Sökresultat:
13672 Uppsatser om Barn till föräldrar med psykisk ohälsa - Sida 4 av 912
Trasiga sjÀlar : En studie om varför barn utvecklar psykisk ohÀlsa
Avsikten med denna uppsats Àr att fÄ en förstÄlelse för varför barn utvecklar för psykisk ohÀlsa. Fokus kommer att ligga pÄ familjens situation, socialt och ekonomiskt. En annan frÄga som kommer att diskuteras Àr huruvida barns sociala relationer utanför hemmet pÄverkar den psykiska hÀlsan. Genom relevanta sociologiska och psyklogiska teorier har jag försökt att analysera, problematisera och förstÄ vad det Àr som bidrar till att psykisk ohÀlsa drabbar barn. För att fÄ en tillförlitlig undersökning anvÀnder jag mig av kvantitativa metoder, dÀr jag tagit del av en levnadsnivÄundersökning Barn 2000, dÀr 692 barn har fÄtt besvara frÄgeformulÀr som visar hur deras psykiska hÀlsa ser ut.
PÄ lika villkor : En kvalitativ studie om uppfattningar kring ensamkommande barns förutsÀttningar för god hÀlsa
Sedan 2004 har en stor o?kning skett av ensamkommande barn i Sverige och a?r 2014 kom o?ver 7000 barn hit. Ett ensamkommande barn a?r ett barn som kommer utan sina fo?ra?ldrar eller na?gon som fo?retra?der fo?ra?ldrarna. Det vanligaste ha?lsoproblemet hos ensamkommande barn a?r psykisk oha?lsa, pa? grund av bland annat traumatiska upplevelser i deras liv.
Psykisk hÀlsa hos barn till ensamstÄende förÀldrar. : En litteraturöversikt.
Bakgrund: Enligt Barnpsykiatri kommittĂ©ns definition av psykisk ohĂ€lsa skall symtomen pĂ„gĂ„ under en lĂ€ngre tid, hindra barnet frĂ„n att fungera optimalt samt orsaka lidande. Ă
r 2013 lever sÄ mÄnga som cirka 400 000 barn med en ensamstÄende förÀlder i Sverige. Syfte: Att belysa hur barn till ensamstÄende förÀldrar pÄverkas psykiskt av sin uppvÀxtmiljö. Metod: För denna litteraturöversikt söktes vetenskapliga artiklar i databaserna CINAHL, Pubmed och PscyINFO. Slutligen inkluderades 15 vetenskapliga artiklar varav fem med kvalitativ ansats och tio med kvantitativ ansats.
V?rdnadshavarnas upplevelser n?r deras barn drabbats av psykisk oh?lsa. En kvalitativ intervjustudie med fokus p? hur familjen p?verkas och behovet av sjukv?rd utifr?n v?rdnadshavarnas perspektiv.
N?r ett barn drabbas av psykisk oh?lsa drabbas inte bara barnet utan hela familjesystemet, inte minst barnets v?rdnadshavare som ansvarar f?r barnets m?ende och v?lbefinnande. Det finns en del forskning om hur v?rdnadshavare och familjen p?verkas av att deras barn lider av psykisk oh?lsa samt hur de upplevt kontakten med h?lso- och sjukv?rden, dock hittades ingen i ett svenskt sammanhang. Syftet med denna uppsats ?r att bidra med ?kade kunskaper om p? vilket s?tt barns psykiska oh?lsa p?verkar v?rdnadshavarna och hur barnens h?lso- och sjukv?rd p?verkat familjen utifr?n v?rdnadshavarnas perspektiv.
Att st?dja och st?rka - En kvalitativ studie om familjehemsf?r?ldrars upplevelser av st?d fr?n socialtj?nsten
Det r?der brist p? familjehem i Sverige, samtidigt som tidigare forskning visar p? att familjehemsf?r?ldrar ?nskar ett mer omfattande och f?rb?ttrat st?d i uppdragen. Denna studie syftar d?rf?r till att unders?ka familjehemsf?r?ldrars upplevelser av st?dinsatser fr?n socialtj?nsten, och inriktar sig p? st?dets m?jligheter och utmaningar. F?r att besvara studiens fr?gest?llningar samlades empiri in genom sju kvalitativa intervjuer med familjehemsf?r?ldrar.
RĂTTEN ATT FĂ VARA BARN - En studie av barngruppsverksamheters arbete med barn som vĂ€xer upp med missbruk, psykisk ohĂ€lsa eller vĂ„ld.
Högberg Ekholm, A & Olsson, M. RÀtten att fÄ vara barn. En studie av barngruppsverksamheters arbete med barn som vÀxer upp med missbruk, psykisk
ohÀlsa eller vÄld. Examensarbete i socialt arbete 10 poÀng. Malmö högskola:
HÀlsa och SamhÀlle, enheten för socialt arbete, 2007.
Vi har studerat och beskrivit tre olika verksamheter som arbetar med barn som
vÀxer upp i en hemmiljö vilken prÀglas av missbruk, psykisk ohÀlsa eller vÄld.
Syftet med vÄr studie Àr att undersöka socialarbetarnas beskrivningar av hur de
bemöter dessa barn och den problematik de lever med och vilka faktorer som,
enligt de yrkesverksamma, gör att vissa barn klarar svÄra uppvÀxtförhÄllanden
bÀttre Àn andra.
Skolsköterskans upplevelse av psykisk ohÀlsa hos elever
Bakgrund: Den psykiska ohÀlsan ökar hos barn och unga. De ökade psykiska besvÀren hos elever kan knytas till den individualisering som Àr en del av den moderna utvecklingen. Att sÄ tidigt som möjligt upptÀcka och behandla psykisk ohÀlsa Àr angelÀget. Skolsköterskan Àr central för skolhÀlsovÄrden dÄ hon Àr tillgÀnglig i elevernas vardagsmiljö.Syfte. Att belysa skolsköterskans upplevelse av psykisk ohÀlsa hos elever.Metod: Som metod valdes semistrukturerad intervju.
"De osynliga barnen - om elevhÀlsoarbetet kring barn och unga med psykisk ohÀlsa"
Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att utifrÄn ett diskursivt perspektiv undersöka hur professionerna i tvÄ barnhÀlsoteam och tvÄ elevhÀlsoteam talar kring arbetet i att förebygga psykisk ohÀlsa hos barn och unga. Vi har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar:? Hur beskriver teamet det förebyggande och hÀlsofrÀmjande arbetet kring psykisk ohÀlsa?? Hur talar teamet om arbetet kring barn med psykisk ohÀlsa? ? Hur framstÀlls samarbetet mellan de olika professionerna i teamet, övriga personalgrupper samt med hÀlso- och sjukvÄrd och socialtjÀnsten?Teori och metod:Studien tar sin teoretiska och metodologiska utgÄngspunkt i ett dikursanalytiskt perspektiv dÀr metod och teori Àr sammanflÀtade. Det empiriska materialet bestÄr av transkriberade texter frÄn fyra fokusgruppsintervjuer i tvÄ barnhÀlsoteam och tvÄ elevhÀlsoteam. I utsagorna har vi identifierat olika diskurser och analyserat sprÄkliga mönster.Resultat: I vÄr studie har vi uppmÀrksammat att teamen sÀllan talar om barn med psykisk ohÀlsa.
?Det Àr en oundviklig del av det hÀr jobbet?- En kvalitativ undersökning om hur barn- och ungdomssocialsekreterare i Uppsala kommun hanterar psykisk pÄfrestning
MÄlet med uppsatsen var att undersöka hur barn- och ungdomssocialsekreterare i Uppsala kommun hanterar psykisk pÄfrestning i sitt arbete. De frÄgestÀllningar som lÄg till grund för arbetet var, ?Vad anser barn- och ungdomssocialsekreterare vara psykiskt pÄfrestande i sitt arbete?? och ?Vilka personliga strategier anvÀnder barn- och ungdomssocialsekreterare i Uppsala kommun för att hantera psykisk pÄfrestning??. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ undersökning baserad pÄ fem stycken intervjuer. Resultaten frÄn intervjuerna delades in i tvÄ stycken olika frÄgeomrÄden: 1. Vad anser barn-och ungdomssocialsekreterarna vara psykiskt pÄfrestande? samt 2.
ArbetssÀtt för att frÀmja en psykiskt god hÀlsa bland högstadieelever
Psykisk ohÀlsa bland ungdomar Àr ett folkhÀlsoproblem som krÀver tidiga insatser. Syftet med denna studie var att beskriva hur högstadieskolor arbetade med socialt stöd för att frÀmja en god psykisk hÀlsa bland elever. En kvalitativ intervjustudie gjordes med sex skolkuratorer i en stad i sydvÀstra Sverige. Kvalitativ analys anvÀndes som analysmetod dÀr skolans insatser och skolans samarbeten bildade tvÄ huvudkategorier med fyra underkategorier. Skolans insatser var de arbetssÀtt, metoder och samarbeten som förekom i skolan och som anvÀndes av skolans olika aktörer för att frÀmja elevernas hÀlsa.
Uppföljning av nationell interaktiv webbplats - en mötesplats för barn till förÀldrar med psykisk sjukdom
En nationell interaktiv webbplats- www.kuling.nu arbetades 2003 fram pÄ PsykosvÄrdens utrednings-och behandlingsenhet, Karlakliniken. Webbplatsen riktar sig till barn och ungdomar som har en förÀlder med psykisk sjukdom och Àr en del av det anhörigstöd som erbjuds pÄ enheten. Denna studie görs som en uppföljning av kuling.nu dÀr syftet Àr att beskriva den interaktiva webbplatsen kuling.nu med avseende pÄ innehÄllet i besökarnas inlÀgg pÄ diskussionsforumet samt anvÀndningen av webbplatsen. HuvudinlÀggen pÄ kuling.nus diskussionsforum har analyserats med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen gav sex teman som speglar innehÄllet i inlÀggen: ensamhet; att bÀra ansvar; kÀnsloupplevelsen; betydelsen för den egna personen; sökande efter svar och förmedling av stöd.
Samverkan - för barnens bÀsta
Syftet med studien Àr att undersöka och beskriva vilka uppfattningar förskolepedagoger och specialpedagoger har betrÀffande samverkansgruppens betydelse för arbetet i förskolan och för det vidare samarbetet med andra berörda verksamheter i arbetet kring barn till förÀldrar med psykisk ohÀlsa, samt hur de i detta sammanhang ser pÄ anvÀndandet av den specialpedagogiska kompetensen.För att se barnet i dess totala sammanhang, helhetsperspektivet har jag i min studie valt att utgÄ frÄn Bronfenbrenners systemteori och Anonovskys KASAM-teori. Resultatet visar att förskolepedagoger och specialpedagoger anser att samverkan har stor betydelse för det fortsatta arbetet nÀr det gÀller barn till förÀldrar med psykisk ohÀlsa. Dessutom visar resultatet att förskolepedagogerna har ett uttalat behov av den specialpedagogiska kompetensen i form av mer stöd och handledning..
Skolkuratorers erfarenheter av arbetet med psykisk ohÀlsa bland högstadieelever
Studiens syfte var att undersöka vilka former av psykisk ohÀlsa som skolkuratorer mötte samt hur de arbetade med detta. Vi har dÀrför utfört en kvalitativ studie och intervjuat sex skolkuratorer som arbetar med högstadieelever. Resultatet visade att psykisk ohÀlsa var ett mÄngtydigt begrepp, men att de mest centrala formerna av psykisk ohÀlsa i skolan var stress, prestationsÄngest och sjÀlvskadebeteende. Skolkuratorernas arbetsuppgifter upplevdes som diffusa, men de tre mest framtrÀdande arbetsuppgifterna i samband med psykisk ohÀlsa var kartlÀggning, enskilda samtal samt att remittera elever vidare till andra aktörer. Skolkuratorerna fokuserade frÀmst pÄ akuta insatser vilket resulterade i att det förebyggande arbetet att motverka psykisk ohÀlsa blev eftersatt.
Psykisk ohÀlsa bland skolbarn : Hur arbetar skolsköterskan
Bakgrund Den psykiska ohÀlsan bland barn har ökat sedan 1990-talet. En ökande grupp barn och ungdomar som lider av psykisk ohÀlsa kan utgöra ett vÀxande folkhÀlsoproblem pÄ lÀngre sikt. ElevhÀlsan har ansvar för att arbeta hÀlsofrÀmjande och förebyggande enligt skollagen, dÀri ingÄr Àven ett samarbete mellan de olika professionerna som skolsköterska, kurator, specialpedagog, skolpsykolog och skollÀkare. Skolsköterskan trÀffar mÄnga barn och har dÀrför en viktig roll i skolan nÀr det handlar om att upptÀcka och arbeta med psykisk ohÀlsa, dock saknas tydliga riktlinjer för hur detta arbete ska gÄ till. Syftet med denna studie var att beskriva hur skolsköterskor arbetar med psykisk ohÀlsa bland barn 6-16 Är.
C- uppsats : Professionellas arbete med barn som lever med psykiskt sjuka förÀldrar
Professionella har svÄrt att upptÀcka barn till psykiskt sjuka och fÄr pÄ sÄ sÀtt svÄrt att informera barnen om vad det innebÀr att ha en psykiskt sjuk förÀlder samt att ge hjÀlp och stöd. Samverkan mellan organisationer runt dessa barn Àr svag av mÄnga olika anledningar sÄsom tystnadsplikt och sekretess. I och med den bristande samverkan blir det svÄrt för organisationerna att fÄnga upp barnet och ge den hjÀlp och de stöd som behövs. Skolan Àr en vÀrld dÀr barn till psykiskt sjuka ibland upptÀcks, oftast genom bristfÀlliga skolresultat eller olika psykosociala problem men det hÀnder att barnen sjÀlva söker sig till en stödorganisation, skolkurator eller liknande för att fÄ hjÀlp. Det har framtagits olika program och strategier för att försöka hjÀlpa barn till psykiskt sjuka men det krÀvs fortsatt forskning inom Àmnet för att förhoppningsvis finna en lösning pÄ samverkansproblematiken och pÄ sÄ sÀtt kunna nÄ ut till och hjÀlpa fler barn till psykiskt sjuka..