Till förskolan kommer allt flera barn med olika livsöden och bakgrunder i bagaget. Flera av dessa är Barn som oroar förskollärarna och är mer eller mindre i behov av särskilt stöd. Betydelsen och innebörden av barn i behov av särskilt stöd är väldigt varierande. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare resonerar kring behovet av diagnoser av förskoleBarn som oroar och utmanar. Genom intervjuer med ett flertal förskollärare har vi närmat oss vårt syfte med studien.

Syftet med studien var att undersöka livskvaliteten hos barn och ungdomar med cerebral pares. 56 barn och ungdomar med cerebral pares i åldern 10-18 år med Gross Motor Function Classification system (GMFCS) tillhörighet I-III, som gick i grundskola, grundsärskola eller gymnasieskola och som erbjöds insatser från Skånes 11 olika barn- och ungdomshabiliteringar har undersökts via en enkät: Child Health Questionnaire (CHQ-87).CHQ-87 är ett självskattningsformulär bestående av 87 frågor, indelade i två huvudområden som tillsammans täcker individens fysiska och psykosociala hälsa. Enkäten skickades ut per brev under våren 2008. Totalt skickade 167 enkäter ut och 56 enkäter inkom besvarade.Resultatet visar ingen signifikant skillnad mellan den fysiska och den psykosociala hälsan. Skolsituationen och kamratrelationer upplevs positivt av flertalet som svarade och merparten svarar att de har det bra i sina familjer.

Forskning har sedan länge visat att oro dämpar upplevelsen av känslor och fysiologiskt påslag, men inte varför vissa personer har större behov av att dämpa sina känslor än andra. Nyare teorier om Generaliserat ångestsyndrom (GAD) indikerar att det är svårigheter med känsloreglering som är kännetecknande för diagnosen, då personer med GAD i högre grad än andra antas uppleva sina känslor som aversiva, och oro blir ett symptom på detta. Studien bekräftar en stark koppling mellan oro och svårigheter med känsloreglering i en studentpopulation , mätt med hjälp av tre självskattningsformulär, där det framkommer att ju större svårigheter med känsloreglering en person har, desto mer oroar sig denne. Den specifika känsloregleringssvårighet som i studien har störst koppling till oro och GAD är ?bristande strategier att handskas med känslorna?.

Studier inom bland annat allmänsjukvården och tandläkarvården har visat att många patienter är oroliga för att gå på undersökning. Syftet med denna studie var att ta reda på om patienter hos optiker också är oroliga. I denna studie undersöktes oron för att gå på linsundersökning och vilka moment patienterna i så fall är oroliga för. Är det något som optikern kan påverka är det viktigt att de får veta vad patienterna oroar sig för. På så sätt kan de utforma undersökningen därefter och förhoppningsvis kunna minska kundernas oro och öka deras förtroende.Två enkäter delades ut till patienter som bokat tid för linsundersökning i sex butiker i Skåne och Kalmar, en att fylla i innan undersökningen och en efter.

Det brott som de flesta personer oroar sig för i största allmänhet är bostadsinbrott och personer oroar sig generellt mindre för att utsättas för cykelstöld än bostadsinbrott. År 2012 utsattes 5.9% av hushållen i Sverige för cykelstöld och 0.9% utsattes för bostadsinbrott. Garofalos modell rädsla för brott användes, där samtliga faktorer undersöktes för att undersöka om det förelåg något samband mellan faktorerna och oron för att utsättas för bostadsinbrott respektive cykelstöld. Syftet med studien var att beskriva och undersöka utsattheten och oron för att utsättas för bostadsinbrott respektive cykelstöld bland studenter vid Mittuniversitetet i Sundsvall. Studiens metod var kvantitativ och datainsamlingsmetoden var en enkät som delades ut bland universitetsstudenter.

Oro är ett allmänmänskligt fenomen som kan vara både till nytta och skada för oss. Syftet med denna studie var att undersöka om det finns någon skillnad mellan högoroare respektive lågoroare vad gäller vilken funktion oron fyller (Worry Automatic Thought Questionnaire) och orosinnehåll (Student Worry Scale), undersöka eventuella könsskillnader samt jämföra ett mått på frekvens och intensitet i den allmänna oron (Penn State Worry Questionnaire) med ett allmänt ångestmått (Beck Anxiety Inventory). Undersökningsdeltagarna utgjordes av 40 psykologistudenter och 70 polisstudenter och könsfördelningen var jämn. Signifikant samband mellan totalpoäng på PSWQ och totalpoäng på BAI erhölls. Högoroare oroade sig signifikant mer av vidskepliga skäl, för att undvika eller förhindra något ont från att hända, i förberedande syfte, för att få motivation samt som distraktion från mer emotionella saker, jämfört med lågoroare.

SyfteStudiens syfte var att belysa hur några personer inom skola och socialtjänst beskriver samverkan, mellan sina verksamheter, med fokus på anmälningsskyldigheten.Våra frågeställningar var:? Hur ser personalen inom de olika verksamheterna (skola och socialtjänst) på samverkan för att förbättra för barn i behov av särskilt stöd?? Hur beskriver de olika yrkeskategorierna arbetet kring anmälningsskyldigheten enligt SoL 14 kap. 1 §?TeoriDen forskningsinriktning vi fann lämpligast för vår undersökning faller, till viss del, under den systemteoretiska teorin, eftersom vi skulle studera system och då syftade vi på organisationerna skola och socialtjänst som system.MetodVår undersökning är en kvalitativ intervjustudie och totalt intervjuades sex personer från skola och socialtjänst. Undersökningen gjordes i en (1) kommun.

Ett antal förskollärare har intervjuats om sin syn på barn som har svårt att leka med andra barn. Pedagogerna har en samstämmig bild av att dessa barn oftast reagerar med att antingen dra sig tillbaka eller med att bli utagerande vid kamratkontakt. För att stötta dessa barn är det vanligaste arbetssättet för pedagogerna att gå in i leken. De intervjuade uttrycker speciellt oro för att de inåtvända barnen blir bortglömda samt att de utagerande barnen skall få stämpeln "de som alltid förstör"..

Jag upplever att barn och ungdomars fysik generellt sett är dålig och oroar mig för hur framtiden kommer att se ut. Jag fföljer debatten i media med stort intresse och har studerat relevant litteratur som bland annat beskriver hur vi påverkas fysiskt och psykiskt av ett liv som allt mer präglas av mekaniska hjälpmedel,tv och datorer. Utifrån litteraturen beskrivs i arbetet vilka vinster det finns med att vara fysisk aktiv, hur aktivitetsmönster ser ut för barn och ungdomar och att det finns både mentala och fysiska skillnader mellan könen.Syftet med arbetet är att ta reda på om idrottslärare uppfattar att unga elever och ungdomars fysiska förmåga har förändrats de senaste 30 åren? Jag har valt att göra en kavalitativ undersökning där 6 idrottslärare, 2 kvinnor och 4 män som har varit yrkesverksamma i minst 30 år har blivit intervjuade. I arbetet redovisas även 16 års statistik från ett antal gymnasieklassers konditionstester.I min undersökning har jag kommit fram till att idrottslärarna anser att det har skett en försämring av fysiken och att det framförallt beror på samhällsförändringar och attitydförändringar.

Organdonation är av stor vikt för den enskildes hälsa och transplantationskirurgin har utvecklats snabbt och har under senare tid ökat. Donationsoperationen är en emotionellt påfrestande utmaning för operationssjuksköterskor och en ökad insikt och kunskap inför hur detta kan påverka kan få dem stå bättre rustade inför denna utmaning. Operationssjuksköterskorna upplever stress, oro, tvivel och sorg och känner sig ofta tvungna att hyposensibilisera sig inför donationsoperationen för att orka med att delta. Samarbetet med transplantationsteamen upplevs svårt. Operationssjuksköterskorna upplever brist på förståelse av hjärndödsbegreppet och känner tvivel på att donatorn verkligen är död när operationen startar.

Redan när ett barn är nyfött börjar uppbyggandet av självkänslan. Viktigt för att utveckla en god självkänsla är att få positiv respons från omgivningen. Självkänsla kan delas in i två delar: Inre och yttre självkänsla. Dessa betecknar både vilket värde individen sätter på sig själv och vilken respons omgivningen ger. Dagens samhälle anses vara narcissistiskt.

Omvårdnadsforskningen har visat att en majoritet av de perioperativa patienterna upplever oro som är direkt kopplad till anestesi och kirurgiska ingrepp. Syftet med denna litteraturstudie var att genom integrativ metod beskriva vad som oroar patienten i samband med anestesi samt att beskriva vad anestesisjuksköterskan kan göra för att lindra den perioperativa oron. I studien ingick 11 artiklar och under granskningen framkommer två tema som ligger till grund för resultatet: Faktorer som skapar oro samt Anestesisjuksköterskans möjligheter att minska oro. Resultatet kan komma att vara till nytta för anestesisjuksköterskan för att bättre kunna bemöta oro hos den perioperativa patienten och ge en god omvårdnad. Något som främjar patientens delaktighet, patientsäkerheten och som i förlängningen kan leda till kortare vårdtider..

Syftet med uppsatsen var att studera om det var någon skillnad hur hörselskadade barn upplever sin dag på hörselfritids jämfört med de barn som går individualintegrerat med hörande barn/kamrater i fritidsverksamhet. Avsikten var även att belysa vad pedagoger bör veta om man får ett hörselskadat barn i fritidsverksamheten.Studien baserar sig dels på en faktadel och dels på kvalitativa intervjuer. De teoretiska utgångspunkter som har använts är rollteorin och symbolisk interaktionism. Intervjuerna har genomförts med sex barn som går på hörselfritids respektiveindividualintegrerat. Barnen var 7-8 år gamla.Resultatet visar a/ Att hörselskadade barn som har bra kamratrelationer på fritids lättare står ut med olägenheter såsom buller, slammer och höga ljud.

Abstract Carlberg Ferdell, Ann (2011) Barn från utsatta miljöer. Fem pedagoger berättar om hur de förstår och arbetar med utsatta barn. Lärarutbildningen, Malmö Högskola Detta arbete handlar om utsatta barn och vilka signaler pedagogerna uppmärksammar när de misstänker att ett barn far illa. Syftet med arbetet är att få en inblick i hur man på två förskolor uppmärksammar och arbetar med barn från utsatta miljöer. Frågeställningen är: Hur förstår och hanterar pedagoger vid två förskolor barn från utsatta miljöer? Den empiriska undersökningen grundar sig på intervjuer med fem pedagoger på två förskolor som arbetar med barn mellan ett och fem år. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna är väl medvetna om och förstår vilka signaler barn i utsatta situationer sänder ut.

Examensarbetet är en litteraturstudie om för tidigt födda barn i skolan, men den neonatalape-rioden finns med som förklaringsgrund. Jag har valt att begränsa mig till att i första hand an-vända mig av litteratur publicerad under 1990-talet. Flertalet av forskarna påvisar en ökad risk för koncentrationssvårigheter och svårigheter i skolan. Fler för tidigt födda barn jämfört med kontrollgrupperna var i behov av specialundervisning i någon form. Arbetet tar i första hand upp de skador för tidigt födda barn riskerar att få, men det är viktigt att påpeka att 90% av de för tidigt födda barnen är friska och går i vanlig klass i skolan..