Det har tidigare forskats pÄ sambandet mellan tillfÀlliga anstÀllningar och individers vÀlbefinnande. Forskningen har dÀremot inte uppmÀrksammat om lÀngden pÄ den ÄterstÄende avtalstiden har nÄgon inverkan pÄ de anstÀlldas psykiska hÀlsa. Syftet med denna studie var att undersöka om lÀngden pÄ den ÄterstÄende kontraktstiden kan predicera fotbollsspelares psykiska hÀlsa. Studien kontrollerade Àven om Älder, förÀldraskap och planer för framtiden kunde ha nÄgon inverkan pÄ spelares psykiska hÀlsa i relation till ÄterstÄende kontraktstid. Detta undersöktes genom en enkÀtstudie dÀr 101 professionella fotbollsspelare frÄn fem svenska elitlag deltog.

Aldrig har det funnits ett problem som man förstÄtt sÄ vÀl, och för vilket sÄ litet görs!Enligt svensk lagstiftning Àr vissa yrkesutövare skyldiga att anmÀla till socialtjÀnsten om ett barn far illa eller vid endast misstanke pÄ detta. Med detta examensarbete ville vi fÄ klart för oss vad vi som blivande förskollÀrare har för skyldigheter och rÀttigheter mot dessa barn som far illa av nÄgot slag. Genom intervjuer har vi fÄtt höra förskollÀrares syn pÄ anmÀlningsskyldigheten och hur man förhÄller sig till barn som far illa. VÄrt resultat visar att de intervjuade förskollÀrarna Àr fullt medvetna om sina skyldigheter men agerandet till att anmÀla brister pÄ grund av att de inte anser sig ha tydliga bevis..

VÄrt syfte med studien Àr att ta reda pÄ hur dagens verksamma lÀrare arbetar för att inkludera barn med lÀs- och skrivsvÄrigheter i klassrummet. Vi valde att fokusera pÄ hur lÀrare i skolans tidigare Är vÀljer att arbeta samt vilket arbetssÀtt de anser gynnar barn med lÀs- och skrivsvÄrigheter. För att nÄ vÄrt syfte har vi först tagit del av tidigare forskning och offentliga handlingar. Vidare valde vi att genomföra tio intervjuer med verksamma lÀrare. PÄ sÄ sÀtt kunde vi jÀmföra forskningen med hur verkligheten ser ut.Vi kom fram till att mÄnga lÀrare har kunskap om vad barn med lÀs- och skrivsvÄrigheter behöver för att utveckla sin lÀs- och skrivförmÄga.

Syftet med min studie var att undersöka hur barn kommunicerar i fri lek och vid styrd aktivitet pÄ förskolan.All kommunikation mellan sÄvÀl barn - barn och barn - vuxen var av intresse.Studien genomfördes i en barngrupp med inriktning AKK - alternativ kompletterande kommunikation. Barngruppen bestod av barn i olika Äldrar och barn som kommit olika lÄngt i sin sprÄkliga utveckling. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av videoobservationer. Resultatet av undersökningen visar att det talade sprÄket Àr den vanligaste kommunikationsformen bÄde vid fri lek och styrd aktivitet pÄ förskolan. Vidare visar resultatet att de vuxna pÄ förskolan anvÀnder sig av TAKK - tecken som alternativ kompletterande kommunikation, bilder och kroppsprÄk som förstÀrkning och förtydligande av det talade sprÄket sÀrskilt vid vuxenledd styrd aktivitet men ocksÄ vid andra kommunikationstillfÀllen i fri lek..

SammanfattningSyftet var att jÀmföra personlighetsdrag mellan personer med funktionella mag-tarmbesvÀr (FGID) och normalpopulation och Àven mellan kvinnor och mÀn med FGID. The Swedish Scale of Personality (SSP) som Àr utvÀrderat pÄ bÄde normpopulation och patienter med god validitet anvÀndes för insamling av data. Personlighetsdragen som undersöktes var psykisk ÄngestbenÀgenhet, stresskÀnslighet, irritationsbenÀgenhet samt verbal- och fysisk aggressionsbenÀgenhet. Totalt deltog 80 kvinnor och 51 mÀn med diagnosen FGID i studien. Data analyserades med one sample t-test och oberoende t-test.

The aim of the essay was to see how the respondents reasoned about different themes like, isolation, integration and barriers to integration, given that they had all been diagnosed with a psychosis diagnosis. The essay takes part of secondary data that had been gathered through interviews by researchers at the department of Research and Development Psychiatric South Stockholm during a 3 year period. To work with the interview data a qualitative interview analysis method was used. The interviews were analyzed against theories of social interaction, labeling, stigma and the theory of ?role exit?.

Hur bör man som pedagog bemöta barn som far illa i förskolan? [How should a teacher meet children exposed to maltreatment in preschool?] Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet handlar om hur man som pedagog i förskolan bör agera vid misstanke om att ett barn far illa och hur man bör bemöta dessa barn i förskolan. Samtidigt vill vi belysa tecken pÄ hur ett barn kan fara illa och vad lagen sÀger. Vi kommer genom intervjuer försöka förstÄ hur vuxna, som kommer i kontakt med barn som far illa i sitt vardagliga arbete, anser att man bör hantera förhÄllandena kring barn som far illa. Undersökningen bygger pÄ intervjuer med tre förskollÀrare, en specialpedagog, en polis, en socialsekreterare, personal pÄ BVC och en rektor pÄ en skola i ett socialt och ekonomiskt utsatt omrÄde.

Tidigare forskning finner det angelÀget med vidare studier gÀllande lokala organisationsförhÄllanden för anmÀlningspliktigaprofessioner. Studien syftar dÀrför till att kartlÀgga hur rektorer som ansvarar för Ärskurs 7-9 pÄ kommunala grundskolor ien kommun i norra Sverige ser pÄ skolans ansvar nÀr barn far illa eller dÄ det finns misstanke om att ett barn far illa. Utöverdetta studeras Àven hur rektorerna resonerar kring barn som far illa eller misstÀnks fara illa samt skolans rutiner ochtillvÀgagÄngssÀtt i samband med detta. Fyra kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktÀr ligger till grund för studienoch intervjuerna har dÀrefter analyserats med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visar att barn som far illa ansesvara ett brett begrepp och att det i mÄnga situationer Àr svÄrt att avgöra om ett barn far illa eller inte.

I dagens informationssamhÀlle med mÄnga intryck och aktiviteter kÀnner sig mÀnniskor stressade. Den psykiska ohÀlsan Àr stor och den svenska hÀlso- och sjukvÄrden behöver förbÀttras för patientgruppen med psykisk ohÀlsa. Konstskapande aktiviteter Àr Ànnu ett relativt okÀnt omrÄde inom sjuksköterskans omvÄrdnadsarbete. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur konstskapande aktiviteter kan pÄverka patienters psykiska ohÀlsa och varför konstskapande aktiviteter kan vara betydelsefulla inom sjuksköterskans omvÄrdnadsarbete. Studien utfördes som en litteraturstudie dÀr 15 vetenskapliga kvalitativa studier, kvantitativa studier och kombinerade studier ingick.

Barn som diagnostiseras och medicineras för ADHD ökar kraftigt. BÄde diagnosen och medicinen pÄverkar barnen pÄ flera olika sÀtt i livet. Syftet med studien var att undersöka livskvaliteten enligt The World Health Organisations (WHO) fyra domÀner (WHOQOL) hos barn som Àr medicinskt behandlade för ADHD. Studien genomfördes som en litteraturöversikt dÀr tio vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. Granskning av artiklar gjordes enligt Friberg.

Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar som nÄgra förskollÀrare har kring professionalism i sitt arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd. Studien Àr kvalitativ och intervjuer genomfördes i fokusgrupper samt individuellt. Resultatet visade att uppfattningar kring professionalism i arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd var att förskollÀrarens professionella roll uppfattades utifrÄn flera kategorier. Dessa kategorier var kunskap, reflektion, barnsyn, inkludering och förhÄllningssÀtt. FörskollÀrarnas uppfattningar om stödet de fick frÄn andra professionella i arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd uttrycktes som positivt och vÀsentligt för att kunna genomföra ett arbete med professionalism.

Huvudsyftet med studien var att belysa vad socialsekreterarna visste om barn till missbrukande förÀldrar, barnens behov och situation bÄde i hemmen och ute i samhÀllet. Ytterligare ett syfte var att fÄ en inblick i vad det fanns för insatser och hjÀlp för dessa barn. Undersökningen gjordes pÄ en socialförvaltning i södra Sverige. En kvantitativ metod valdes dÄ fördelarna med detta var att man nÄdde mÄnga respondenter och anonymiteten sÀkerstÀlldes. Resultatet visade att kunskapen bland socialsekreterarna var stor, men mer kunskap om vad det finns för specifik hjÀlp för barn till missbrukare samt hur man samtalar med barn efterlystes.

Genom ett lagförtydligande som trĂ€dde i kraft i juli 2006 har landets kommuner och de kommunala socialtjĂ€nsterna fĂ„tt ett utökat ansvar nĂ€r det gĂ€ller att se till att ensamkommande barn fĂ„r det stöd de behöver. Detta ansvar börjar med att socialtjĂ€nsten utreder och bedömer ensamkommande barns behov. UtgĂ„ngspunkten i den hĂ€r uppsatsen Ă€r att socialtjĂ€nsten Ă€r en institution med maktposition nĂ€r det kommer till att beskriva och bedöma individerna och deras behov. Övergripande syfte med denna uppsats Ă€r att studera hur ensamkommande barn kommit att konstrueras inom socialtjĂ€nsten. Jag fokuserar pĂ„ sprĂ„ket och hur det anvĂ€nds i arton barnavĂ„rdsutredningar avseende ensamkommande barn.

Gullberg, Jessica. & Mejborn, Susanne. (2006). Specialpedagogiska insatser för barn med koncentrationssvÄrigheter i förskolan och skolans tidigare Är. (Special pedagogical efforts for children with difficulties in concentration in preschool and the earlier years of education).

This is a qualitative study with the aim of getting better knowledge and understanding of how people with mental illness experience having access to a public communication channel. The study builds upon qualitative interviews with four participants of a radio project called Radio Totalnormal (RTN). RTN is a community radio station where people with mental illness do radio. The study focuses on how the respondents describe the participation in the project and how it has affected their self-image. The analysis uses the concept of empowerment and four social psychological concepts: social responsivity, asocial non-responsivity, abstract sociability and concrete sociability.