Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina Äterkommande hÀlsosamtal och hÀlsobesök en unik möjlighet att trÀffa alla elever och dÄ stÀlla frÄgan om de blivit utsatta för vÄld i hemmet. Det Àr en svÄr uppgift att stÀlla frÄgan om vÄld. Skolsköterskan Àr en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att frÄga barn om vÄld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor frÄn förskoleklass och till Ärskurs nio.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina Äterkommande hÀlsosamtal och hÀlsobesök en unik möjlighet att trÀffa alla elever och dÄ stÀlla frÄgan om de blivit utsatta för vÄld i hemmet. Det Àr en svÄr uppgift att stÀlla frÄgan om vÄld. Skolsköterskan Àr en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att frÄga barn om vÄld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor frÄn förskoleklass och till Ärskurs nio.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina Äterkommande hÀlsosamtal och hÀlsobesök en unik möjlighet att trÀffa alla elever och dÄ stÀlla frÄgan om de blivit utsatta för vÄld i hemmet. Det Àr en svÄr uppgift att stÀlla frÄgan om vÄld. Skolsköterskan Àr en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att frÄga barn om vÄld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor frÄn förskoleklass och till Ärskurs nio.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina Äterkommande hÀlsosamtal och hÀlsobesök en unik möjlighet att trÀffa alla elever och dÄ stÀlla frÄgan om de blivit utsatta för vÄld i hemmet. Det Àr en svÄr uppgift att stÀlla frÄgan om vÄld. Skolsköterskan Àr en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att frÄga barn om vÄld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor frÄn förskoleklass och till Ärskurs nio.

Bakgrund: 95 000 barn vÄrdas varje Är pÄ sjukhus. Trots att mÄnga barn vÄrdas varje Är, blir barnsbehov ofta förbisedda av personal och förÀldrar och det Àr de vuxna som utformar barnets vÄrd ochbehandling. Detta kan leda till en rÀdsla hos barn för att vÄrdas pÄ sjukhus och det Àr dÀrför viktigt attbeakta deras behov av information och delaktighet. Syfte: Syftet med denna studie var att beskrivabarns upplevelser av att vÄrdas pÄ sjukhus. Metod: Studien gjordes i form av en litteraturöversiktbaserad pÄ arton vetenskapliga artiklar tre med kvantitativmetod och femton med kvalitativmetod.Resultat: Barns upplevelser under vÄrdtiden var huvudsakligen positiv.

Förskolans uppdrag Àr bland annat att skapa goda lÀrande miljöer och lÀrandetillfÀllen som Àr anpassade efter barns individuella behov. Syftet med denna studie var att undersöka vilka pedagogiska strategier förskollÀrare i förskolan anvÀnder för att inkludera de barn som anses vara inÄtvÀnda. De frÄgestÀllningar som lÄg till grund för denna studie var; Vilka strategier anvÀnder förskollÀrare i förskolan för att inkludera inÄtvÀnda barn? Vilka uppfattningar har yrkesverksamma förskollÀrare, vad gÀller stödbehovet hos inÄtvÀnda barn? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgestÀllningar valde jag att utföra intervjuer med fem yrkesverksamma förskollÀrare. Resultatet av denna studie visar att pedagogens förhÄllningssÀtt, bemötande, engagemang, tillrÀttalagd lÀrandemiljö och ett individualiserat arbetssÀtt Àr strategier som kan bidra till att de inÄtvÀnda barnen inkluderas i lÀrande och socialt samspel..

Varje Är diagnostiseras cirka 200 barn med juvenil idiopatisk artrit (JIA) i Sverige. Det Àr inte bara inom specialistvÄrden sjuksköterskor möter barn med JIA, utan Àven inom allmÀn sjukvÄrd. Syftet med studien var att belysa omvÄrdnad för barn med juvenil idiopatisk artrit. Studien Àr en litteraturstudie. Resultatet belyser vad som Àr viktigt vid omvÄrdnaden för barn med JIA.

Grav sprÄkstörning hos barn kan orsaka beteendeproblem. För barn med primÀrt grava sprÄksvÄrigheter finns specialskola att tillgÄ, sÄ kallad sprÄkskola. Syftet med föreliggande studie var att mÀta beteende hos barn pÄ sprÄkskola med hjÀlp av förÀldraenkÀten Child Behavior Checklist, CBCL, samt Child Health Questionnaire, CHQ, för att utesluta hÀlsopÄverkan pÄ svarsresultaten.En specifik sprÄkskola valdes ut och mÄlsmÀnnen till barnen kontaktades. Elva av dessa godkÀnde deltagande i studien. Barnen var i Äldrarna 6:11 till 15:5 Är.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en ökad förstÄelse för koncentrationssvÄrigheter, hur verksamma pedagoger i förskolan upplever barn i koncentrationssvÄrigheter samt vilka strategier de anvÀnder sig av i mötet med barn i koncentrationssvÄrigheter. Undersökningen utgörs av fyra semi- och ostrukturerade gruppintervjuer med tvÄ till tre deltagande pedagoger i varje grupp. Studiens teoretiska utgÄngspunkt grundas pÄ det sociokulturella perspektivet utifrÄn SÀljö, Dysthe samt Vygotskij som belyser det pÄ olika sÀtt. Det grundar sig i att allt lÀrande sker genom kommunikation och i interaktion tillsammans med andra. UtifrÄn forskningens syfte innehÄller bakgrunden forskning som vi anser relevant för studien.

Syftet med denna studie   var att undersöka hur förskollÀrare beskriver att de arbetar med sprÄkutveckling   för flersprÄkiga barn. I vÄr studie utgick vi ifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar som   var följande: Hur arbetar förskollÀrarna för att förbÀttra förutsÀttningar   för flersprÄkiga barns sprÄkutveckling? Vilken betydelse har hem- och   förskolemiljön för flersprÄkiga barns sprÄkutveckling?Till vÄr studie anvÀnde   vi oss av kvalitativa intervjuer för att fÄ möjlighet till utvidgade svar pÄ frÄgestÀllningarna.   Vi intervjuade Ätta förskollÀrare som arbetar i olika förskolor, tre av de var   flersprÄkiga. I resultatet kom vi fram till att samtliga förskollÀrare   arbetar pÄ olika sÀtt för att stimulera flersprÄkiga barns sprÄkutveckling.

Stigenhag, Eva. Strandberg, Pia. & Svensson, Ewa. (2005). Aggressivt beteende.

AutismspektrumtillstÄnd (AST) Àr en diagnos som stÀlls tidigt i ett barns liv. KÀnnetecknande för AST Àr stora svÄrigheter i det sociala samspelet samt i kommunikationen med omgivningen. Ett av de tidigast mÀrkbara symptomen Àr bristen pÄ spontan och varierad symbolisk lek. Ericastiftelsens behandlingsverksamhet Trasten har utvecklat en egen metod för att behandla barn med AST. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur förÀldrar till barn med AST beskriver sitt barns lek i hemmiljö, vilka svÄrigheter som mÀrks i leken samt om nÄgon förÀndring kan mÀrkas under och/eller efter behandlingen.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att fÄ reda pÄ hur 6-Äringar talar om reklam. För att försöka komma fram till syftet har vi utgÄtt frÄn forskningsfrÄgan: Hur talar 6-Äringar om reklam? Tidigare forskning har visat pÄ att barn kan pÄverkas bÄde positivt och negativ av reklam. Reklamens positiva sida kan bidra till barns kreativa utveckling genom lek vilket kan stimulera fantasin. Den negativa sidan kan bland annat vara överdriven konsumtion och materialism.

Examensarbetet handlar om barnböcker och höglÀsning. Undersökningens syfte har varit att studera hur barn interagerar med boken samt att fÄ en bild av pedagogens intention med höglÀsning. Syftet har Àven varit att belysa betydelsen av att arbeta med höglÀsning och dess betydelse för barns sprÄkutveckling.UtgÄngspunkten för arbetet har varit ett sociokulturellt perspektiv dÀr sprÄk och kommunikation Àr viktiga bestÄndsdelar för att lÀrande ska ske. I ett sociokulturellt perspektiv Àr interaktionen med andra mÀnniskor avgörande för barns sprÄk och lÀrande. Tidigare forskning kring höglÀsningens betydelse har visat att pedagogen har en viktig roll i detta sammanhang nÀr det gÀller att lÀsa sagor och böcker för barn.

Bakgrund: Barn med Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) har svÄrigheter med uppmÀrksamhetsförmÄga samt impulsivt och hyperaktivt beteende. Arbetsterapeuter genomför interventioner med mÄl att förbÀttra barns förutsÀttningar för lÀrande och att utvecklas socialt, teoretiskt och aktivitetsmÀssigt. Studiens syfte Àr att beskriva arbetsterapeutiska interventioner och dess effekter pÄ inlÀrningsförmÄgan hos barn i Äldern 6-12 Är med Attention Deficit Hyperactivity Disorder.Metod: Studien Àr gjord i form av en litteraturöversikt utifrÄn aktuell publicerad empirisk forskning. Resultatet bygger pÄ 13 artiklar som beskriver effekten av arbetsterapeutiska interventioner.Resultat: Resultatet beskriver hur arbetsterapeuter arbetar med barn med ADHD genom att anpassa miljön, arbeta med barns förmÄga att fungera i social kontext, pÄverka barns kognitiva kapacitet och anpassa aktivitet. Interventionerna beskrevs generellt ha en positiv effekt pÄ den problematik mÄlgruppen barn med ADHD har.Slutsats: Interventionerna pÄverkar och visar effekt pÄ faktorer viktiga för barns inlÀrningsförmÄga och utveckling.