Att drabbas av yrsel Àr ett komplext symptom med varierande bakgrundsorsaker. Yrsel utan fysiskt definierbar anledning, tex. Störning pÄ balansorganen, Àr ofta förknippad med stress och psykisk ohÀlsa. Föreliggande studie genomfördes i form av sex intervjuer med syftet att undersöka hur det Àr att leva med yrsel och hur denna Àr relaterad till stress och psykisk ohÀlsa. Resultaten indikerade en koppling mellan yrsel, stress och symptom pÄ utmattningssyndrom.

Bakgrund: NÀr ett barn fÄr diagnosen akut lymfatisk leukemi drabbas förÀldrarna ofta av psykisk ohÀlsa. Sjukdomen och behandlingen orsakar förÀndringar i hela familjens tillvaro. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa förÀldrars upplevelser av att ha ett barn som drabbats av akut lymfatisk leukemi. Metod: En litteratursökning gjordes pÄ databaserna PubMed och Cinahl samt genom manuell sökning. Totalt ingÄr 14 artiklar i litteraturstudien.

Bakgrund: För inte sÄ lÀnge sedan prÀglades barnsjukvÄrden av förÀldrars frÄnvaro dÄ de inte fick delta i omvÄrdnaden av sitt sjuka barn. Idag har vi en mer familjecentrerad vÄrd och sett ur ett familjeperspektiv mÄste mÄlet för vÄrden vara att se bÄde till patientens och familjens behov. NÀr ett barn vÄrdas pÄ sjukhus uppstÄr en jobbig och stressande situation för barnet men Àven för förÀldrarna. Trots att vi börjar förstÄ vilken belastning det Àr Àven för anhöriga nÀr nÄgon i familjen blir sjuk tyder allt pÄ att familjeperspektivet mÄste medvetandegöras och vidareutvecklas och göras till en naturlig del i vÄrdtÀnkandet. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa förÀldrars upplevelser av vÄrden nÀr deras barn vÄrdas pÄ sjukhus med inriktning pÄ vilka behov förÀldrarna behöver fÄ tillgodosedda.

I förarbeten till lagarna LVM och LPT framkommer det att det finns en problematik kring vÄrden av personer som lider av bÄde missbruk och psykisk ohÀlsa. Det framgÄr att samarbetet mellan psykiatri och socialtjÀnst i vissa avseende Àr att anse som bristfÀlligt och att brukarna faller mellan stolarna. Syftet med studien har varit att, genom granskning av rÀttskÀllorna, ta reda pÄ och tydliggöra vad som ska ses som gÀllande rÀtt, för om en person med bÄde missbruk och psykisk ohÀlsa ska fÄ vÄrd enligt LVM eller LPT. Metoden som har anvÀnts Àr en rÀttsvetenskaplig metod dÀr fokus legat pÄ granskning av rÀttskÀllorna. En rÀttsfallsstudie har Àven gjorts för att bredda bilden av hur rekvisiten för lagstiftningarna tillÀmpas.

SAMMANFATTNINGDet finns stora skillnader i hÀlsa mellan olika grupper i samhÀllet gÀllande bemötande och den vÄrd som erbjuds. Personer med psykiatriska sjukdomar har ökad ohÀlsa och kortare livslÀngd. Det har ocksÄ visat sig att denna grupp ofta fÄr sÀmre somatisk vÄrd och inte tillgÄng till rekommenderade lÀkemedel i samma omfattning som andra patienter. Detta beror pÄ att vÄrden, liksom samhÀllet i stort, fungerar inom en ram av diskriminerande strukturer som skapas av dominerande attityder och vÀrderingar i samhÀllet. Det Àr dÀrför viktigt att belysa svenska sjuksköterskors attityder till psykisk ohÀlsa.Syfte: Att undersöka sjuksköterskors attityder till psykisk ohÀlsa inom den somatiska vÄrden.Metod: Kvantitativ studiedesign, datainsamling via webbenkÀt med egenkonstruerade pÄstÄende, inspirerade av enkÀten MICA (Mental Illness: Clinicians? Attitudes Scale).

Bakgrund: Anorexia nervosa Àr en sjÀlvförvÄllad bantningsform, ?sjÀlvsvÀlt? som karaktÀriseras av ett litet matintag och undvikelse av feta livsmedel. Anorexia nervosa drabbar frÀmst flickor i tonÄren. Tidigare forskning visade pÄ att förÀldrar till dessa barn och ungdomar upplevde bristfÀlligt stöd och information frÄn sjukvÄrden samt avsaknad av delaktighet kring sitt sjuka barns behandlingsprocess.  FörÀldrarna upplevde Àven att sjukdomen hade en psykisk, fysisk och social pÄverkan pÄ deras livssituation och att de behövde stöd i att hantera denna situation.Syfte: Att belysa förÀldrars upplevelse av att leva med ett barn som drabbats av Anorexia nervosa.Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktivt synsÀtt som Àr baserad pÄ fem ostrukturerade intervjuer med en öppen frÄga.

Upplevelsen av att vara nÀrstÄende till en person med psykisk sjukdom Àr kÀnslomÀssigt krÀvande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara nÀrstÄende till en person med psykisk sjukdom. Litteraturstudien Àr baserad pÄ Ätta stycken vetenskapliga artiklar som Àr analyserade med kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier: Att vara arg, rÀdd och skamsen., Att vara hjÀlplös och distansera sig., Att fÄ slitningar i relationer., Att fÄ ansvar och utvecklas men leva med förluster i livet., Att fÄ stöd men bli nonchalerad av sjukvÄrdspersonal., Att lÀra sig leva med den nya livssituationen. Resultatet visar att de nÀrstÄende gÄr igenom omvÀlvande upplevelser dÄ en nÀra person drabbas av en psykisk sjukdom.

Upplevelsen av att vara nÀrstÄende till en person med psykisk sjukdom Àr kÀnslomÀssigt krÀvande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara nÀrstÄende till en person med psykisk sjukdom. Litteraturstudien Àr baserad pÄ Ätta stycken vetenskapliga artiklar som Àr analyserade med kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier: Att vara arg, rÀdd och skamsen., Att vara hjÀlplös och distansera sig., Att fÄ slitningar i relationer., Att fÄ ansvar och utvecklas men leva med förluster i livet., Att fÄ stöd men bli nonchalerad av sjukvÄrdspersonal., Att lÀra sig leva med den nya livssituationen. Resultatet visar att de nÀrstÄende gÄr igenom omvÀlvande upplevelser dÄ en nÀra person drabbas av en psykisk sjukdom.

Psykisk ohÀlsa Àr ett problem i vÄrt samhÀlle som vÀxer. Det har visat sig att allt fler rapporterats mÄ sÀmre pÄ senare Är i olika sammanhang samt att det har skett en ökning frÀmst av unga patienter inom psykiatrin. En faktor kan vara en Àndrad tillit till behandling av psykisk ohÀlsa.  Föreliggande studie har undersökt de metoder som legat till grund för forskning inom Àmnet. Studien syftar till att fÄ en uppfattning om vilken tillit unga vuxna inom Äldersintervallet 19-30 Är har till psykodynamisk terapi (PDT), kognitiv beteendeterapi (KBT) samt farmakologisk behandling vid psykisk ohÀlsa. Vid sammanstÀllningen av undersökningen visas bland annat resultat pÄ att psykoterapierna skattades högre Àn farmakologisk behandling. KBT skattades högre i alla avseenden framför PDT, samt att kvinnorna generellt skattade högre Àn mÀnnen i alla de tre behandlingsmetoder som inkluderades i studien..

Det huvudsakliga syftet med den hÀr studien har varit att med hjÀlp av en kvalitativ ansats belysa samverkans betydelse för barn i behov av sÀrskilt stöd, pÄ förÀldrakooperativ.  Jag har undersökt hur samverkan ser ut pÄ de olika kooperativen, vilken betydelse samverkan har för alla barn, generellt och vilken betydelse samverkan har för barn i behov av sÀrskilt stöd. FörÀldrar med barn pÄ förÀldrakooperativ har fÄtt svara pÄ ett antal frÄgor med hög grad av struktur, i en brevintervju.  Studien visar att samverkan pÄ förÀldrakooperativen följer ett mönster som bestÄr av olika möten, en rad praktiska sysslor i barngruppen samt att man ökar vuxentÀtheten pÄ förskolan, antingen genom att gÄ in som vikarie för sjuk personal eller som extra resurs dÄ personalen har planeringsmöten. Respondenterna upplever bÄde positiva och negativa konsekvenser av samverkan pÄ förÀldrakooperativ. De positiva konsekvenserna kan sammanfattas med delaktighet och gemenskap.

Studien syftade till att studera risk- och skyddsfaktorer som kan finnas i miljön nÀr ett barn vÀxer upp med en förÀlder med missbruksproblematik och/eller psykisk ohÀlsa. Studien var kvalitativ och data samlades in via Ätta semistrukturerade intervjuer. Systemteori och anknytningsteori utgjorde den teoretiska tolkningsramen. Studien resulterade i Ätta teman: relationen till förÀldrar, relationen till syskon, viktiga personer, skola, fritidsaktiviteter, upprÀtthÄllandet av en fasad, kÀnsloreaktioner samt överlevnadsstrategier. Dessa teman beskriver bÄde risk- och skyddsfaktorer.

Syftet med denna studie var att beskriva effekten av meningsfulla aktiviteter för personer med psykisk ohÀlsa. För att besvara studiens syfte gjorde författarna en litteraturöversikt i avsikt att fÄ en fördjupad kunskap om aktuell forskning inom omrÄdet. De 13 artiklar som valdes ut till studien kvalitetsgranskades och analyserades utifrÄn en manifest kvalitativ innehÄllsanalys. Dataanalysen resulterade i fem kategorier och dessa Àr: ?Meningsfulla aktiviteter anvÀnds som en copingstrategi?, ?Meningsfulla aktiviteter har en positiv effekt pÄ sjukdomsförloppet?, ?Meningsfulla aktiviteter har en stÀrkande effekt pÄ jaget?, ?Meningsfulla aktiviteter frÀmjar utvecklandet av personliga förmÄgor? samt ?Meningsfulla aktiviteter ger personen positiva kÀnslor?.

Psykisk ohÀlsa har successivt ökat och blivit ett av de största folkhÀlsoproblemen i samhÀllet. SkolhÀlsovÄrden Àr en del av samhÀllets folkhÀlsoarbete, dÀr skolsköterskan har en viktig roll med sitt hÀlsofrÀmjande arbete kring skolungdomars fysiska och psykiska hÀlsa. En pilotstudie genomfördes för ta reda pÄ hur skolsköterskor arbetar hÀlsofrÀmjande med skolungdomars psykiska hÀlsa. Syftet med studien var att undersöka hur skolsköterskor beskriver och upplever sitt hÀlsofrÀmjande arbete med psykisk hÀlsa hos skolungdomar. Pilotstudien genomfördes med en kvalitativ ansats.

Bakgrund Personer med en psykisk funktionsneds?ttning och som bor p? boende med s?rskild service har l?gre energi, motivation och sj?lvf?rtroende ?n personer utan en psykisk funktionsneds?ttning. De har en l?gre delaktighet i sociala, fysiska och meningsfulla aktiviteter ?n ?vrig befolkning. St?dassistenter st?ttar personer med en psykisk funktionsneds?ttning i vardagliga aktiviteter som st?dning, handla mat, f?lja med p? l?karbes?k eller n?gon fritidsaktivitet.

Bakgrund: Allt mer av den palliativa vÄrden bedrivs i hemmiljö. Sjuksköterskor trÀffar ofta nÀrstÄende som vÄrdar svÄrt sjuka och döende personer i hemmet. VÄrden idag tar inte vara pÄ de nÀrstÄendes möjligheter och kunskaper. VÄrdpersonalen fokuserar pÄ den sjuke och glömmer bort de nÀrstÄendes behov. Syfte: Var att belysa nÀrstÄendes erfarenheter av att leva nÀra en svÄrt sjuk och döende person i hemmiljö Metod: Metoden som anvÀndes var en sjÀlvbiografistudie, dÀr materialet analyserades med en narrativ metod.