Syfte:MÄlet med studien var att undersöka om prevalensen av hyperopi (och inducerad hyperopi) och astigmatism skiljer sig mellan barn med dyslexi och barn med ospecifika lÀs- och skrivsvÄrigheter. Blir de hjÀlpta av eventuell korrektion?Metod:Skolpedagoger i Kalmar, Nybro och MörbylÄnga lÀmnade ut inbjudan för synundersökning till barn med lÀs-och skrivsvÄrigheter.Synundersökninanra genomfördes pÄ C-optik synklinik i Kalmar.Tjugofyra barn med ospecefika lÀs- och skrivsvÄrigheter och nio barn med dyslexi deltog i undersökningen . En tid efter synundersökningen kontaktades förÀdrar för en uppföljningsintervju.Resultat: JÀmförelse mellan grupperna visade ingen skillnad med avseende refraktion. Alla barn som deltog förutom ett, ordinerades korrektion för hyperopi.

 I denna uppsats redogörs för hur och i vilket syfte svenska arbetsterapeuter inom psykiatrisk vÄrd anvÀnder kreativa aktiviteter.  Kreativa aktiviteter som behandlingsmetod inom arbetsterapi har bevisat positiv effekt pÄ individens hÀlsa. Inom psykiatrisk vÄrd hjÀlper kreativa aktiviteter personer med psykisk ohÀlsa att hitta vÀgen tillbacka till ett tillfredstÀllande liv. Dock saknas det tillrÀckligt med data hur svenska arbetsterapeuter anvÀnder kreativa aktiviteter som behandling. Metoden som valdes för denna studie har kvalitativ ansats: kvalitativa semistrukturerade intervjuer för datainsamlingen och kvalitativ innehÄllsanalys för analysen av insamlade materialet.

Sedan 1980- talet har det psykiska vĂ€lbefinnandet bland befolkningen försĂ€mrats. Socialstyrelsen började göra mĂ€tningar av folkhĂ€lsan i Sverige i slutet av 1980- talet och sedan dess har Ă€ngslan, oro och Ă„ngest ökat bland ungdomar i Ă„ldrarna 16-24 Ă„r. Även bland Ă€ldre har rapporter visat att psykisk ohĂ€lsa ökat. Anhöriga till psykiskt sjuka fĂ„r bĂ€ra en tung börda och har en viktig roll i förbĂ€ttringen av den psykiskt sjuka personens liv. Syftet med studien var att belysa anhörigas kĂ€nslor och upplevelser.

Syftet med min undersökning Àr att studera sydafrikanska pedagogers perspektiv pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan och förskoleklassen. I syftet ingÄr ocksÄ att undersöka pedagogers syn pÄ vilka resurser som finns för dessa barn. Jag har anvÀnt mig av metoden kvalitativa intervjuer för att fÄ öppna och detaljerade beskrivningar frÄn pedagogerna. Pedagogerna menade att barn i behov av sÀrskilt stöd Àr barn som avviker frÄn kamraterna i kunskaps- och mognadsnivÄ samt barn med funktionsnedsÀttningar, sjukdomar eller sociala problem. De sydafrikanska pedagogerna hade tvÄ perspektiv pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd.

Detta examensarbete handlar om pedagogers syn pÄ hur de bemöter barn. Vi ville ta reda pÄ om pedagoger bemöter alla barn lika. Vi ville Àven se om pedagogerna bemöter barnen i den dagliga verksamheten som de sÀger att de gör. VÄr förhoppning var att pedagogerna bemöter barnen pÄ det sÀtt som de sÀger att de gör. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och gjort observationer vid ett flertal tillfÀllen.

Forskning visar att barn ofta har lite att sÀga till om vid insatsen umgÀngesstöd. Barns instÀllning till umgÀnget efterfrÄgas sÀllan, vilket motiveras med att de Àr för unga, att de pÄ grund av omognad inte förmÄr uttala sig pÄ ett tillförlitligt sÀtt och att de ska slippa vÀlja mellan sina förÀldrar. Barnkonventionens ambivalenta syn pÄ barn som bÄde subjekt med rÀttigheter och skyddsbehövande objekt, avspeglas i den svenska lagstiftningen och kan förklara den passiva roll som barn ofta tilldelas i sammanhanget. Samtidigt visar forskning att barn efterlyser mer delaktighet i frÄgan om umgÀngesstöd. Den hÀr studien undersöker hur bilder av barn konstrueras och hur barn delaktiggörs i domar om umgÀngesstöd, samt hur bilder av barn kan relateras till hur barn delaktiggörs.

Verksamheten Spindeln i VÀsterÄs vÀnder sig till personer med sÄ kallad dubbeldiagnos, mÀnniskor med psykisk sjukdom och samtida missbruksproblematik. Syfte med denna studie var att söka kunskap om vad klienterna med sÄ kallad dubbeldiagnos pÄ verksamheten Spindeln upplevde som meningsfull sysselsÀttning, samt om verksamheten Spindeln bidrog till att klienterna upplevde sig inneha nÄgon form av meningsfull sysselsÀttning. Empirin insamlades genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem klienter frÄn Spindeln. De teorier som behandlades var kÀnslan av sammanhang (KASAM), stigma samt socialt kapital. Dessa teorier anvÀndes till att tolka empirin tillsammans med tidigare forskning inom omrÄdet psykisk sjukdom och meningsfull sysselsÀttning.

Spelutbudet för barn med autism Àr litet. Eftersom varje barn med autism har individuella svÄrigheter och funktionsnedsÀttningar Àr det svÄrt att göra ett spel som generellt passar alla barn. Dagens teknik har förutsÀttningarna för att göra det möjligt och enklare för dessa barn att trÀna upp sina nedsatta förmÄgor. Syftet med examensarbetet var att framstÀlla en prototyp av ett interaktivt spel för barn med autism till surfplatta och/eller telefon. Spelmomenten skulle kunna backas upp med medicinsk fakta för att hÄlla en kvalitativ nivÄ.

Varje Är drabbas mellan 200-300 barn av cancer. FörÀldrarna till dessa barn stÀlls inför en ny verklighet dÀr hela tillvaron vÀnds upp och ner. Syftet med studien var att belysa förÀldrars upplevelser nÀr ett barn drabbas av cancer. Studien baserades pÄ tre sjÀlvbiografiska böcker som analyserades enligt Dahlbergs (1997) innehÄllsanalys för kvalitativa studier. Analysen resulterade i sju kategorier som omfattar förÀldrarnas upplevelser i samband med att deras barn drabbades av cancer.

Den kreativa melankolikern. Uppsatsens titel sammanfattar det övergripande temat för denna studie. Individer med psykisk skörhet har ofta egenskaper som Àr förknippade med samhÀllsnyttiga vÀrden, sÄsom kreativitet, uppfinnarförmÄga och konstnÀrlighet. Trots det sÄ tycks det som om psykiskt sjuka i det moderna samhÀllet alltjÀmt kategoriseras och tillskrivs negativa egenskaper som utgör en samhÀllelig belastning. Vad som sÀllan eller aldrig uppmÀrksammas Àr att psykiskt sjuka personer ofta har lÄnga perioder av friskhet och dÀrmed borde utgöra en samhÀllelig kraft.

Forskning visar att homo- och bisexuella utsÀtts för diskriminering och att dessa har en nedsatt psykisk hÀlsa jÀmfört med heterosexuella. Endast fÄtalet studier, specifikt om bi- och homosexuella kvinnor, existerar. Denna studie Àr en beskrivning av unga homo- och bisexuella kvinnors upplevelse av sin livssituation med avseende pÄ bland annat bemötanden frÄn samhÀllet vilka stundtals Àr negativa och den mentala hÀlsan vilken i allmÀnhet upplevs som god Àven om samhÀllets heteronormativitet Àr pÄfrestande. Data hÀmtades ur enskilda intervjuer med fem respektive fyra homo- och bisexuella kvinnor och analyserades kvalitativt genom systematisk sortering i kategorier. Fortsatt forskning, med bredare grupper av homo- och bisexuella kvinnor, behövs vilket kan leda till minskad heteronormativitet och homofobi som i sin tur borde medföra en förbÀttrad hÀlsa för populationen..

VÄrt syfte med denna studie Àr att ta reda pÄ pedagogers tolkningar av begreppet barn med sÀrskilda behov, men Àven se skillnader mellan pedagogers förestÀllningar kring dessa barn inom förskolan. Vi vill undersöka hur pedagogerna beskriver resurser och stöd som finns pÄ förskolorna, och dÀrmed vÀcka tankar och idéer hos pedagoger inom specialpedagogik och för barn med sÀrskilda behov. Arbetet ger en översikt över kunskapsbakgrunden om barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville vi se följande: ? Hur beskriver pedagoger begreppet barn med sÀrskilda behov? ? Hur ser pedagogerna pÄ bemötandets betydelse för barn med sÀrskilda behov? ? Hur pratar pedagogerna om stöd och resurser för barn med sÀrskilda behov i förskolan? Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att alla barn pÄ nÄgot vis Àr i behov av sÀrskilt stöd. Pedagogerna i förskolan ska bemöta barnen utifrÄn varje enskilt barns behov.

Bakgrund: I denna studie defineras etnicitet som ett samlingsbegrepp för ursprung medan kultur som ett socialt inlÀrt beteende och Àr förÀnderlig i sitt sammanhang. I litteraturen framkommer att patienter med annan etniskt och kulturell bakgrund objektiviseras av sjukvÄrdpersonalen, individen betraktas som en representant för sin kultur. I Sverige finns mÄnga mÀnniskor med annan etnisk och kulturell bakgrund. MÀnniskor som emigrerar drabbats av psykisk ohÀlsa i högre grad Àn genomsnittsbefolkningen de löper större risk för stress, oro och Ängest.Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva specialistsjuksköterskors möte med en patient som har en annan etnisk och kulturell bakgrund och vÄrdas för psykisk ohÀlsa.Metod: Datainsamlades via intervjuer av fem specialistsjuksköterskor. I denna studie anvÀnds en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: TvÄ kategorier framkommer ur resultatet.

Skolan innefattar inte bara lÀrande utan handlar Àven om elevers hÀlsa och vÀlmÄende. För att eleverna ska kunna tillgodogöra sig undervisningen i skolan krÀvs en god psykisk hÀlsa. Enligt de rapporter och den litteratur vi tagit del av har elevers psykiska ohÀlsa ökat de senaste Ären. StÀmmer nu detta, att allt fler barn och ungdomar i skolan mÄr psykiskt dÄligt, Àr det av en enorm vikt att skolan tar sitt ansvar att uppmÀrksamma och försöka förebygga psykisk ohÀlsa hos eleverna. Detta Àr ett Àmne som stÀndigt Àr aktuellt eftersom det alltid kommer att finnas elever som mÄr dÄligt, dvs.

Barn och trygghet i förskolan ? en studie om förskollÀrares uppfattningar om trygghet hos smÄ barn i stora förskolegrupper.Syftet med undersökningen Àr att beskriva och synliggöra hur förskollÀrare resonerar kring smÄ barn och trygghet i stora barngrupper i förskolan. Det har skett kvalitativa intervjuer med fyra förskollÀrare pÄ tre olika förskolor som alla har haft grupper som överstigit tjugo barn och i Äldrarna ett till fem Är. Resultatet visar att barngruppens storlek har betydelse för de smÄ barnens kÀnsla av trygghet i förskolan och samarbetet med förÀldrarna Àr betydelsefullt nÀr det gÀller barnens trygghet i förskolan.Antal sidor: 28Children and their secureness at preschool ? a study of preschool teachers? opinions about small children?s sense of security in large preschool groups..