Med hjÀlp av den klassiska juridiska metoden har jag i arbetet först undersökt barns möjligheter att i dagslÀget fÄ skadestÄnd vid bevittnat vÄld i hemmet. HÀr visade det sig att barn teoretiskt sett borde ha stora möjligheter att erhÄlla ersÀttning i de fall skadorna Àr medicinskt pÄvisbara. I praktiken förhÄller det sig dock annorlunda. Endast i ett fÄtal fall har bland annat Brottsoffermyndigheten betalat ut ersÀttning till barn som bevittnat nÀr mamma blivit slagen. Enligt min undersökning har inte nÄgra fall prövats av högsta instans.

Enligt RÀdda Barnen blir mellan 100 000 och 200 000 barn varje Är vittnen till vÄld i sin familj. Endast en tredjedel av de polisanmÀlningar som görs vid dessa fall dÄ barn varit nÀrvarande kommer till socialtjÀnstens kÀnnedom. PÄ senare tid har samhÀllet allt mer börjat uppmÀrksamma dessa barn. Detta har resulterat i en ny lagstiftning som infördes den 15 november 2006 som innebÀr att barn som bevittnat vÄld i hemmet numera skall ses som brottsoffer. Syftet med den-na rapport Àr att belysa den nya lagstiftningen och att ta reda pÄ om man tror att detta kommer att innebÀra nÄgon förÀndring för polisens och socialtjÀnstens ar-bete.

Barnmisshandel Àr ett globalt folkhÀlsoproblem som resulterar i stora hÀlsokonsekvenser.Flera studier har visat att barnmisshandel kan leda till psykisk ohÀlsa hos de som utsatts,sÄsom depression och Ängest. Det Àr dock fÄ studier som har undersökt sambandet mellanbarnmisshandel och psykosomatiska symtom hos skolelever. Syftet med studien var attundersöka förekomsten av utsatthet (fysisk barnmisshandel och/eller barn som bevittnat vÄld)och psykosomatiska symtom bland elever i Ärskurs nio. Syftet var ocksÄ att undersökasambandet mellan utsatthet och psykosomatiska symtom.Studien var en tvÀrsnittsstudie och gjordes utifrÄn redan insamlad data frÄn den nationellakartlÀggningen om barnmisshandel 2011. Studiepopulationen bestod av 3207 elever i niondeklass och svarsfrekvensen var 84 procent.

Syftet med denna studie var att ge en förstÄelse för hur professionella arbetar med riskutsatta barn samt huruvida deras professionella stöd kan utgöra en skyddsfaktor för barn som vÀxer upp i riskmiljö. Uppsatsen avsÄg Àven att ge en bild av de risk- och skyddsfaktorer som kan förekomma i riskutsatta barns nÀromgivning. Studien genomfördes med hjÀlp av den kvalitativa intervjumetoden. En halvstrukturerad intervjuguide utgjorde grunden i de fem genomförda intervjuerna. Studien avgrÀnsades till att studera grupperna barn till psykiskt sjuka, barn till missbrukare och barn som bevittnat/upplevt vÄld.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur skolkuratorer uppmÀrksammar barn som bevittnat vÄld i hemmet samt hur barnpsykiatrikuratorer uppfattar att barnen pÄverkas av detta. Vi har valt att anvÀnda en kvalitativ metod och samlat in material frÄn respondenterna genom semistrukturerade intervjuer. Enligt tidigare forskning kan barn pÄverkas negativt av att bevittna vÄld i hemmet, vilket visas genom inÄtagerande eller utÄtagerande beteende samt genom att barnet upplever somatiska besvÀr. Resultatet frÄn respondenterna överensstÀmmer till stor del med forskningen gÀllande hur barnen visar att de inte mÄr bra samt hur de kan pÄverkas bÄde kort- och lÄngsiktigt.Slutsatserna för denna studie Àr att barnen oftast uppmÀrksammas av skolkuratorer genom att en lÀrare eller skolsköterska gör dem medvetna om att ett barn har problem, samt att en empatisk kurator i en inbjudande miljö skapar trygghet för barnen. Det behövs dessutom mer resurser vid vidarehÀnvisning av barnen, för att de skall fÄ nödvÀndigt stöd och skydd.

Studiens syfte Àr att undersöka huruvida ungdomar har en mer tolerant syn pÄ vÄld i fall dÀr de bevittnat och/eller blivit utsatta för vÄld. Syftet Àr Àven att undersöka hur vanligt det Àr med vÄld bland ungdomar samt att undersöka ungdomarnas attityder till vÄld, exempelvis: ?var gÄr grÀnsen för en vÄldsam handling? och ? finns det tillfÀllen dÄ en person förtjÀnar att bli slagen??I studien har följande frÄgestÀllningar stÄtt centrala:? Hur vanligt Àr det med vÄld bland ungdomar?? Vad har ungdomar för attityder till vÄld? ? Har ungdomar en mer tolerant syn pÄ vÄld i de fall dÄ de bevittnat och/eller blivit utsatta för vÄld?Studien Àr utförd bland 131 ungdomar i Ärskurs tre pÄ en gymnasieskola i vÀst Sverige dÀr respondenterna kom att bestÄ av 95 manliga elever.Av resultatet framgÄr att en stor del av de ungdomar som sjÀlva blivit utsatta för vÄld ocksÄ sjÀlva utövat vÄld vid flertalet tillfÀllen. Tydligt framgÄr Àven att fÄ av de ungdomar som inte vare sig bevittnat vÄld eller utsatts för vÄld inte heller utövat vÄld. GÀllande ungdomarnas attityder till vÄld visar föreliggande studie att i stort sett alla respondenter anser att det inte Àr ok för en förÀlder att slÄ sina barn, vilket tyder pÄ att dagens ungdomar Àr mindre toleranta mot aga Àn vad ungdomar förr i tiden var.

Studiens syfte var att söka en förstÄelse för hur pappor, som deltar i en gruppverksamhet för mÀn som misshandlar sina barns mammor, kan beskriva sin syn pÄ vÄldet samt hur en sÄdan verksamhet kan hjÀlpa dessa mÀn att förÀndra sitt beteende sÄ att deras barns situation förbÀttras. Den gruppverksamhet som studeras i denna uppsats heter Pappaverksamheten och Àr en kurs som utgÄr frÄn kognitiva teorier. Kursens upplÀgg Àr inspirerat av Duluthmodellen frÄn USA och Changing Ways i Kanada, men har kompletterats med tydligt barnfokus. Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer dÀr personal inom Pappaverksamheten samt socialsekreterare som trÀffat dessa pappor, berÀttar om hur de uppfattar att papporna ser pÄ sina vÄldshandlingar samt hur de tÀnker sig att pappor kan upphöra med vÄldet och hur en sÄdan förÀndring gÄr till. Resultatet visar att papporna oftast förnekar eller bagatelliseras vÄldet och dess konsekvenser.

Syftet med uppsatsen var att undersöka och belysa socionomstudenters beskrivande av klienter. Studien har en socialkonstruktivistisk utgÄngspunkt och syftar till att genom diskursanalys studera om och hur de benÀmningar av klienter, som vi kunde identifiera i valda c-uppsatser producerade pÄ Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs Universitet kan ses som en del av objektifierande diskurser. Genom att dekonstruera anvÀndandet av benÀmningen klienter ville vi se ifall alternativa framstÀllningar av klienter Àr möjliga i det empiriska material som vÄr studie grundade sig pÄ. Studien har en kvalitativ ansats. Studiens empiriska material bestÄr av fem c-uppsatser som Àr producerade av socionomstudenter pÄ Institutionen för socialt arbete i Göteborg.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Syftet med studien Àr att undersöka hur kuratorer möter barn i sorg och hur kuratorer samtalar med barn i sorg. Metoden för studien har varit intervjuer, och 6 kuratorer i östra Sverige har blivit intervjuade. Studiens förhÄllningssÀtt har varit fenomenologiskt. Resultatet som kom fram var varierande beroende pÄ vilken kurator man talade med samt var denne arbetade nÄgonstans. Resultatet har analyserats med hjÀlp av Johan Cullbergs kristeori och Gurli Fyhrs sorgteori..

Syftet med Barnahus Ă€r att barn som misstĂ€nkts blivit utsatt för vĂ„ld eller övergrepp ska i en trygg och barnvĂ€nlig miljö förmedla sin upplevelse, samt hjĂ€lpa barnet genom stöd och insatser att bemĂ€stra utsattheten. Studien grundas pĂ„ kvalitativa intervjuer som metod. Respondenterna som ingĂ„r i studien representerar SocialtjĂ€nsten, Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Barnkliniken och Barn- och ungdomspsykiatrin. Resultatet presenterar samverkansparternas upplevelse av samverkans funktion, fördelar och brister, samt hur barnets rĂ€ttigheter tillĂ€mpas i utredningsprocessen. Resultatet pĂ„visar att respondenterna upplever samverkan i Barnahus som en möjlighet till personlig och yrkesmĂ€ssig utveckling, och att samverkan över yrkesrollerna Ă€r en förutsĂ€ttning för att tillgodose barnets behov av skydd och trygghet.

Individer tenderar att skapa falska minnen genom att göra olika minnesfel. VittnesmÄl kan vÀga tungt i rÀttegÄngar och ibland vara avgörande för friande eller fÀllande dom. Syftet med studien var att undersöka falska minnen i form av ett minnesfel, bakÄtriktat kausalt slutsatsfel, för att se om individer som bevittnat en effekt (en vÀska borta) tror sig ha sett orsaken (nÄgon som stjÀl vÀskan) till hÀndelsen. Totalt 60 deltagare blev indelade i fyra betingelser, samtliga fick se en stimulifilm. En vecka senare fick deltagarna utföra minnestester; fri- och stödd Ätergivning, igenkÀnning av stöldbild, skattning av mannens skuld samt villighet att vittna. Det förekom bakÄtriktade kausala slutsatsfel, deltagare som inte bevittnat orsaken nÀmnde den i fria- och stödda Ätergivningen.

HuvudÀmnet för uppsatsen Àr smÄ barn som utsÀtts för vÄld inom familjen. Syftet Àr att undersöka hur ett antal verksamheter i GöteborgsomrÄdet som vÀnder sig till barn som utsatts för vÄld inom familjen, arbetar med barn i Äldern 0-6 Är. Syftet Àr Àven att jÀmföra dessa verksamheters arbetsmetoder och utbud av hjÀlp och stöd till smÄ barn, i relation till relevant forskning. De frÄgestÀllningar som varit aktuella Àr:o Vilka erfarenheter har de yrkesverksamma av att arbeta med smÄ barn (0-6 Är) som blivit utsatta (eller bevittnat) vÄld inom familjen? o Vilka behov av hjÀlp och stöd har smÄ barn som utsatts för vÄld? Enligt de yrkesverksamma? Enligt relevant forskning och teori? o Hur ser utbudet av hjÀlp till smÄ barn som utsatts för vÄld ut i GöteborgsomrÄdet?Studien genomförs genom kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma frÄn sex olika verksamheter i GöteborgsomrÄdet som riktar sig till barn som utsatts för vÄld.

Bakgrund: FÄ ett prematurt barn kan vara en oförutsedd hÀndelse. Den första kontakten mellan förÀldrar och barn var ett viktigt moment för barnets utveckling. NÀr prematura barn kommer till neonatalavdelningen och lÀggs i en kuvös kan kontakt och nÀrhet mellan barn och förÀldrar störas. Syfte: Belysa förÀldrars upplevelser av nÀrhet i relation till sitt prematura barn. Metod: En litteraturstudie pÄ artiklarna som Àr genomförda med kvalitativ ansats.