This essay concerns medical- and dental tourism. The main purpose with the essay was to study which factors that affects Swedish choices to seek medical- and dental care abroad and therefore reach an understanding for Swedish medical- and dental tourism to other countries. The aim has also been to try to reach an insight in how Swedish medical- and dental tourism might develop the future. The study is based on qualitative interviews with five officials who were well-grounded in the field. The theoretical framework concerned the need of travel, push- and pull factors, Maslow?s hierarchy of needs and the thinking about needs within business activities.

SAMMANFATTNINGDet finns stora skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället gällande bemötande och den vård som erbjuds. Personer med psykiatriska sjukdomar har ökad ohälsa och kortare livslängd. Det har också visat sig att denna grupp ofta får sämre somatisk vård och inte tillgång till rekommenderade läkemedel i samma omfattning som andra patienter. Detta beror på att vården, liksom samhället i stort, fungerar inom en ram av diskriminerande strukturer som skapas av dominerande attityder och värderingar i samhället. Det är därför viktigt att belysa svenska sjuksköterskors attityder till psykisk ohälsa.Syfte: Att undersöka sjuksköterskors attityder till psykisk ohälsa inom den somatiska vården.Metod: Kvantitativ studiedesign, datainsamling via webbenkät med egenkonstruerade påstående, inspirerade av enkäten MICA (Mental Illness: Clinicians? Attitudes Scale).

Övervikt och obesitas ökar bland befolkningen runt om i världen, även bland barn. Då risken är stor att överviktiga barn även blir överviktiga som vuxna, är det av stor vikt att bryta dåliga levnadsvanor i tid. Övervikt och obesitas har starka kopplingar till hälsoproblem så som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes typ 2 och psykisk ohälsa. Sjuksköterskan ska främja hälsa och förebygga sjukdomar och har olika metoder att tillgå i sitt arbete och en av dem är motiverande samtal (MI). Syftet med denna kandidatuppsats är att belysa MI som metod för sjuksköterskan i arbetet med överviktiga och obesa barn.

Familjer som lever under påfrestning har ökad risk att utsätta sina barn för misshandel. Ett av mödravårdcentralens och barnavårdcentralens mål är att identifiera familjer som behöver riktade insatser. Denna studies syfte är att belysa sjuksköterskans/ barnmorskans erfarenheter av att möta familjer som har bristande omsorgsförmåga om sina barn. Metoden är en litteraturstudie.Analysen resulterade i fyra huvudteman med tillhörande underteman. Resultatet svarar på frågorna hur sjuksköterskan/barnmorskan kan identifiera bristande omsorgsförmåga och erbjuda stöd till familjer.

Bakgrund: Psykisk sjukdom utgör en fjärde del av Sveriges sjukdomsbörda men fördomar mot personer med psykisk sjukdom är ingen ovanlig företeelse i dagens samhälle. Patienter med psykisk sjukdom har lika rätt till en god vård som alla andra. En grundutbildad sjuksköterska ska kunna vårda dessa patienter. Det framkommer dock att patienter med psykisk sjukdom inte har lika förutsättningar och hälsoutfall som patienter utan psykisk sjukdom. Patienterna upplever ett behov av trygghet och förtroende för sina vårdare men sjuksköterskor visar en tendens att agera annorlunda mot dessa patienter.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors inställning till att vårda patienter med psykisk sjukdom i den somatiska slutenvården.Metod: En litteratursökning har genomförts för att skapa en översikt över vetenskapliga artiklar om grundutbildade sjuksköterskors inställning till vårdandet av patienter med psykisk sjukdom inom den somatiska vården.

Det samhälle vi lever i idag är påfrestande och allt fler barn och ungdomar lider av psykisk ohälsa och många av dem har svårt för att anpassa sig såväl i hemmet som i skolan. Detta visar att även om det handlar om barn som lever i ett välmående samhälle, är det många som inte har en bra uppväxt, vilket ger brister i barnets utveckling. Förskolelärare har stor betydelse för barnet och dess utveckling. Vi skapar en god relation med barnen och har därför oftast lätt att se om de mår bra eller inte. Barns hälsa kan påverkas av olika faktorer.

Självkänsla, och särskilt strävan att öka självkänslan genom yttre bekräftelse, har visat sig vara en betydelsefull komponent för hälsa och välbefinnande. Kompetens- och relationsbaserad självkänsla är två typer av betingad självkänsla och den föreliggande studien fokuserade på betydelsen av dessa för upplevd stress samt självskattad psykisk och fysisk hälsa. En surveyundersökning genomfördes där 111 deltagare i åldrarna 19-64 år deltog. Resultatet visade att betingad självkänsla, särskilt den relationsbaserade, hade ett starkare samband med psykisk hälsa än fysisk. Det fanns även skillnader i psykisk hälsa beroende på kön, ålder och nivån av betingad självkänsla.

Mål: Att undersöka effekten och behovet av en helande trädgård/ odlingterapi för barn med cancer och deras välbefinnande. Bakgrund: Barn som behandlas för cancer utsätts både för psykisk och fysisk påfrestning. Deras behandling är många gånger tuff och det förändrar hela deras tillvaro. Behandlingen fokuseras på det medicinska/fysiska hälsan, barnens psykiska välmående kan ibland bli åsidosatt. Risken att drabbas av posttraumatisk stress ökar för de som drabbats av cancer.

Bakgrund: Under år 2012 ökade anmälningarna av barnmisshandel. Barnmisshandel oavsett art innebär alltid en kränkning för barnet och om det dessutom sker av en anhörig har barnet förlorat den person som ska stå för den fasta tryggheten. Både fysisk misshandel, psykisk misshandel eller omsorgsvikt skadar barnet allvarligt och innebär stora hälsoproblem för barnet. Därför var det av stor vikt att identifiera barnet i ett tidigt skede för att kunna ge stöd och agera utefter behov. Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskans erfarenhet av att se och identifiera kännetecken på ett misshandlat barn.

Att använda sig av naturens läkande kraft håller på att ta form som metod i Sverige, medinriktning på dess effekter gällande psykisk ohälsa. Denna studie har med utgångspunkt i enlitteraturöversikt över svensk forskning på området undersökt hur grön rehabilitering definierasoch vilka metoder som inkluderas. Studien har funnit en gemensam teorigrund för grönrehabilitering och jämfört denna med två inom socialt arbete viktiga teoretiska perspektiv,socialkonstruktionism och systemteori. Efter att studien beskrivit vad som kan ses vara grundenför grön rehabilitering med inriktning på psykisk ohälsa gjordes en ansats att utröna på vilkaområden inom socialt arbete metoder från grön rehabilitering skulle kunna implementeras. Vadsom blev tydligt i detta var hur praktikerna inom vissa områden skulle kunna tillföra kvalitéerhos varandra.

Denna uppsats redogör för en undersökning av manliga interner på tre svenska anstalter i södra Sverige. 55 enkäter besvarades av interner med längre än ett års strafftider på sluten anstalt. Ålder och vistelsens längd på anstalt i relation till psykisk hälsa bland fängelseintagna undersöktes. Inga signifikanta resultat fastslogs, sannolikt mycket beroende på mätinstrumentets inte anpassades efter den aktuella populationen. Vidare jämfördes fängelsepopulationens psykiska hälsa med en normalpopulation utanför anstalt.

Syftet med uppsatsen var att ge en nulägesbeskrivning av hur personalen på vårdcentralernautförde sitt uppdrag kring vårdsökande med psykisk ohälsa och dessutom en jämförelse meddet lokala vårdprogrammet för depression, innan dess implementering.Undersökningens huvudfråga var; Hur ser arbetssättet på vårdcentralerna ut kring vuxnapatienter med psykisk ohälsa och hur överensstämmer det med landstingets vårdprogram fördepression.En enkätundersökning genomfördes vilken riktades till de tre yrkesgrupperna /funktionerna sjuksköterskor i TeleQ, läkare och samtalsterapeuter. Både enkät och svarhanterades genom de tillfrågade landstingsanställdas e-post.Resultatet visade att ett centralt förbättringsområde är att utöka användandet avscreeninginstrument och tester vid både bedömning och uppföljning. Behovet av atttydliggöra rutiner kring olika moment och öka samverkan både inom vårdcentralen och medvårdgrannar framkom också.Slutsatsen är att i vissa avseenden efterföljs vårdprogrammet redan innan dessimplementering och i andra finns förbättrings- och utvecklingsområden. Det som framkommiti denna studie är med största sannolikhet också ett resultat som skulle framträda vid liknandestudie i andra landstings primärvård..

Inom denna uppsats har jag studerat stressrelaterad psykisk ohälsa.Syftet med min uppsats var att, ur ett socialpsykologiskt perspektiv, försöka finna insikt och förståelse inför ett problem som kan orsaka både ekonomiskt och själsligt lidande för samhälle och individ. Vidare syftade min uppsats till att finna ett komplement, till den nödvändiga fortsatta forskningen, rörande stressrelaterad psykisk ohälsa.Frågeställningen löd som följer: På vilket sätt beskriver och speglar människan, sina upplevelser, relaterade till den livsperiod, som genomsyrats av stressrelaterad psykisk ohälsa?Uppsatsens empiriska material består av intervjuer, vilka jag tolkat och analyserat utifrån ett hermeneutiskt perspektiv.Mitt resultat påvisar att; innan och under sin sjukdomsperiod befinner sig människor med stressrelaterad psykisk ohälsa inom ett icke-kommunikativt tillstånd, både gentemot andra människor, samt gentemot sig själva. Läkprocessen handlar om att lära nytt, att ändra på sig, samt att påbörja en utforskande livsberättelse. Berättandet blir till en del av läkprocessen eftersom den tillhandahåller självreflexiva element.

I dagens samhälle är gruppen äldre med psykisk ohälsa ett eftersatt område och detfinns begränsad mängd forskning om denna åldersgrupps psykiska ohälsa. Att varaäldre innebär inte en tillvaro utan psykiska besvär, utan äldre kan bära med sigpsykisk ohälsa sen tidigare i livet och psykisk ohälsa kan även förstärkas ochuppkomma till följd av förändringar i livssituationen. Det är därför viktigt att äldre fårtillgång till stöd och hjälp för att bemästra och hantera den psykiska ohälsan. Brist påhjälp och stöd samt ouppmärksammad psykisk ohälsa kan även för äldre personerleda till suicid och suicidförsök. Äldre över 65 år är representerade i statistiken översuicid och i Sverige är det genomsnitt en person över 65 år som fullbordar suicid varjedag.

Syftet med studien var att få en ökad förståelse för hur personer med psykisk ohälsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrån ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar på en stigmatisering av personer med psykisk ohälsa. Studien presenteras utifrån hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta påverkar individens självbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohälsa kommer även behandlas under studiens gång.