The aim of this study was to describe and understand how individuals in adulthood experienced a childhood with neglect, and how they handled neglect. In order to reach the perspective of the individuals who grew up with neglect, we chose to use autobiographical books as our empirical material. The criteria the autobiographies had to meet in order to fall within the scope of this study was that the biographies had to display the experience of neglect during childhood, and thereto the books had to be written by individuals who themselves experienced neglect. Based on the aim of this study we sought answers to three questions: How do the individuals describe their upbringing with a mentally or socially disabled parent? How have the individuals coped with the neglect they?ve been exposed to? What consequences have the neglect supposedly led to? The findings of this study show that the extent to which the individuals experienced neglect were profound and comprising.

Det huvudsakliga syftet med studien var att ta reda på förskolepedagogers uppfattningar om barn i behov av särskilt stöd. Fokus av förskolepedagogernas uppfattningar har varit benämningen barn i behov av särskilt stöd samt bemötande och bedömning av barn i behov av särskilt stöd.  Även hur pedagogerna arbetar med barn i behov av särskilt stöd. I studien har vi använt oss av en kvalitativ forskningsintervju med öppet riktade frågor. Åtta stycken kvinnliga pedagoger i förskolan har intervjuats.Följande fyra problemställningar uttrycker syftet i studien: Hur uppfattar pedagogerna benämningen barn i behov av särskilt stöd? Hur uppfattar pedagogerna att de bemöter barn i behov av särskilt stöd? Hur uppfattar pedagogerna att de bedömer att barn är i behov av särskilt stöd? Och hur uppfattar pedagogerna att de arbetar med barn i behov av särskilt stöd? I undersökningen presenteras förskolepedagogernas tankar, uppfattningar och erfarenheter gällande barn i behov av särskilt stöd.

The social policy defines what is social problems. There is no clear scientific explanation to why children fare badly and unity in what constitutes a bad parenthood that leads to deficiency of care (Sundell&Egelund 2000). The society's values are fickle and influences what to be defined as social problems. In the prevailing period, the discourse produces the social norm (Claezon 2004).The aim with this study was to examine which children that fare badly and attitudes about it the good and the insufficient parenthood between 1921-1923 and 1997-2007. The survey was a qualitative file study in witch we studied child welfare.

Syftet med följande arbete är att kartlägga specialpedagogers roll i förskolan för barn med koncentrationssvårigheter. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring barn med koncentrationssvårigheter. Med hjälp av kvalitativa intervjuer och frågeformulär ville vi kartlägga vilken roll specialpedagoger har i förskolan för barn med koncentrationssvårigheter samt få reda på vilka generella åtgärder som vidtas för dessa barn. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att specialpedagogerna uppfattar att deras roll i förskolan är av stor betydelse för barn med koncentrationssvårigheter. Detta eftersom de deltagande i studien anser att deras främsta arbetsuppgift är att handleda och förmedla till övriga pedagoger för att på så vis kunna gynna utvecklingen hos barn med koncentrationssvårigheter. .

I vårt examensarbete har vi fördjupat oss i hur några lärare och förskollärare uppfattar vilka barn är i behov av särskilt stöd samt hur de arbetar praktiskt i den dagliga verksamheten med barn i behov av särskilt stöd. En kvalitativ undersökningsmetod användes i examensarbetet med semistrukturerade intervjufrågor. Undersökningen visade oss att benämningen av vilka barn som är i behov av särskilt stöd varierar och är beroende av den aktuella rollen som lärare och förskollärare.  Genom vår undersökning kunde vi se följande uppdelning av begreppet: barn i socioemotionella svårigheter och barn i kunskapsrelaterade svårigheter.I resultatet togs även upp inkluderings begrepp och det framkom att samtliga respondenter har en positiv inställning till inkludering av barn i behov av särskilt stöd i den dagliga verksamheten. Men att trots den viljan till total inkludering som finns är det fortfarande vanligt med särskiljande undervisning i skolans värld..

Syftet med denna studie var att beskriva erfarna sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnadsåtgärder i samband med venpunktion på barn. Nio sjuksköterskor på ett länssjukhus i Sverige deltog och intervjuades. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys och tre kategorier framträdde: förberedelser, avledande strategier samt hantera rädsla hos barn och föräldrar. Att som sjuksköterska genomföra venpunktion på barn kan innebära att ställas inför en komplex situation där sjuksköterskan behöver anpassa sig och fortlöpande överväga vilka omvårdnadsåtgärder som skapar de bästa förutsättningarna..

Arbetets art: C-uppsats, Barndoms- och ungdomsvetenskapTitel: Att vara eller inte vara ett barn i svårigheter ? vem avgör det?Författare: Lidija PetkovicHandledare: Göran KvistSammanfattning: Bakgrund: Jag har undersökt min partnerskola som ligger i södra Sverige i ett lågstatusområde och med hög invandrartäthet. Min undersökning handlar om barn i svårigheter. Syfte: Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur lärarna/skolan ser på barn i svårigheter samt vilken hjälp skolan kan erbjuda för att förbättra skolsituationen för dessa barn och hjälpa dem. Syftet är även att närmare undersöka ett resursteam som arbetar med specialundervisning för att få reda på varför de har valt att arbeta med barn i svårigheter.

I vårt arbete har vi undersökt hur föräldrar med barn i neuropsykiatriska svårigheter ser på det stöd deras barn fått i skolan. Vi har intervjuat sex föräldrar i Skelleftå kommun om deras erfarenheter. Det som framkommit är att alla barn har fått någon form av stöd, föräldrarna är överlag nöjda med det stöd deras barn fått. Enligt vår undersökning är de områden skolorna skulle behöva utveckla föräldrainflytande, skrivande av åtgärdsprogram och kompetensutveckling inom neuropsykiatriska funktionshinder..

Att bli mamma har alltid setts som ett självklart val för majoriteten av kvinnor. Det tillhör normen att en dag föda barn. Syftet med denna studie var att studera kvinnors reflektioner kring deras beslut att skaffa barn. Resultatet baserades på fem halvstrukturerade intervjuer som tolkades med induktiv tematisk analysmetod. Ett bekvämlighetsurval användes och de informanter som deltog var kvinnor som hade ett seriöst förhållande med en man.

Man hör mycket om missbruk och missbrukare, men desto mindre om de som indirekt blir drabbade, det vill säga exempelvis familjemedlemmar. Det är dem vi har valt att belysa i vår uppsats. Under 1900- talet har det forskats inom ämnet alkoholmissbruk, dock har större delen av forskningen ägnats åt alkoholisten. Det har gjort att man har försummat deras familjer. Vi har därför valt att inrikta oss på vuxna som i sin barndom farit illa genom att de har haft missbrukande föräldrar, vars barndom alltså varit långt ifrån ?normal?.Syftet var att undersöka hur deras uppväxt har sett ut och hur den har påverkat deras liv idag.

Syfte med föreliggande arbete är att undersöka vilka barn det är som anses ha behov av särskilt stöd. Litteraturgenomgången tar upp relevanta litteratur som specialpedagogik, särskilda behov i förskolan m.m. Studien tar även upp vad det står i skollagen och i läroplanerna om barn i behov av särskilt stöd. Jag har valt att använda mig av intervjuer med pedagoger i förskolan för att undersöka vilka barn som pedagogerna anser är barn i behov av särskilt stöd, samt vilket stöd som ges till barnen. Intervjuerna genomfördes efter en semistrukturerad modell.

Vårt syfte med detta arbete är att genom intervjuer med personal i förskolan undersöka hur pedagoger talar om sitt arbetar med barn i behov av särskilt stöd. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om barn i behov av särskilt stöd i förskolan med hjälp av kvalitativa intervjuer ville vi se följande; Hur talar/definierar pedagoger om barn i behov av särskilt stöd? Vilken hjälp beskriver pedagogerna att barn i behov av särskilt stöd kan få i förskolan? Vilka resurser beskriver pedagogerna att de kan få för att hjälpa barn med särskilda behov?Sammanfattningsvis pekar resultatet på att alla barn på något vis är i behov av särskilt stöd. Pedagogerna i förskolan ska bemöta barnen utifrån varje enskilt barns behov. Det är pedagogerna som ska anpassa sig efter barnen, inte tvärtom detta menar vår specialpedagog om vi intervjuade..

Syftet med examensarbetet är att undersöka pedagogernas uppfattning om förekomsten av diagnoser i förskolan och vad pedagoger har för syn om att barn i förskoleåldern har diagnoser, våra forskningsfrågor blev därför följande, vilka diagnoser är vanliga i förskolan? Vilka uppfattningar har pedagogerna på att barn i tidig ålder får en diagnos? Hur arbetar pedagogerna med barn i behov av stöd och hur fungerar samarberbetet med föräldrar till barn i behov av stöd? Metodisk ansats har varit kvalitativ och data har hämtats genom kvalitativa intervjuer med tio pedagoger i två olika kommuner. Det vi fått fram är bland annat att alla våra informanter någon gång under sin karriär stött på barn i behov av stöd. Vi har även fått en inblick i hur de bemöter dessa barn. För pedagogernas skull är en diagnos inte viktig, men den behövs för att sätta in de resurser som är viktiga i verksamheten för att barnet ska kunna utvecklas på bästa möjliga sätt..

Arbetet behandlar sex förskolepedagogers tankar om lek, varför vissa barn har svårt att komma med i den gemensamma leken och vilka förutsättningar som bidrar till dessa barns deltagande i leken. Arbetet bygger på sex kvalitativt genomförda intervjuer av förskolepedagoger, på 3-5årsavdelningar, på två skånska förskolor. Syftet med detta examensarbete är att ge utökad kunskap om hur man kan få med leksvaga barn i den gemensamma leken i verksamheten på en förskola. De frågor som arbetet bygger på är: Hur definierar pedagogerna lek? Hur kan man som pedagog upptäcka barn som hamnat utanför den gemensamma leken? Vilka orsaker kan ligga bakom att ett barn inte kommer med i den gemensamma leken? Hur kan man som pedagog arbeta för att alla barn kommer med i den gemensamma leken? Hur påverkar förskolans resurser ett leksvagt barn? Resultatet visar att: trygghet är en förutsättning för att barn ska kunna leka, det är väsentligt att barn får gott om tid på sig att leka i den dagliga verksamheten, mindre barngrupper verkar ha positiv inverkan på barns lek och att pedagoger kan hjälpa leksvaga barn genom att själva delta i leken tillsammans med barnen. Nyckelord: Leksvaga barn, lek, förskola, trygghet, samspel, gemenskap.

Syfte:Målet med studien var att undersöka om prevalensen av hyperopi (och inducerad hyperopi) och astigmatism skiljer sig mellan barn med dyslexi och barn med ospecifika läs- och skrivsvårigheter. Blir de hjälpta av eventuell korrektion?Metod:Skolpedagoger i Kalmar, Nybro och Mörbylånga lämnade ut inbjudan för synundersökning till barn med läs-och skrivsvårigheter.Synundersökninanra genomfördes på C-optik synklinik i Kalmar.Tjugofyra barn med ospecefika läs- och skrivsvårigheter och nio barn med dyslexi deltog i undersökningen . En tid efter synundersökningen kontaktades förädrar för en uppföljningsintervju.Resultat: Jämförelse mellan grupperna visade ingen skillnad med avseende refraktion. Alla barn som deltog förutom ett, ordinerades korrektion för hyperopi.