förÀldrarna till dessa barn har vi intresserat oss för professionella inom vuxenpsykiatrin för att försöka fÄnga deras tankar kring dessa barns situation och behov.Detta Àr en kvalitativ uppsats med syfte att undersöka hur personal inom vuxenpsykiatrin ser pÄ barn, barns behov och förÀldrars förmÄga nÀr förÀldrar lider av psykisk sjukdom. Vi har genomfört en fokusgruppsintervju med en grupp professionella pÄ en öppenvÄrdsmottagning. VÄra frÄgestÀllningar Àr följande: Hur ser professionella inom vuxenpsykiatrin pÄ behoven hos barn dÄ förÀldrar lider av psykisk sjukdom? Hur resonerar professionella inom vuxenpsykiatrin kring förÀldraförmÄgan dÄ förÀldrar lider av psykisk sjukdom? Hur ser professionella inom vuxenpsykiatrin pÄ barnperspektivet och hur pÄverkar det deras arbete? Vad anser professionella inom vuxenpsykiatrin att man kan eller bör göra för att möta behoven hos barnen?VÄrt resultat visar att deltagarna i vÄr fokusgruppsintervju gjorde skillnad pÄ barns behov utifrÄn deras Älder och att de ansÄg att olika diagnoser hos förÀldrar skapar olika förutsÀttningar för förÀldraförmÄgan.

Barn som bevittna vÄld i nÀra relationer brukar likstÀllas med att utsÀttas för psykisk misshandel. Att utsÀttas för psykisk misshandel som barn kan resultera i en mÀngd skadeverkningar, detta pÄ sÄvÀl kort som lÄng sikt. Studiens syfte Àr att synliggöra barnens situation nÀr de bevittnar vÄld i nÀra relationer, vad sÀger aktuell forskning om detta? Den anvÀnda metoden i denna studie Àr en kvalitativ, systematisk litteraturstudie med en induktiv ansats och kvalitativ innehÄllsanalys. Studien Àr baserade pÄ internationella och nationella vetenskapliga artiklar Den teoretiska utgÄngspunkt som anvÀnts var anknytningsteori och copingteori.

Den psykiska ohÀlsan ökar alltmer i samhÀllet och en utsatt grupp Àr universitetsstudenter. Ett uttryck för psykisk ohÀlsa Àr utbrÀndhet, som bestÄr av tre dimensioner: emotionell utmattning, cynism samt bristande upplevd prestation. Positiv hÀlsa har av tradition inte studerats lika mycket, men har kommit att intressera allt fler forskare. Ett begrepp inom positiv hÀlsa Àr psykologiskt vÀlbefinnande, som bestÄr av sex olika dimensioner. FörÀldraskapets betydelse för den psykiska hÀlsan har visat sig variera, varför syftet med studien var att undersöka hur förÀldraskapet pÄverkar det psykologiska vÀlbefinnandet och graden av utbrÀndhet hos studenter.

Bakgrund: I Sverige insjuknar cirka 300 barn och ungdomar varje Är i nÄgon form av cancersjukdom och cancer Àr den vanligaste dödsorsaken för barn under 15 Är. NÀr nÄgon i en familj blir sjuk sÄ pÄverkar det hela familjen. DÀrför handlar familjecentrerad omvÄrdnad om att se familjen som en helhet. Det innebÀr ett lidande att bli sjuk och lidandet behöver hopp och mening för att kunna genomlidas. För att kunna ge bra vÄrd till barnen behöver vÄrdpersonalen skapa ett bra samarbete med förÀldrarna och fÄ förÀldrarna att vara delaktiga i omvÄrdnaden.

Bakgrund: MÄnga patienter i den psykiatriska vÄrden Àr förÀldrar till barn under 18 Är. Studier har visat att sjuksköterskorna brister i att uppmÀrksamma barn till psykiskt sjuka förÀldrar. Det finns en brist pÄ kunskap och utbildning gÀllande barns upplevelser av att ha en förÀlder med psykisk sjukdom. Barn har enligt hÀlso-och sjukvÄrdslagen rÀtt att vara delaktiga. Syfte: Att beskriva barns upplevelser av att ha en förÀlder som lider av psykisk sjukdom Metod: Artikelsökningar utfördes i PsycInfo, PubMed och Cinahl.

AbstractDenna studie har underso?kt fotodelningsapplikationen och det sociala na?tverket Instagram. Syftet med underso?kningen har tva? utga?ngspunkter men kan relateras till varandra. Dels avser studien att underso?ka hur ofta informanterna anva?nder Instagram samt hur stor vikt de tillskriver applikationen som en del av deras liv.

Studiens syfte var att undersöka hur och i vilken omfattning som ett barnperspektiv tillÀmpas i vuxenpsykiatrisk verksamhet. FrÄgestÀllningarna var: Hur      uppmÀrksammas barn till vuxna med psykisk sjukdom inom vuxenpsykiatrin?Hur      uppfattar professionella sina möjligheter och begrÀnsningar att uppmÀrksamma      barn till psykiskt sjuka förÀldrar? Kvalitativa intervjuer genomfördes och Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori anvÀndes för att beskriva hur barnperspektivet kan uppmÀrksammas pÄ olika nivÄer.Vi fann att barnperspektivet beaktades i form av samtal med patient om förÀldraskapet och barnets situation samt enskilt med barnet. Detta Àr dock vÀldigt personberoende och inte styrt av rutiner pÄ enheterna och skiljer sig mellan enheterna dÀr psykosenheten trÀffar barn i större utstrÀckning. Enheterna erbjuder patientens barn gruppverksamhet hos socialtjÀnsten och hÀr sker samverkan medan övrig samverkan Àr nÀstan obefintlig.

Syftet har varit att undersöka om det föreligger ett samband mellan socioekonomisk position och psykisk ohÀlsa i Älderdomen och om detta samband till nÄgon del kan förklaras av ett samband mellan socioekonomisk position och fritidsaktiviteter. Det har för detta ÀndamÄl gjorts ordinala logistiska regressionsanalyser dÀr utbildningens alternativt inkomstens samband med psykisk ohÀlsa kontrollerats för fritidsaktiviteter. Den beroende variabeln har skapats utifrÄn befintligt datamaterial frÄn de representativa undersökningarna SWEOLD och LNU. Kombinationen av datamaterial frÄn dessa tvÄ undersökningar har möjligjgjort longitudinella analyser. Studiens analyser visade att kulturella aktiviteter och ett generellt rikare fritidsliv förklarade till viss det negativa sambandet mellan utbildning och psykisk ohÀlsa alternativt inkomst och psykisk ohÀlsa..

Bakgrund: NÀr en familjemedlem blir akut sjuk pÄverkar det hela familjen, och denna upplevelse kan bli traumatisk för nÀrstÄende. Det Àr dÄ viktigt att bemötandet frÄn sjuksköterskan under denna anstrÀngande period blir en positiv upplevelse för nÀrstÄende. Syfte: Att beskriva nÀrstÄendes upplevelser av sjuksköterskans bemötande vid akuta somatiska sjukdomstillstÄnd. Metod: Studien utfördes som en allmÀn litteraturstudie baserad pÄ tio artiklar. Resultat: För att nÀrstÄende skall uppleva bemötandet som positivt bör de fÄ trygghet, bekrÀftelse samt kÀnna delaktighet.

Psykisk ohÀlsa Àr idag den frÀmsta anledningen till lÀngre sjukskrivningar, nÄgot som leder till negativa konsekvenser för bÄde individ och samhÀlle. Internetbaserad behandling med kognitiv beteendeterapi har visat sig effektivt vid mÄnga former av psykisk ohÀlsa men det saknas kunskap om dessa behandlingsmetoders effekt vad gÀller att frÀmja arbetsförmÄga och minska sjukskrivningstid. Studiens syfte var att undersöka om en vÀgledd individanpassad internetbaserad KBT-behandling kunde minska psykisk ohÀlsa och förbÀttra arbetsförmÄga för deltagare (n=10) med bÄde psykisk ohÀlsa och nedsatt arbetsförmÄga. Behandlingen strÀckte sig över 10 veckor och testades i en öppen okontrollerad studie. Resultatet gav ett visst stöd för att interventionen kan minska psykisk ohÀlsa men inget stöd för att interventionen ökade den globala funktionsnivÄn eller arbetsförmÄgan.

Bakgrund: Att ha en svÄrt sjuk förÀlder ökar risken för att barn ska drabbas av ohÀlsa. Den 1 januari 2010 tillkom en lagförstÀrkning som ÄlÀgger hÀlso- och sjukvÄrden att ge rÄd, stöd och information till minderÄriga, nÀrstÄende barn.Syfte: Undersöka handlingsberedskap och rutiner för att stödja barn som Àr nÀra anhöriga till en vuxen med svÄr sjukdom. Studien avsÄg ocksÄ att identifiera eventuella svÄrigheter som funnits kring detta arbete.Metod: Deskriptiv intervjustudie med kvalitativ design. Studien omfattar fem semistrukturerade intervjuer av medarbetare vid en hematologisk mottagning. Data analyserades enligt Graneheim & Lundmans beskrivning av kvalitativ innehÄllsanalys. Resultat: I studien framkom att det nationella projektet Barn som anhörig gett ytterligare förutsÀttningar för mottagningen att med hjÀlp av utbildning och översyn av rutiner, föra arbetet framÄt med att stödja barn som Àr nÀra anhöriga till en svÄrt sjuk vuxen.