Syftet med studien är att undersöka hur barn med ett annat modersmål än svenska trivs på förskolor i ett mindre svenskt samhälle och i vilken utsträckning de får hjälp med språkinlärningen. För att ta reda på detta har intervjuer genomförts med förskollärare och föräldrar till barn med annat modersmål där erfarenheter från såväl Språkförskola som vanlig förskola fångades upp.Studien visar att i de vanliga förskolegrupperna fick barn med annat modersmål upp-backning i form av att förskollärarna var uppmärksamma på barnens språkanvändande. När de behövdes var de med och stöttade, hjälpte till med nya ord och förtydligade när så behövdes. På individnivå använde lärarna inte några speciella pedagogiska metoder som hjälpte barnen att utveckla språket. Däremot visar studien att i Språkförskolan an-vände man medvetet olika metoder för att utveckla barnens språk.

Bakgrund: Forskning visar att astma ökar bland barn i Sverige i dag. Luftvägsinflammation är den centrala patologin, vilken obehandlad kan leda till epitelskador. Mätning av kvävemonoxid (NO) i utandningsluft är en etablerad metod för att mäta inflammation i luftvägarna, men för förskolebarn finns idag ingen lättanvänd metod.Syfte: Att ta reda på om barn kunde utföra godkända NO-mätningar med hjälp av bättre anpassad flödeskontroll och kortare utandningstid samt hur de upplevde mätproceduren.Metod: NO-mätningar gjordes på 62 barn i åldrarna tre till tio år. Metoden var anpassad för barn och utandningstiden var förkortad i åldrarna tre till åtta år.Resultat: Redan från fyra års ålder klarade 83 % att blåsa två godkända mätningar. Den uppmätta tiden till NO-platå låg för alla studerade åldrar och längder under fem sekunder och längd visade sig ha en något starkare korrelation än ålder, angående tid till platå.

Vårt examensarbete handlar om inåtvända barn i förskolan. Syftet med arbetet är att ta reda på inåtvända barns vardagliga situation i förskolan. Vi vill också ta reda på hur pedagoger och andra barn i barngruppen bemöter inåtvända barn. Men även vilken betydelse leken och den övriga samvaron i förskolan har för inåtvända barns förmåga att lita på sig själva och sin egen förmåga samt att vara delaktiga och påverka den pedagogiska verksamheten i förskolan. Vi använde oss av kvalitativ undersökning när vi gjorde våra deltagande observationer i två förskolor i Skåne.

Syftet med studien var att undersöka livskvaliteten hos barn och ungdomar med cerebral pares. 56 barn och ungdomar med cerebral pares i åldern 10-18 år med Gross Motor Function Classification system (GMFCS) tillhörighet I-III, som gick i grundskola, grundsärskola eller gymnasieskola och som erbjöds insatser från Skånes 11 olika barn- och ungdomshabiliteringar har undersökts via en enkät: Child Health Questionnaire (CHQ-87).CHQ-87 är ett självskattningsformulär bestående av 87 frågor, indelade i två huvudområden som tillsammans täcker individens fysiska och psykosociala hälsa. Enkäten skickades ut per brev under våren 2008. Totalt skickade 167 enkäter ut och 56 enkäter inkom besvarade.Resultatet visar ingen signifikant skillnad mellan den fysiska och den psykosociala hälsan. Skolsituationen och kamratrelationer upplevs positivt av flertalet som svarade och merparten svarar att de har det bra i sina familjer.

Syftet med studien var att utifrån intervjuerna analysera sjuksköterskornas upplevelser av att arbeta med barn och ungdomar med cancer samt hur de bemöter dessa barn och ungdomar. Genom en deskriptiv empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats utfördes sju semistrukturerade intervjuer med hjälp av en intervjuguide. Det insamlade materialet analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Tre kategorier identifierades: Interaktioner i vården, Sjuksköterskans bemötande samt Glädje och vanmakt. Studien visade att deltagarna upplevde en stor glädje och tillfredställelse i sitt arbete.

Bakgrund: Antal besök och inplanerade undersökningar på radiokliniska avdelningar har ökat under de senaste åren. Eftersom avdelningarna består av högteknologisk apparatur kan det vara en främmande miljö som skrämmer barn. För att röntgensjuksköterskor bättre ska kunna bemöta barnen och ge dem anpassat vård med hänsyn till deras ålder och utvecklingsnivå, behövs kunskap och förståelse för hur barn upplever röntgenundersökningar. Syfte: Syftet var att få mer kunskap om barns upplevelser vid röntgenundersökningar.Metod: Studien utfördes som en systematisk litteraturgranskning av åtta kvalitativa artiklar som analyserades och ställdes samman enligt Granheim & Lundman (2004) analysmetod för kvalitativa studier. Resultat: Resultatet visar att barnen upplevde lidande men också välbefinnande i samband med röntgenundersökningar. Analys av artiklarna gav fem kategorier, barns rättigheter, tid och kommunikation, kunskap och röntgenmiljö, familjen och lekterapi.  Slutsats: Röntgenmiljön kan vara främmande och skrämmande för barn.

Vi har genomfört en kvalitativ studie med syftet att öka förståelsen kring vilka möjligheter barn kan ha att inta gränsöverskridande positioner i förskolan. Vi har studerat två barngrupper på två olika förskolor genom ostrukturerade, icke-deltagande observationer för att se hur dessa barn intar olika positioner samt vilka faktorer som påverkar positionstagandet. Under analysens gång växte fyra teman fram; miljö, traditionella genusroller, gränsöverskridande samt möjligheter och begränsningar, som sedan analyserats med inspiration från ett normkritiskt perspektiv för att få syn på hur barnen träder över gränser utifrån de olika temana. Resultatet visar olika faktorer som kan påverka hur barn intar gränsöverskridande positioner som sedan diskuteras med hjälp av våra tre frågeställningar: Hur överskrider barn gränser? Vilken betydelse har miljön för hur barn agerar gränsöverskridande? Hur ser möjligheter och begränsningar ut för olika barn?.

Syftet med denna studie är att belysa mönster i barns utelek på två olika förskolor utifrån ett genusteoretiskt perspektiv. Ett ytterligare syfte är att försöka se om det framträder några skillnader i lekmönster mellan de två förskolorna utifrån det faktum att den ena förskolan sedan åtta år tillbaka bedriver ett aktivt genusarbete och den andra inte gör det. Tidigare forskning visar att pojkar och flickor använder förskolegården på lite olika sätt och att de leker delvis olika lekar. Data samlades in vid ett observationstillfälle på respektive förskola och grupperades under olika teman för analys. Det genusteoretiska perspektivet har gett verktyg för att analysera lekmönstren, vilka bland annat avspeglar samhällets genusordning.

Syftet med arbetet är att undersöka hur viktigt bygg och konstruktion är i förskolan och hur man kan arbeta med det som en kreativ process. I läroplanen Lpfö -98 står det att barn ska få möjlighet till att vara kreativa på olika sätt, vilket även innebär genom att få konstruera och utnyttja material och tekniker. För att skapa en plats för detta behöver det inte kosta så mycket pengar och man behöver inte så stora utrymmen menar Mylesand (2007), engagerade pedagoger är det viktigaste och att materialet som finns att arbeta med väcker nyfikenhet hos barnen.Metoden har varit att forska i litteratur och praktisk utveckla en bygghörna på en förskolas utegård. Genom att barn får möjlighet att bygga och konstruera ute kan de bygga i större dimensioner och kan använda större material som Tragton(1996) menar är bra för barn som växer, detta kan kopplas till strävansmål som finns i läroplanen som säger att barn ska utveckla sin motoriska och koordinations förmåga..

Syftet med denna studie är att undersöka kommunikativt samspel i förskolan mellan de yngsta barnen (1-2 år) och pedagoger. Genom detta vill jag uppmärksamma pedagogens roll i barns kommunikationsutveckling. För att besvara syftet har min studie utgått från följande forskningsfrågor. Hur kommunicerar små barn? Hur kan det kommunikativa samspelet se ut mellan barn och pedagog i förskolan? Genom en kvalitativ undersökningsmetod har jag, med videokameran som verktyg, observerat kommunikativa möten mellan barn som befinner sig i den förverbala fasen och pedagoger.

Media är en central aktör när det kommer till konstruktionen av hur kriminalitet ses på i samhället. Av den anledningen ville vi undersöka hur Aftonbladet rapporterar om händelser där föräldrar har mördat sitt/sina barn. Syftet har varit att undersöka hur män och kvinnor som dödat sitt/sina barn konstrueras. Vårt underlag har bestått av fyra stycken händelser som Aftonbladet har rapporterat om. Vår analytiska utgångspunkt har varit ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, och vi har använt oss av genusteori.

LinnéuniversitetetInstitutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskapArbetets art:  Examensarbete, 15 hp Lärarprogrammet Titel: ?De tar kort på mig när jag var utklädd ? men jag vet inte varförEn intervjustudie om barns uppfattningar om dokumentation. Engelsk titel: ?They were taking photos of me when I was rigged out ? however I don´t know the reason?Children´s opinion about documentation ? an interview study.Författare: Inger Palm       Handledare: Nina Modell Syftet med denna studie är att ge en fördjupad förståelse av de uppfattningar barn har av det dokumentationsarbete som förekommer på deras förskolor. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer och materialet bestod av 21 stycken intervjuer med barn från två olika förskolor på skilda orter. Studien har utgått från den sociokulturella teorin, Vygotskijs tankar om det situerade lärandet, dokumentationssyften, barnsyn samt makt. Resultatet av studien visade att övervägande andelen barn hade positiva uppfattningar om dokumentation.

Studien beskriver aktuell forskning kring hur yngre barn tänker om andra människors tankar och känslor utifrån olika teoretiska perspektiv. Vidare provas ett test som så tidigt som möjligt under barns utveckling möjligen kan belysa förskolebarns förmåga att sätta sig in i någon annans tankar, perspektiv. Inom autismforskningen har begreppet theory of mind använts för att belysa den kognitiva förmåga som krävs för att en person ska kunna sätta sig in i någon annans tankar. Från flera håll har begreppet ifrågasatts eftersom det krävs flera kognitiva komponenter såsom minne och verbal förmåga för att lösa denna typ av uppgifter. Följande studie har genomförts för att undersöka ett test som så renodlat som möjligt försöker belysa förmågan att förstå hur någon annan tänker.

Syftet med följande arbete är att undersöka om barn i behov av särskilt stöd är inkluderade i Reggio Emiliainspirerade förskolor och beskriva vilket arbetssätt som används för att möta dessa barn. Arbetet behandlar Reggio Emilias pedagogiska filosofi och arbetssätt utifrån litteratur och intervjuer. Vi har intervjuat pedagoger från olika verksamheter, alla med anknytning till Reggio Emiliainspirerade förskolor. Med hjälp av intervjuer vill vi belysa pedagogers syn på huruvida arbetssättet stödjer barn i behov av särskilt stöd. Sammanfattningsvis tyder resultatet på att Reggio Emilias pedagogiska filosofi stödjer barn i behov av särskilt stöd och att den pedagogiska filosofins strävan är inkludering. De specialpedagogiska insatserna är på olika sätt en viktig del i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Specialpedagogen har en betydelsefull roll att fylla i arbetet med att stödja barn i behov av särskilt stöd, deras familjer och pedagoger..

Syftet med denna studie var att undersöka om det skilde på barnens läsning utifrån ett genusperspektiv. Undersökningen genomfördes på en förskola i en grupp av 12 barn i åldrarna 3-4 år. Den metod som användes var observationer med fältanteckningar och med hjälp av en filmkamera. I studien har flera variabler som kön, bokval och tid används.Resultatet visar skillnad i pojkars och flickors sagoläsande. Bland annat hade pojkarna en högre läsfrekvens på morgonen och eftermiddagen medan flickorna läste mer mitt på dagen när alla barn var närvarande.