Enligt Rädda Barnen blir mellan 100 000 och 200 000 barn varje år vittnen till våld i sin familj. Endast en tredjedel av de polisanmälningar som görs vid dessa fall då barn varit närvarande kommer till socialtjänstens kännedom. På senare tid har samhället allt mer börjat uppmärksamma dessa barn. Detta har resulterat i en ny lagstiftning som infördes den 15 november 2006 som innebär att barn som bevittnat våld i hemmet numera skall ses som brottsoffer. Syftet med den-na rapport är att belysa den nya lagstiftningen och att ta reda på om man tror att detta kommer att innebära någon förändring för polisens och socialtjänstens ar-bete.

Barnmisshandel är ett globalt folkhälsoproblem som resulterar i stora hälsokonsekvenser.Flera studier har visat att barnmisshandel kan leda till psykisk ohälsa hos de som utsatts,såsom depression och ångest. Det är dock få studier som har undersökt sambandet mellanbarnmisshandel och psykosomatiska symtom hos skolelever. Syftet med studien var attundersöka förekomsten av utsatthet (fysisk barnmisshandel och/eller barn som bevittnat våld)och psykosomatiska symtom bland elever i årskurs nio. Syftet var också att undersökasambandet mellan utsatthet och psykosomatiska symtom.Studien var en tvärsnittsstudie och gjordes utifrån redan insamlad data från den nationellakartläggningen om barnmisshandel 2011. Studiepopulationen bestod av 3207 elever i niondeklass och svarsfrekvensen var 84 procent.

Vi lever i en tid då människor är mer rörliga över landgränser än någonsin förr. Detta får till konsekvens att det blir allt vanligare att människor har kopplingar till flera länder på olika sätt. Det blir också vanligare att personer av olika nationaliteter och ursprung gifter sig och skaffar barn tillsammans med följden att det blir vanligare att familjer efter en separation har anknytning till flera stater.Denna uppsats undersöker hur olika internationella instrument försöker skydda barns rätt till kontakt med sina föräldrar när de bor i olika länder. Vidare diskuterar uppsatsen hur och under vilka omständigheter umgängesdomar som beslutats i en stat kan verkställas i en annan stat. I detta syfte undersöks flera internationella instrument, men fokus ligger på Bryssel IIa-förordningen, 1980 års Haagkonvention och 1996 års Haagkonvention.I uppsatsen konstateras att hur verkställigheten av en dom i Sverige sker beror på i vilken utländsk stat domen har utfärdats och det konstateras att de olika instrumenten är olika effektiva vad gäller att verkställa en umgängesdom.

Syftet med denna studie var att ge en förståelse för hur professionella arbetar med riskutsatta barn samt huruvida deras professionella stöd kan utgöra en skyddsfaktor för barn som växer upp i riskmiljö. Uppsatsen avsåg även att ge en bild av de risk- och skyddsfaktorer som kan förekomma i riskutsatta barns näromgivning. Studien genomfördes med hjälp av den kvalitativa intervjumetoden. En halvstrukturerad intervjuguide utgjorde grunden i de fem genomförda intervjuerna. Studien avgränsades till att studera grupperna barn till psykiskt sjuka, barn till missbrukare och barn som bevittnat/upplevt våld.

Syftet med denna studie är att undersöka hur skolkuratorer uppmärksammar barn som bevittnat våld i hemmet samt hur barnpsykiatrikuratorer uppfattar att barnen påverkas av detta. Vi har valt att använda en kvalitativ metod och samlat in material från respondenterna genom semistrukturerade intervjuer. Enligt tidigare forskning kan barn påverkas negativt av att bevittna våld i hemmet, vilket visas genom inåtagerande eller utåtagerande beteende samt genom att barnet upplever somatiska besvär. Resultatet från respondenterna överensstämmer till stor del med forskningen gällande hur barnen visar att de inte mår bra samt hur de kan påverkas både kort- och långsiktigt.Slutsatserna för denna studie är att barnen oftast uppmärksammas av skolkuratorer genom att en lärare eller skolsköterska gör dem medvetna om att ett barn har problem, samt att en empatisk kurator i en inbjudande miljö skapar trygghet för barnen. Det behövs dessutom mer resurser vid vidarehänvisning av barnen, för att de skall få nödvändigt stöd och skydd.

Studiens syfte är att undersöka huruvida ungdomar har en mer tolerant syn på våld i fall där de bevittnat och/eller blivit utsatta för våld. Syftet är även att undersöka hur vanligt det är med våld bland ungdomar samt att undersöka ungdomarnas attityder till våld, exempelvis: ?var går gränsen för en våldsam handling? och ? finns det tillfällen då en person förtjänar att bli slagen??I studien har följande frågeställningar stått centrala:? Hur vanligt är det med våld bland ungdomar?? Vad har ungdomar för attityder till våld? ? Har ungdomar en mer tolerant syn på våld i de fall då de bevittnat och/eller blivit utsatta för våld?Studien är utförd bland 131 ungdomar i årskurs tre på en gymnasieskola i väst Sverige där respondenterna kom att bestå av 95 manliga elever.Av resultatet framgår att en stor del av de ungdomar som själva blivit utsatta för våld också själva utövat våld vid flertalet tillfällen. Tydligt framgår även att få av de ungdomar som inte vare sig bevittnat våld eller utsatts för våld inte heller utövat våld. Gällande ungdomarnas attityder till våld visar föreliggande studie att i stort sett alla respondenter anser att det inte är ok för en förälder att slå sina barn, vilket tyder på att dagens ungdomar är mindre toleranta mot aga än vad ungdomar förr i tiden var.

Studiens syfte var att söka en förståelse för hur pappor, som deltar i en gruppverksamhet för män som misshandlar sina barns mammor, kan beskriva sin syn på våldet samt hur en sådan verksamhet kan hjälpa dessa män att förändra sitt beteende så att deras barns situation förbättras. Den gruppverksamhet som studeras i denna uppsats heter Pappaverksamheten och är en kurs som utgår från kognitiva teorier. Kursens upplägg är inspirerat av Duluthmodellen från USA och Changing Ways i Kanada, men har kompletterats med tydligt barnfokus. Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer där personal inom Pappaverksamheten samt socialsekreterare som träffat dessa pappor, berättar om hur de uppfattar att papporna ser på sina våldshandlingar samt hur de tänker sig att pappor kan upphöra med våldet och hur en sådan förändring går till. Resultatet visar att papporna oftast förnekar eller bagatelliseras våldet och dess konsekvenser.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Individer tenderar att skapa falska minnen genom att göra olika minnesfel. Vittnesmål kan väga tungt i rättegångar och ibland vara avgörande för friande eller fällande dom. Syftet med studien var att undersöka falska minnen i form av ett minnesfel, bakåtriktat kausalt slutsatsfel, för att se om individer som bevittnat en effekt (en väska borta) tror sig ha sett orsaken (någon som stjäl väskan) till händelsen. Totalt 60 deltagare blev indelade i fyra betingelser, samtliga fick se en stimulifilm. En vecka senare fick deltagarna utföra minnestester; fri- och stödd återgivning, igenkänning av stöldbild, skattning av mannens skuld samt villighet att vittna. Det förekom bakåtriktade kausala slutsatsfel, deltagare som inte bevittnat orsaken nämnde den i fria- och stödda återgivningen.

Syftet med Barnahus är att barn som misstänkts blivit utsatt för våld eller övergrepp ska i en trygg och barnvänlig miljö förmedla sin upplevelse, samt hjälpa barnet genom stöd och insatser att bemästra utsattheten. Studien grundas på kvalitativa intervjuer som metod. Respondenterna som ingår i studien representerar Socialtjänsten, Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Barnkliniken och Barn- och ungdomspsykiatrin. Resultatet presenterar samverkansparternas upplevelse av samverkans funktion, fördelar och brister, samt hur barnets rättigheter tillämpas i utredningsprocessen. Resultatet påvisar att respondenterna upplever samverkan i Barnahus som en möjlighet till personlig och yrkesmässig utveckling, och att samverkan över yrkesrollerna är en förutsättning för att tillgodose barnets behov av skydd och trygghet.

Mörkertalet kring antalet barn som i Sverige utsätts för att bevittna familjevåld är stort och det finns inga exakta uppgifter över hur många som berörs. Enligt kommittén mot barnmisshandel handlar det om mellan 100 000 och 200 000 barn varje år. Det var först i mitten av nittiotalet som de utsatta barnen började uppmärksammas i större utsträckning och på senare tid har det börjat fokuseras mer kring olika former av behandlingsinsatser eftersom barnen anses vara i stort behov av bearbetning av sina upplevelser. I dag finns det ett tiotal relativt nystartade verksamheter runtom i landet som arbetar med behandling av barn som bevittnat familjevåld. Det övergripande syftet var att undersöka hur behandlingspersonalen vid de utvalda verksamheterna uppfattade sitt arbete och hur de tillämpade barnperspektivet.

Syftet med uppsatsen var att undersöka och belysa socionomstudenters beskrivande av klienter. Studien har en socialkonstruktivistisk utgångspunkt och syftar till att genom diskursanalys studera om och hur de benämningar av klienter, som vi kunde identifiera i valda c-uppsatser producerade på Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs Universitet kan ses som en del av objektifierande diskurser. Genom att dekonstruera användandet av benämningen klienter ville vi se ifall alternativa framställningar av klienter är möjliga i det empiriska material som vår studie grundade sig på. Studien har en kvalitativ ansats. Studiens empiriska material består av fem c-uppsatser som är producerade av socionomstudenter på Institutionen för socialt arbete i Göteborg.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som påverkat acceptansen hos användare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att användarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett bra och lätt sätt. Studien har gjorts utifrån användarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning på ett flertal kommuner där användarna använder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur användarnas upplevda acceptans påverkas av faktorerna delaktighet, användbarhet och lättanvändhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar även information och utbildning.Resultatet från undersökningen visade att delaktigheten ökade användarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde däremot dras mellan acceptans och faktorerna användbarhet och lättanvändhet, då resultatet från de båda grupperna inte visade någon märkbar skillnad..

För att kvinnor och barn ska kunna skyddas mot en våldsam man som förföljer och hotar dem, är de tvungna att leva med skyddade personuppgifter. I Sverige finns det ca 4 562 barn som lever med skyddade personuppgifter. Eftersom dessa barn ofta lever ett väldigt kringskuret liv samt under ständig stress, påverkas deras fysiska och psykiska hälsa negativt av skyddet. För att barnen ska kunna orka leva med sin speciella och påfrestande livssituation, behöver de få stöd från samhället. Syftet med denna studie var att studera utbudet av stöd till barn som lever med skyddade personuppgifter i en mellanstor kommun i Mellansverige. Aktörer som i sitt arbete kom i kontakt med barn som lever med skyddade personuppgifter, intervjuades i denna studie.