Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vad som styr antalet placeringar av barn och ungdomar pÄ institution. För att besvara detta har fyra kvalitativa intervjuer med tvÄ IFO-chefer och tvÄ socialsekreterare gjorts. Intervjuerna har sökt svar pÄ dessa frÄgor: Har det placerats fÀrre barn och ungdomar pÄ institution under 2009 jÀmfört med 2008? Har resurserna minskat i och med lÄgkonjunkturen? Vad anser socialtjÀnsten om institutionsplacering för barn och ungdomar? AnvÀnder man sig hellre av andra typer av metoder (Àn institutionsplacering) för att hjÀlpa barn och unga som har behov av det? NÀr blir placering pÄ institution det enda alternativet? Hur illa ska det vara för att det ska vara den enda utvÀgen? KÀnner de anstÀllda pÄ de olika socialkontoren att de har förutsÀttningar för att göra sitt jobb pÄ ett sÀtt som kÀnns bra och tillfredsstÀllande? Resultatet visar pÄ en balansgÄng för socialtjÀnsten i vad de ska göra för insatser för ett barn/ungdom. De ska ta hÀnsyn till ekonomi, ev.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om och i sÄ fall hur syskon till barn med funktionsnedsÀttning pÄverkas psykosocialt. Undersökningen baseras pÄ kvalitativa intervjuer och litteratur samt rapporter relevanta för Àmnet. De intervjuade har redovisat sin syn pÄ hur de anser att barn pÄverkats av att vÀxa upp som syskon till barn med funktionsnedsÀttning inom autismspektrumtillstÄnd.Resultatet pÄvisar att syskon under sin uppvÀxt blir utsatta för en mer stressrelaterad situation Àn jÀmnÄriga och blir mer Äsidosatta Àn barn i övrigt. Undersökningen visar ocksÄ att syskon till barn med diagnos inom autismspektrum fÄr med sig karaktÀrsdrag sÄsom större empati, mognad och ansvar. Att fÄ kunskap över sitt syskons funktionsnedsÀttning visar sig vara av stor betydelse för hur barn hanterar sin livssituation.

NÀr man talar om barn i behov av sÀrskilt stöd menar man ofta de elever som inte klarar godkÀnd grÀnsen i skolan eller har andra problem. SÀllan eller aldrig nÀmns elever som Àr begÄvade. Arbetet bestÄr av en litteraturgenomgÄng samt en kvalitativ intervjustudie med fem lÀrare pÄ en och samma skola. LÀrarnas beskrivning av begÄvade elever Àr att de kan se helheter och sammanhang, de Àr kreativa, snabba i tanken och vetgiriga. MÄnga Àr verbala och de flesta socialt anpassade..

BAKGRUND: Tidigare forskning visar att barn lÀr av och med varandra i mÄnga olika situationer genom att anvÀnda sig av sprÄk, samspel och kommunikation. Studien utgÄr frÄn barns samspel i den fria leken.SYFTE: Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur samspelet mellan barn gÄr till och hur det sker ett lÀrande samtidigt.METOD: Metoden i vÄr studie Àr kvalitativ, inspirerad av den etnografiska ansatsen som bygger pÄ data frÄn observationer av barn i den fria leken. Studien Àr gjord pÄ tvÄ avdelningar med barn i Äldrarna ett till sju Är.RESULTAT: Resultatet i denna undersökning visar att barn lÀr sig inte bara genom kommunikation utan ocksÄ genom att lyssna, imitera och observera i gemensamma aktiviteter i den fria leken. LÀrandet sker pÄ olika sÀtt. För att detta skall ske krÀvs det att pedagogen skapar möjligheter och förutsÀttningar..

Bakgrund: För att vÄrden kring ett barn ska bli sÄ bra som möjlig Àr förÀldrarnas nÀrvaro avgörande. VÄrdpersonalen fÄr arbeta mycket utifrÄn sin egen kunskap och erfarenhet i arbetet med familjer. MÄlsÀttningen inom barnsjukvÄrden Àr att involvera familjen sÄ mycket som möjligt och utgÄ frÄn varje familjs behov runt den aktuella situationen.Syftet: Studiens syfte var att utifrÄn ett familjeperspektiv belysa upplevelsen av att ha ett barn inlagt pÄ sjukhus.Metod: Denna litteraturstudie innehÄller sammanlagt 14 studier inom det valda omrÄdet och dessa har analyserats med en innehÄllsanalys.Resultat: FörÀldrarna upplevde att god kommunikation hade en positiv inverkan pÄ relationen mellan familjen och vÄrdgivare under sjukhusvistelsen. Under sjukhusvistelsen uppstod psykiska, fysiska och sociala behov som familjen behövde fÄ stöd med. Familjen upplevde mÄnga kÀnslor och hela vardagen blev pÄverkad.Slutsats: Denna litteraturstudie indikerar att det finns ett stort behov av en personlig relation mellan sjukvÄrdsgivare och familj.

Syftet med detta examensarbete har varit att fÄnga förskolebarnens icke-verbala kommunikation, för att förstÄ dess betydelse i relation till inkluderande och exkluderande lek. Ambitionen har Àven varit att ta del av förskollÀrares tankar och tolkningar kring dessa leksituationer, i förhoppning att fÄ ytterligare förstÄelse. Preciserade frÄgestÀllningar var: Hur kommer barnens icke-verbala kommunikation till uttryck och hur gÄr barnen tillvÀga för att inkludera respektive exkludera varandra? Hur tolkar förskollÀrarna videoobservationernas olika leksituationer? Den empiriska undersökningen genomfördes med hjÀlp av videoobservation och intervju med förskollÀrare pÄ en förskola. Undersökningsgruppen utgjordes av 27 barn i Äldern tre till fem Är samt tvÄ förskollÀrare.

SammanfattningInledning: BipolÀr sjukdom Àr en svÄrhanterlig sjukdom som pÄverkar alla aspekter av livet. Uppskattningsvis lider ca 2-4 % av Sveriges befolkning av denna sjukdom. BipolÀr sjukdom drabbar i stor utstrÀckning Àven nÀrstÄende och dÄ i synnerhet barn som vÀxer upp med förÀldrar med denna sjukdom. Hur dessa barn upplever sina uppvÀxtförhÄllanden och vad det innebÀr för deras liv Àr inte tillrÀckligt utforskat. Detta ligger till grund för undersökningen i denna pilotstudie.

Denna studie syftade till att granska inkluderingen av autistiska barn i sju olika förskolor. Vi har fÄtt en större förstÄelse för och insyn i hur det fungerar ute i verksamheterna och arbetet med autistiska barn. Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ hur autistiska barn möjliggörs en inkludering i den övriga barngruppen i förskolorna, pedagogers kunskaper om autism och vilka arbetsmetoder som anvÀnds. Vi letade efter skillnader och likheter mellan pedagoger som har arbetat/arbetar eller aldrig har arbetat med autistiska barn. Sju pedagoger intervjuades pÄ olika förskolor i södra Norrland. Den forskningsansats vi har utgÄtt ifrÄn Àr fenomenografin.

Med denna studie vill vi fÄ pedagoger som arbetar i förskolans verksamhet att reflektera över vikten av krisplaner och deras innehÄll nÀr det gÀller att hjÀlpa barn att bearbeta sorg. Följande frÄgor ligger till grund för vÄr undersökning: Hur kan man som pedagog i förskolans verksamhet hjÀlpa och underlÀtta barnets bearbetning av sorg? Har pedagogerna pÄ förskolan tillgÄng till en krisplan om nÄgot barn skulle drabbas av sorg? Vilka erfarenheter av och tankar om arbete med barn i sorg har pedagoger inom förskolans verksamhet? VÄrt resultat visar att i den kommun dÀr vi gjorde vÄr undersökning har alla pedagogerna i förskolans verksamhet tillgÄng till en krisplan och en krislÄda, för att underlÀtta arbetet med barn i sorg. Det visade sig ocksÄ att de intervjuade pedagogerna har mÄnga olika tillvÀgagÄngssÀtt för att arbeta med och möta barn i sorg..

Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ hur man kan arbeta med inkludering av barn i behov av sÀrskilt stöd och varför inkludering Àr viktigt. Arbetet utgÄr frÄn en rektor och fyra lÀrares syn pÄ Àmnet. Arbetet innehÄller Àven en begreppsgenomgÄng av de mest relevanta begreppen. Relevant litteratur och tidigare forskning tas ocksÄ upp. I resultatet framkom att inkludering Àr en process som sker kontinuerligt. Grunderna för denna process Àr att de vuxna har kunskap och förstÄelse för bÄde barnet och dess behov.

Rosdahl, Sofie (2010). Barn i behov av sÀrskilt stöd och likvÀrdigheten ? ett socioekonomiskt perspektiv (Children with special needs and equality ? a socioeconomic perspective). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med undersökningen Àr att fÄ en ökad förstÄelse kring de socioekonomiska faktorernas betydelse för arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd samt att sÀtta det i relation till mÄlet om en likvÀrdig utbildning. Undersökningen bygger pÄ en komparativ studie mellan tvÄ skolor.

UtsÀttas för det okÀnda kan vara skrÀmmande för varje mÀnsklig varelse. NÀr ett barn mÄste genomgÄ en undersökning eller behandling kan en sÄdan situation representera det okÀnda och det hotfulla. Barn i alla Äldrar behöver förberedas inför alla situationer. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur barn, i samband med sjukhusvistelse, förbereds inför undersökningar och behandlingar samt hur förberedelserna pÄverkar barnen. Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Medline via Pubmed och Academic Search EliteResultatet, baserat pÄ 15 kvantitativa vetenskapliga artiklar, visade att barn som förutom verbal information fick ett utökat förberedelseprogram i form av terapeutisk lek, audiovisuell information eller kognitiv beteendemetod, uppvisade lÀgre oro och stressnivÄer i samband med undersökningar och behandlingar..

Bakgrund: I Sverige insjuknar cirka 300 barn ochungdomar, 0-18 Är i nÄgon cancerform. NÀr ett barn drabbas av cancer ochbehandlas pÄ sjukhus antas familjen hamna i en livskris. Det Àr en traumatiskupplevelse för barn att vara sjuka och ligga pÄ sjukhus, alla barn reagerarolika.. OmvÄrdnaden ska ta hÀnsyn till barnets totala situation samt baseras pÄbarnets och familjens upplevelser.Syfte: Studiens syfte var att belysa familjens upplevelseroch behov nÀr ett barn drabbas av cancer och vÄrdas pÄ sjukhus.Metod: Systematisk litteraturstudie dÀr elvaartiklar kvalitetsgranskades och analyserades med en induktiv ansats.Resultat: Resultatet visade fem olika temanutifrÄn familjens pÄtalade behov och upplevelser; behov av information, kaos ivardagen, behov av kontinuitet/tillgÀnglighet, behov av stöd samt upplevelserav hopp/hopplöshet.Slutsats: Det mest centrala fyndet var attfamiljerna lyfte fram ett behov av information samt ett behov av stöd frÄnvÄrdpersonal. Familjerna beskrev vikten av att ses som en helhet..

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att synliggöra musiksamlingen i förskolan samt lyfta fram barns tankar om musik. VÄra fyra frÄgor Àr: Vilka tankar har barn i Äldrarna 4-5 kring musiksamling i förskolan? Har de musiksamlingar pÄ förskolan RegnbÄgen och vad gör de dÄ? Vad tÀnker barn i förskolan nÀr de hör ordet musik? Vilken/vilka kÀnslor har barn för musik i förskolan, stÀmmer deras kroppsuttryck med vad de sÀger om musik? VÄrt arbete bygger pÄ en kvalitativ undersökning dÀr vi har gjort intervjuer med 23 barn frÄn samma avdelning pÄ en förskola. Vi har Àven observerat en av förskolans traditionella musiksamlingar samt att vi sjÀlva har planerat och genomfört fem samlingar. I vÄr undersökning har vi kommit fram till att barn Àr positiva till musiksamlingen.

SmÀrta Àr en subjektiv upplevelse och barn uttrycker smÀrta pÄ olika sÀtt beroende pÄ utveckling, mognadsnivÄ och Älder. För att ge god vÄrd och minska lidande Àr det viktigt att bedöma smÀrta hos barn. Det finns smÀrtbedömningsinstrument framtagna specifikt för anvÀndning pÄ barn. Forskning om bedömning av smÀrta hos barn finns inom sjukhus men prehospitalt Àr omrÄdet relativt outforskat. Syftet med studien var att fÄ en uppfattning om ambulanssjuksköterskans erfarenheter av att bedöma akut smÀrta hos barn.