Bakgrund: Stress är en naturlig del av livet, men när stressen är långvarig blir den patologisk. För att inte utveckla utmattningssyndrom och andra sjukdomar är det viktigt att ta stressen på allvar och försöka åtgärda den. Studier visade att sjuksköterskor som arbetade på sjukhus kände sig stressade och uppvisade tecken på utbrändhet, samt att sjuksköterskor på stora sjukhus upplevde mer stress än sjuksköterskor på mindre sjukhus och inom andra vårdformer. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera stressfaktorer hos sjuksköterskor som arbetar på sjukhus. Metod: Resultatet i denna litteraturstudie sammanställdes utifrån Goodmans sju steg genom granskning av artiklar som byggde på genomförda kvantitativa empiriska studier. Resultat: Följande teman av stressfaktorer identifierades: Dåliga arbets-förhållanden, problem mellan personalen, individuella och sociala faktorer, kunskapsnivå och arbetsuppgifter, samt emotionella och etiskt svåra situationer.

The purpose of my study is to examine how the Hospital Play Specialists looks at the importance of play for children in the hospitalenvironment. The thesis is based on qualitative research interviews. This means that respondents followed an interview guide with questions. These questions I compiled in advance. The main theme in the interviews has been the characteristics and importance of play.

Döende patienter som vårdas på sjukhus har ibland minderåriga barn. Dessa barn är i stort behov av stöd vilket sjuksköterskan har som uppgift att tillgodose. I nuläget brister detta då många sjuksköterskor saknar kunskaper inom området. För att stödja barn till en döende förälder på ett optimalt sätt krävs kunskap om barns förståelse av döden, reaktioner på förlust av en förälder samt hur sjuksköterskan kan kommunicera med barn och föräldrar. En litteraturstudie har genomförts i syfte att belysa sjuksköterskans stöd till barn som anhöriga när en förälder är döende.

Bakgrund: Att förlora ett barn är en av de smärtsammaste förlusterna som kan upplevas. Ett barns död är svårt att acceptera och föräldrar är i stort behov av stöd. Omvårdnaden av barn i livets slutskede har utvecklats långsamt och sjukvårdspersonal har påvisat brister i bemötandetSyfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva föräldrars upplevelser av att förlora ett barn på sjukhus oavsett om barnet avlidit akut eller av obotlig sjukdom.Metod: Litteraturöversikten baserades på nio kvalitativa artiklar efter litteratursökning, som analyserades med innehållsanalys efter granskning av vetenskaplig kvalité.Resultat: Många föräldrar upplevde att de fått bristande och otydlig information angående sitt barns tillstånd och vård. Delaktighet i vården av det döende barnet ansågs viktigt av föräldrarna för att underlätta sorgen. Genom att personalen visade känslor uppfattade föräldrarna sitt barn betydelsefullt.

Bakgrund: Sjuksköterskan upplever många olika situationer vid vård av barn på sjukhus och tillgodoser både barnets och hela familjens behov. Genom att bygga upp den mellanmänskliga relationen mellan sjuksköterskan och barnet eller familjen skapas trygghet och möjligheter att uppnå mål med omvårdnadsarbetet. Syfte: Syftet var att beskriva känslor som sjuksköterskan upplever vid vård av barn på sjukhus.Metod: En allmän litteraturstudie som beskrev resultatet från utvalda vetenskapliga artiklar med inspiration av latent innehållsanalys, där det efter kondensering framkom teman. Artiklarna söktes fram i databaser samt vid manuell sökning.Resultat: I resultatet framkom fem teman: (1) Känslor relaterat till arbetsförhållanden, (2) Känslor relaterat till kunskapsnivå, (3) Känslor relaterat till omvårdnadssituationer, (4) Känslor relaterat till att kunna behålla sin professionalitet samt (5) Motstridiga känslor relaterat till sjuksköterskan.Slutsats: Sjuksköterskor som vårdar barn upplever olika känslor som kan påverka dem på flera sätt både i arbetet och i vardagen. Genom ökad medvetenhet kring de känslorna skulle omvårdnadsarbetet kunna underlättas vid det svåra arbete som vård av barn kan innebära..

Äldre patienter som har risk för undernäring eller är undernärda är vanligt förekommande på svenska sjukhus. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vad sjuksköterskan kan göra för att förebygga undernäring hos äldre patienter (65+) på sjukhus. En beskrivande litteraturstudie genomfördes där författarna granskade elva vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes i databaserna PubMed och Mosby´s index. Resultatet i studien visade att det finns flera olika mätmetoder för att upptäcka undernäring eller risk för undernäring hos äldre patienter inneliggande på sjukhus.

I Sverige insjuknar varje år ca 600 ungdomar i åldrarna 0-14 år i diabetes typ 1. Antalet ungdomar som insjuknar i diabetes typ 1 ökar kontinuerligt. Föräldrar, anhöriga och barn måste lära sig leva med sjukdomen och framförallt försöka anpassa vardagens liv utifrån de nya villkor som sjukdomen medför. För att möjliggöra denna anpassning bidrar sjukvården med viktig kunskap och vård under hela sjukdomstiden men kanske speciellt under debuten av sjukdomen. Denna studies syfte var att beskriva sjuksköterskans uppfattningar av vård av barn på sjukhus i samband med barnets diabetesdebut.

The result of a short field work done in Maria Park, a place situated in the north of Helsingborg city. A comparative work, using the old S:a Maria and Maria Park. The same place, once a mental hospital, and now, at the time of the paper being written, it's a richer residential district. Is there anything left of the old mental hospital in the new community and the residents identities?.

Vara förälder till ett barn som är inneliggande på ett sjukhus är komplicerat, svårt och upplevs olika av föräldrar. Isolering kan orsaka stress och leda till kontroll-, informations- och kommunikationsbehov. Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av att vistas i isoleringsrum vid vård av sina barn på sjukhus. Studien har en deskriptiv kvalitativ design. Resultatet visade att föräldrarna kände sig besvärliga och var rädda för att störa när de behövde be om hjälp.

Bakgrund: Sjuksköterskan upplever många olika situationer vid vård av barn på sjukhus och tillgodoser både barnets och hela familjens behov. Genom att bygga upp den mellanmänskliga relationen mellan sjuksköterskan och barnet eller familjen skapas trygghet och möjligheter att uppnå mål med omvårdnadsarbetet. Syfte: Syftet var att beskriva känslor som sjuksköterskan upplever vid vård av barn på sjukhus.Metod: En allmän litteraturstudie som beskrev resultatet från utvalda vetenskapliga artiklar med inspiration av latent innehållsanalys, där det efter kondensering framkom teman. Artiklarna söktes fram i databaser samt vid manuell sökning.Resultat: I resultatet framkom fem teman: (1) Känslor relaterat till arbetsförhållanden, (2) Känslor relaterat till kunskapsnivå, (3) Känslor relaterat till omvårdnadssituationer, (4) Känslor relaterat till att kunna behålla sin professionalitet samt (5) Motstridiga känslor relaterat till sjuksköterskan.Slutsats: Sjuksköterskor som vårdar barn upplever olika känslor som kan påverka dem på flera sätt både i arbetet och i vardagen. Genom ökad medvetenhet kring de känslorna skulle omvårdnadsarbetet kunna underlättas vid det svåra arbete som vård av barn kan innebära..

källor: fackliga protokoll från 1912 till 1952, årsberättelser från 1927 till 1952.Metod: en kvalitativ textläsningSyfte: att undersöka skötarnas arbetssituation, med särskilt hänsyn till kvinnornas situation på Säters sjukhus åren 1912 till 1952 utifrån ett fackligt perspektiv.Frågeställninigar: Hur arbetade och organiserade sig personalen i den fackliga organisationen för bättre arbetsvillkor på Säters sjukhus. Vilka övergripande förändringar skedde för personalen på Säters sjukhus med avseende på arbetsmiljö och utbildning, speciellt med avseende på genus. Hur gestaltade sig kvinnornas fackliga arbete och villkor på Säters sjukhus jämfört med männens.Resultat: Det skedde tydliga förändringar i fackföreningens medlemsantal under perioden, föreningens viktigaste arbete var kampen för 48 timmars arbetsvecka. Under periodens senare del tillkom arbetarskyddslagstiftning som innebar en förbättring i arbetsmiljön. Lön och utbildning var andra frågor för fackföreningen, särskilt under 1940-talet förbättrades kvinnornas utbildningsmöjligheter.

Bakgrund: För att vården kring ett barn ska bli så bra som möjlig är föräldrarnas närvaro avgörande. Vårdpersonalen får arbeta mycket utifrån sin egen kunskap och erfarenhet i arbetet med familjer. Målsättningen inom barnsjukvården är att involvera familjen så mycket som möjligt och utgå från varje familjs behov runt den aktuella situationen.Syftet: Studiens syfte var att utifrån ett familjeperspektiv belysa upplevelsen av att ha ett barn inlagt på sjukhus.Metod: Denna litteraturstudie innehåller sammanlagt 14 studier inom det valda området och dessa har analyserats med en innehållsanalys.Resultat: Föräldrarna upplevde att god kommunikation hade en positiv inverkan på relationen mellan familjen och vårdgivare under sjukhusvistelsen. Under sjukhusvistelsen uppstod psykiska, fysiska och sociala behov som familjen behövde få stöd med. Familjen upplevde många känslor och hela vardagen blev påverkad.Slutsats: Denna litteraturstudie indikerar att det finns ett stort behov av en personlig relation mellan sjukvårdsgivare och familj.

Inom sjukvården brister det i bemötandet av barn som närstående där de sällan synliggörs, blir delaktiga eller informerade om det som berör den sjukes/skadades hälsotillstånd. Oberoende av sin familj har barn och unga egna rättigheter i samhället vilket barnkonventionen stödjer och arbetar för. 1 januari 2010 omarbetades innehållet i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS). Där klargörs barns rättigheter till information, råd och stöd samt hälso- och sjukvårdens ansvar att uppmärksamma detta, om barnets förälder lider av sjukdom/skada. Syftet är att beskriva barns upplevelser av att ha en närstående som vårdas på sjukhus samt ge en beskrivning av faktorer som kan påverka barnens upplevelser.

Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor arbetar hälsofrämjande på ett hälsofrämjande sjukhus..

För att patienten ska ha optimal chans till överlevnad är det av största vikt att rekommendationer i samtliga delar av kedjan som räddar liv följs. Sjuksköterskan är oftast bland de första på plats vid ett hjärtstopp på en vårdenhet, vilket gör det intressant att belysa vilka faktorer som påverkar överlevnaden efter hjärtstopp på sjukhus. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer i behandlingen av hjärtstopp på sjukhus som påverkar överlevnaden. Genom en sammanställning och analys av vetenskapligt värderad litteratur utfördes en systematisk litteraturstudie i ämnet. Resultatet visade att en väl fungerande organisation, utbildning, monitorering och följsamhet till riktlinjer var framgångsfaktorer i behandling av hjärtstopp.