Barn som ska opereras upplever den okÀnda situationen som stressfylld och obehaglig. Denna litteraturstudies syfte var att belysa vad anestesisjuksköterskan kan göra för att minska oro och rÀdsla för barn och förÀldrar i samband med anestesi. Efter analys av 16 artiklar blev resultatet fyra kategorier; information, ÄtgÀrder i förberedelsefasen, ÄtgÀrder vid anestesitillfÀllet och bedömning av oro. Informationen ska vara omfattande och detaljrik och Àven beröra den postoperativa smÀrtlindringen. Internetprogram kan vara bra komplement till traditionell information.

Uppsatsen Àr en studie kring hur nÄgra lÀrare har valt att arbeta med barn som Àr placerade i familjehem. Vilka problem de hÀr barnen befinner sig i och vad skolan bör göra för att underlÀtta för dem..

BakgrundI detta avsnitt redogör vi för tidigare forskning och litteratur om inÄt- och utÄtagerande barn som visar olika beteenden, samt hur pedagogernas förhÄllningssÀtt och miljön pÄverkar barn med dessa beteenden.SyfteSyftet med vÄr studie Àr att fÄ en uppfattning av nÄgra pedagogers syn pÄ hur beteendet hos inÄt och utÄtagerande barn avspeglas i verksamheten. Samt olika faktorer som kan pÄverka, sÄ som förhÄllningssÀtt, bemötande, miljö och stereotypa könsroller.MetodI vÄr studie har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi anvÀnt oss av intervju som redskap. Vi har intervjuat sex pedagoger frÄn tvÄ olika förskolor i VÀstra Götaland.ResultatPedagogerna menade att man mÄste se vad det kan vara för bakomliggande faktorer till ett inÄt- eller utÄtagerande beteende. De ansÄg Àven att barn som var utÄtagerande var lÀttare att mÀrka av i en grupp medan de inÄtagerande barnen tar lÀngre tid att uppmÀrksamma. Resultatet visade Àven att det fanns olika Äsikter kring flickors respektive pojkars beteenden och att pedagogernas bemötande samt förhÄllningssÀtt har en central roll i arbetet med inÄt- och utÄtagerande barn.

Sammanfattning Dagens barn vÀxer upp i ett samhÀlle dÀr tekniker som pekskÀrmar, pekplattor och mobiltelefoner finns överallt och har blivit en del av vÄr vardag. Detta medför en ökad anvÀndning av appar utformade för dessa enheter och det finns sÄledes en intressant aspekt ur ett utvecklingsperspektiv samt hur man bör gÄ till vÀga för att pÄ bÀsta sÀtt skapa appar Àmnade för barn. Syftet med denna studie Àr att undersöka generella designprinciper som applikationsutvecklare anvÀnder vid utveckling av appar för barn som slutanvÀndare och dÀrtill undersöka hur dessa appar tilltalar och underlÀttar barns handhavande och interaktion. Detta har lett oss fram till vÄr frÄgestÀllning: Hur förhÄller sig utvecklare till generella designprinciper vid skapandet av appar Àmnade för barn? UtifrÄn denna frÄgestÀllning undersökte vi relevant forskning inom omrÄdet för att kunna ta fram ett antal generella designprinciper vid apputveckling samt ta reda pÄ vad som Àr viktigt att ha i Ätanke nÀr man skapar appar för barn.

Syftet med den hÀr erfarenhetsbaserade och vetenskapliga essÀn Àr att genom reflektion kring erfarenheterna, relevant litteratur och forskning undersöka olika arbetssÀtt för lÀrare och fritidspedagoger att kunna hjÀlpa och stötta barn i svÄra livssituationer. EssÀn tar sin början i tre berÀttelser om barn i svÄra livssituationer, efter det följer ett tydliggörande av dilemmat i berÀttelserna. I undersökningen kopplas problematiken i berÀttelserna ihop med olika arbetssÀtt för hur lÀrare och fritidspedagoger kan hjÀlpa barn i svÄra livssituationer. För- och nackdelar med de olika arbetssÀtten behandlas och diskuteras. Genom reflektion kring problemomrÄdet uppstÄr kunskap och medvetenhet om hur det Àr lÀmpligt att lÀrare och fritidspedagoger stöttar och hjÀlper barn i svÄra livssituationer.

FörÀlderns inre representationer av sig och sitt barn har visat sig pÄverka förÀlderns förmÄga att erbjuda sig som anknytningsperson till sitt specifika barn. FörÀlderns representation av omvÄrdnad har ocksÄ visat samband med barnets förmÄga att skapa en trygg anknytningsrelation. I denna pilotstudie undersöks det kvalitativa sambandet mellan förÀlderns inre representation av sig och sitt barn, prematuritet och sjÀlvskattade depressiva symptom. Den svenska översÀttningen av den semistrukturerade intervjumetoden Working Model of the Child Interview ? WMCI, har anvÀnts för bedömning av de inre representationsmönstren.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur pedagoger arbetar och stödjer barn med synnedsÀttning pÄ förskolan. Det handlar ocksÄ om att se hur ett samspel kan se ut mellan ett barn med synnedsÀttning och pedagogerna. Som pedagog i förskolan bör man veta hur man kan arbeta med barn i behov av sÀrskilt stöd som exempelvis barn med synnedsÀttning. Detta har tagits reda pÄ med hjÀlp av frÄgestÀllningarna: Hur arbetar pedagoger pÄ en förskola med ett barn som har synnedsÀttning och Àr i behov av resurs/extra stöd? Hur kan ett samspel se ut mellan barnet och pedagogerna samt de andra barnen? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgestÀllningar valdes att intervjua tre pedagoger pÄ en förskola.

I LÀroplanen för förskolan stÄr det:?Omsorg om det enskilda barnets vÀlbefinnande, trygghet, utveckling och lÀrande skall prÀgla arbetet iförskolan. HÀnsyn skall tas till barnets olika förutsÀttningar och behov.? (s.4)Det Àr upp till pedagogerna att anpassa den pedagogiska verksamheten sÄ den passar alla barn.Syftet med vÄrt arbete var att se hur pedagogerna upplever det att ha barn med dolda handikapp i barngruppen. Vi ville Àven ta reda pÄ hur det byggs upp ett bra samarbetet med förÀldrarna till barn med dolda handikapp, sÄ att de kÀnner en trygghet att lÀmna över ansvaret till förskolan.Vi har valt att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer med bÄde pedagoger och förÀldrar till barn med blödarsjuka och matallergi.VÄrt resultat visar pÄ att pedagogernas förhÄllningssÀtt Àr viktigt.

SAMMANFATTNINGVÀxjö universitetInstitutionen för pedagogikPedagogik med inriktning mot ungdoms-och missbrukarvÄrd, C- uppsats 10pTitel: Barn som far illa ur ett lÀrarperspektiv.Engelsk titel: Children who suffer of negligence -from teacherspoint of view.Författare: Camilla Israelsson och Anne Olofsson.Handledare: Ylva Benderix.Datum: Mars 2007.Antal sidor: 30Nyckelord: Barn som far illa, lÀrarrollen, pedagogik, psykologi,anknytning.SAMMANFATTNING:Studiens syfte Àr att belysa lÀrares erfarenheter av barn som far illa, hur lÀrare uppmÀrksammar barnet och vilka insatser som görs i skolan nÀr ett barn far illa. Vi har anvÀnt hermeneutisk vetenskapstradition, kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjufrÄgor. Bowlby och von Wright har anvÀnts som teoretiska utgÄngspunkter. Deltagare i studien var sju lÄg- och mellanstadielÀrare, med olika lÄng yrkeserfarenhet inom skolan. Resultaten visar vidden av barn som far illa ur ett lÀrarperspektiv, samt att omsorgssvikt och förÀldrarnas brister oftast var den största orsaken.

En intervjustudie om hur utlandsfödda förĂ€ldrar vars barn drabbats av diabetes erfarit svensk barnsjukvĂ„rd i relation till att vara förĂ€lder. ÄndamĂ„let Ă€r att öka förstĂ„elsen för dessa förĂ€ldrars reaktioner med siktet att förbĂ€ttra bemötandet. Tre förĂ€ldrapar deltog; tre mammor och tvĂ„ pappor har intervjuats var och en för sig. FörĂ€ldrarna Ă€r födda och uppvuxna i östeuropeiska lĂ€nder, har varit i Sverige 14-24 Ă„r. De tillfrĂ„gades om deltagande av specialsköterskan i diabetes pĂ„ Barn-ungdomssjukhuset.

Drygt 1,6 miljoner barn och ungdomar deltar i nÄgon form av idrottslig verksamhet, man kan alltsÄ pÄstÄ att idrotten, nÀst efter skolan, Àr vÄr största gemensamma socialisationsarena. Samtidigt sÄ finns mycket lite forskat pÄ vilken betydelse idrotten har och betydelsen av ledarna ur barnen och ungdomarnas perspektiv. Denna studie har syftat till att belysa denna kunskapsbrist och söka svar pÄ frÄgestÀllningar utifrÄn de tvÄ övergripande temana; idrottens roll som socialisationsarena och ledarnas betydelse. För detta har valts ett kvantitativt angreppssÀtt med en enkÀtundersökning riktat till drygt 80 barn och ungdomar, aktiva i sex olika idrotter i en mellansvensk kommun. Resultaten har sedan analyserats statistiskt.

Bakgrund: NÀr ett barn drabbas av en allvarlig sjukdom som leukemi sÄ förÀndras livet för förÀldrarna och omgivningen. En hel familj pÄverkas och deras vardagsliv blir förÀndrat. Tidigare forskning har visat att förÀldrar kan kÀnna sig osÀkra pÄ sjukhuset och inte veta hur de kan hjÀlpa sitt barn. Syfte: Att beskriva förÀldrars upplevelser i samband med att deras barn drabbats av leukemi och vÄrdas pÄ sjukhus. Metod: Kvalitativ ansats och Graneheim och Lundmans manifesta innehÄllsanalys av tre stycken sjÀlvbiografiska böcker.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa och analysera hur barn reagerar pÄ sexuella övergrepp med fördjupning i om det förekommer könsspecifika reaktioner. Fokus ligger pÄ barns reaktioner under barndomen utan nÄgon redogörelse för lÄngtidseffekter i vuxen Älder. Barns reaktioner förklaras utifrÄn psykodynamisk teori, objektrelationsteori, anknytningsteori samt könsrollsutvecklingen hos pojkar och flickor. FrÄgestÀllningarna var: Vilka symtom och beteendestörningar uppvisar sexuellt utsatta barn? Förekommer könsspecifika skillnader? En slutsats som kan dras Àr att det inte finns nÄgra karakteristiska symtom eller beteendestörningar som Àr specifika vid den sexuella övergreppsproblematiken.

Bakgrund Den psykiska ohÀlsan bland barn har ökat sedan 1990-talet. En ökande grupp barn och ungdomar som lider av psykisk ohÀlsa kan utgöra ett vÀxande folkhÀlsoproblem pÄ lÀngre sikt. ElevhÀlsan har ansvar för att arbeta hÀlsofrÀmjande och förebyggande enligt skollagen, dÀri ingÄr Àven ett samarbete mellan de olika professionerna som skolsköterska, kurator, specialpedagog, skolpsykolog och skollÀkare. Skolsköterskan trÀffar mÄnga barn och har dÀrför en viktig roll i skolan nÀr det handlar om att upptÀcka och arbeta med psykisk ohÀlsa, dock saknas tydliga riktlinjer för hur detta arbete ska gÄ till. Syftet med denna studie var att beskriva hur skolsköterskor arbetar med psykisk ohÀlsa bland barn 6-16 Är.

Enligt Statens FolkhÀlsoinstitut sÄ lever ungefÀr 350 000 svenska barn i hem dÀr nÄgon vuxen har ett alkoholmissbruk. Endast en procent av dessa barn fÄngas upp i stödgrupper eller liknande, resterande gÄr oupptÀckta genom hela skolgÄngen. Syftet med studien var att undersöka hur skolsköterskan arbetar för att upptÀcka barn vars förÀldrar har ett alkoholmissbruk och hur de stödjer dessa. Vilket stöd skolsköterskan sjÀlv önskar fÄ i sitt arbete med dessa barn och hur de hÄller sig uppdaterad om problematiken kring barn vars förÀldrar har ett alkoholmissbruk. Underlaget för studien Àr baserat pÄ ett antal semi-strukturerade frÄgor.