Examensarbetets syfte är att få veta vad föräldrarna till döva och hörselskadade barn i länet vill vad det gäller Hörselhabiliteringens informationsmöten för föräldrarna samt Hörselhabiliteringens gruppverksamhet för deras barn. Jag valde att göra en kvantitativ undersökning och skickade ut 124 enkäter till föräldrar till döva och hörselskadade barn i Jönköpings län. Resultatet grundar sig på 88 av 124 möjliga enkäter. Sammanfattningsvis pekar resultatet av undersökningen på att de flesta föräldrar till döva och hörselskadade barn vill att Hörselhabiliteringen organiserar gemensamma informationsmöten för föräldrar tillsammans med andra föräldrar. Resultatet i undersökningen visar också att det stora flertalet av föräldrarna som svarat på enkäten vill att Hörselhabiliteringen ordnar gruppverksamhet för deras barn..

ADHD är en vanligt förekommande diagnos hos barn. Ouppmärksamhet, impulsivitet och hyperaktivitet leder till att dessa barn skadar sig i större utsträckning än andra barn. Detta innebär att de oftare kommer i kontakt med sjukvården. Eftersom ADHD är ett dolt handikapp får de inte alltid anpassad information och rätt bemötande från sjukvårdspersonal.Syfte: Syftet med denna pilotstudie är att beskriva hur föräldrar till barn med ADHD upplevt den förberedande informationen inför sjukhusbesök/undersökning.Metod: En kvalitativ intervjustudie valdes enligt Kvale och Brinkmann (2009) med innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004).Resultat: Föräldrar vill ha mer information hemskickad för att kunna förbereda sitt barn inför ett sjukhusbesök. Det krävs mer planering och tid vid sjukhusbesök för barn med ADHD.

Unga vuxna tenderar att spendera mer tid på sociala medier än på någon annan daglig aktivitet, där det populäraste sättet att kommunicera är genom att dela bilder. Samtidigt har intresset för hälsa och fitness hos allmänheten ökat de senaste åren. Tidigare studier påvisar att ett ständigt fokus på hälsa och fitness kan leda till låg självkänsla och missnöje över sin kropp. Majotiteten av de tidigare studierna har fokuserat på de negativa hälsoutfallen med sociala medier och påverkan på människors hälsa. Syftet med studien var att ur en neutral synvinkel, beskriva unga kvinnors upplevelser samt påverkan av sociala mediers exponering av kost och träning.

Bakgrund: Inom politik och media beskrivs unga arbetslösa som oengagerade, lågutbildade och socialt inkompetenta. Denna uppfattning förstärks när allt fler unga inte lyckats komma in på arbetsmarknaden och blir långvarigt arbetslösa. För att åtgärda problemet att ta sig in på arbetsmarknad, sätts de in på arbetsmarknadsåtgärder. Stämmer medias bild över verkligheten? Hur ser åtgärderna egentligen ut och hur påverkas de unga vuxna över tid som arbetslös? Ligger ansvaret för arbetslösheten på personerna själva eller finns det andra bakomliggande faktorer? Hur kan systemet eventuellt förbättras? Metod: För att ta reda på svaren har vi gjort en systematisk litteraturstudie där vi använt oss av 29 artiklar.

Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp/Omvårdnad ? Egetarbete/kursbeteckning: OM2240/SPN9.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares och förskolechefers uppfattningarkring begreppet barn i behov av särskilt stöd. De forskningsfrågor som ställdes var Hurresonerar förskollärare/chefer kring begreppet ?barn i behov av särskilt stöd?? Vilkauppfattningar har förskollärarna/förskolecheferna gällande sina uppdrag kring barn i behovav särskilt stöd? För att undersöka dessa frågor användes kvalitativa intervjuer som metod.Resultatet visade att begreppet ?barn i behov av särskilt stöd? uppfattas som brett och svårt attdefiniera då begrepp som ?normalt? och ?avvikande? är begrepp som inte är tydligtavgränsade. Resultatet visade att samtliga förskolechefer ansåg sig ha ett nära samarbete ochen bra inblick i verksamheten samtidigt som inte alla pedagogerna upplevde det så..

Bakgrund: Studier har visat att STI och aborter ökat samt att unga män i lägre grad testar sig för STI jämfört med unga kvinnor. Unga män har även en tendens att besöka ungdomsmottagningen i lägre utsträckning än jämnåriga kvinnor. Ungdomar idag upplever att sexualundervisningen i sko-lorna är otillfredsställande samt att största källan till information kring sex och samlevnad är vänner eller internet. Detta gör att ungdomsmottagningen är än mer betydelsefull idag och bör därför också vara tillgänglig och anpassad till alla. Syfte: Syftet var att beskriva hur unga män upplever sin ungdomsmottagning och hur de anser att den eventuellt kan förbättras.

BakgrundI den fria leken kommunicerar små barn med varandra genom olika kommunikationssätt. De förmedlar budskap och avsikter och det förutsätter att barn har en förståelse för andra barns sätt att kommunicera. Bland annat kommunicerar små barn med hjälp av verbal och icke verbal kommunikation. När yngre barn kommunicerar gör de det med hela sin kropp och uttrycker sina känslor och tankar med hjälp av kroppsspråk såsom beröring och imitation. Små barn använder även ord för att uttrycka det inre talet.SyfteStudiens syfte är att undersöka små barns kommunikation i den fria leken på förskolan.MetodI studien används observationer i form av löpande protokoll.

Hur arbetar regissörer och dramapedagoger med barn med ?personregi? - alltså med feedbacken som hjälper till att ett barn hittar ett uttryckssätt som är trovärdigt, ett sätt att spela som är livligt. Hur gör man och varför? Vad är det för en typ av handling, interaktion? Syftet med arbetet är att förstå och tydliggöra en ganska dold och mystisk verksamhet; att inspirera alla intresserade till utvecklat egen verksamhet; att lyfta fram en interaktion där barnen blir hjälpt till och värdesatt i deras spontana tillvaro.Arbetets metodik är inspirerad av ?grundad teori? och närmar sig den konkreta sociala interaktionen genom att föra öppen strukturerade samtal med regissörer och dramapedagoger som är verksamma i stora mest kommunala barn/ungdomsteater: Vår Teater/Kulturskolan, Enskedespelet, Sagateatern Lidingö, Ung teater Täby, Skara Skolscen samt Stockholms Stadsteater och Dramaten. Utifrån det material föreslås en systematisering av de olika metoder hur man arbetar som regissör med just personregi.

Dilemmat var om begåvade barn får de stöd de behöver. Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers och rektorers uppfattning om begåvning och begåvade barn. Studien gav en översikt av tidigare forskning kring begåvning och begåvade barn samt deras sociala situation i hemmet och skolan. Metoden vi använde oss av för att uppnå syftet var en empirisk studie. Den empiriska studien bestod av en strukturerad intervju med sex informanter.

Nilsson Ulrika & Svensson Therese (2010) Pedagogers bemötande av barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Pedagogues response to children with special needs in pre-school. Syftet med detta arbete är att undersöka hur några pedagoger bemöter barn i behov av särskilt stöd. Diskussion med pedagogerna angående vilka barn de anser är barn i behov av särskilt stöd är ytterligare något som kommer tas upp. Undersökningen kommer vidare att belysa vilket stöd och handledning pedagogerna har tillgång till för att möta och hjälpa dessa barn att utvecklas efter egna förutsättningar. De frågeställningar som undersökningen utgår ifrån är följande: ? Vilka barn anser pedagogerna är i behov av särskilt stöd? ? Hur bemöter pedagogerna barn i behov av särskilt stöd? ? Vilken handledning och vilket stöd behöver och får pedagogerna för att kunna möta och hjälpa ett barn i behov av särskilt stöd att utvecklas efter sina egna förutsättningar? Undersökningen har ägt rum på två olika förskolor och fyra pedagoger, två rektorer och två specialpedagoger har blivit intervjuade.

Jag vill genom mitt examensarbete berätta om hur adoptivbarn och adoptivföräldrar kan uppleva tiden före, under och efter adoptionsprocessen och hur de kan uppleva sin och barnens situation när de börjar på förskolan. Jag kommer även att berätta om min egen erfarenhet och kunskap utifrån att ha en adopterad son och ett komplicerat men givande arbete med ett adopterat barn i förskolan. Jag har inför mitt arbete med mitt examensarbete besökt en föreläsning om adopterade barn i förskolan samt intervjuat en förälder till ett adopterat barn som går i förskolan. Genom mitt examensarbete har jag fått en bild av vilka dilemman pedagoger och adoptivföräldrar kan ställas inför vid inskolningen med ett adopterat barn. I examensarbetet beskriver jag hur essentiellt det är med erfarenhet och utbildning av adopterade barn i förskolan..

Ett av målen för svensk familjepolitik är att utjämna den sneda fördelningen i uttaget av familjeförsäkringen. Inom familjeförsäkringen hittas segmentet för den tillfälliga föräldrapenningen och i denna, ersättningen för vård av sjukt barn. Två modeller, med olika antal variabler, används för att åskådliggöra sambandet mellan andel barn som bor i traditionell kärnfamilj och andel nettodagar män tar ut för vård av sjukt barn. Resultatet påvisar att uttaget av nettodagar könen emellan är jämnare fördelat inom gruppen traditionell kärnfamilj än för den totala gruppen föräldrar. I Sverige lever idag omkring 78 procent av barn i åldern ett till elva år inom den traditionella kärnfamiljen..

I denna studie har vi intervjuat fyra pedagoger samt en rektor angående flerspråkighetens betydelse för barn. Intervjuerna har ägt rum i två olika kommuner i norra Sverige, i förskola och skola. Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer för att kunna besvara våra frågeställningar. I studien har vi kommit fram till att alla informanter anser att flerspråkighet är viktigt för barn. Dock är informanterna oense angående modersmålsstödet, men väldigt ense att det inte finns några nackdelar för barnets utveckling..

Varje år traumatiseras 200 000 barn och trauma anses vara den vanligaste orsaken till att barn söker sjukvård i Sverige. Sjuksköterskor inom akutsjukvården träffar dessa barn i sitt arbete, men de procedurer och rutiner som finns för omhändertagande av vuxna anses inte direkt vara applicerbara på barn. Syftet med denna studie var att belysa hur specialistsjuksköterskor upplever omhändertagandet av traumatiserade barn. En kvalitativ studie med individuella intervjuer (n=9) genomfördes och analyserades med hjälp av innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: upplevelsen av kunskapsbrist, upplevelsen av svårigheter i samband med omhändertagandet, upplevelsen av behovet av god omvårdnadskunskap och upplevelsen av skillnader i gällande rutiner.