Bakgrund: typ 1-diabetes är en sjukdom som ofta drabbar personer som är under 30 år och ställer stora krav på ens egenvård. Hur ungdomar upplever och hanterar sin sjukdom är avgörande för deras egenvård och hur de klarar av att hantera sin sjukdom. Syfte: Att beskriva ungdomars upplevelser och hantering av typ 1-diabetes.Metod: Systematisk litteraturstudie. Datainsamling skedde från databaserna Cinahl och Medline där nio artiklar valdes ut och granskades enligt en kvalitetsgranskningsmall. Samtliga artiklar var granskade av en etisk kommitté.

När ett barn drabbas av cancer påverkas hela familjen och det är många i omgivningen som berörs. Syskon blir en grupp som lätt kan glömmas bort och bli åsidosatta då insatserna främst riktas mot det sjuka barnet och föräldrarna. Bakgrund: Varje år insjuknar cirka 300 barn i åldrarna 0-18 år i någon onkologisk sjukdom i Sverige. När en familjemedlem drabbas av sjukdom utsätts övriga familjen för stor påfrestning där de upplever att deras egna behov får stå tillbaka. Syskonets vardag påverkas både känslomässigt och praktiskt när deras syskon insjuknar.

I Sverige drabbades 1999 över 45.000 människor av cancer. Många av de insjuknade hade barn och ungdomar i skolåldern. Barn och ungdomar är de som får leva längst med sina trauman och eventuell förlust av förälder. Syftet med denna litteraturstudie var att få kännedom om och belysa barns upplevelser av att ha en förälder med cancersjukdom; deras tankar om förälderns cancer, hur de påverkas av förälderns cancersjukdom samt vad hälso- och sjukvårdspersonal kan göra för att hjälpa dem hantera situationen på bästa sätt. En analys av tio artiklar genomfördes.

SammanfattningBakgrund:Diabetes mellitus är en kronisk metabol sjukdom, i Sverige har cirka 350 000 människor sjukdomen och varje dag insjuknar två barn (0-18 år) i diabetes typ 1. Diabetes typ 1 drabbar främst barn och ungdomar där insjuknandet ofta sker ganska hastigt och kan upplevas som dramatiskt. När ett barn insjuknar berörs inte bara barnet utan också hela familjen. Den förändrade vardagen som sjukdomen för med sig lägger stort ansvar på föräldrarna, vilket kan leda till ett ökat känslomässigt lidande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av att ha ett barn med diabetes typ 1.

Lidande är en individuell, subjektiv och komplex upplevelse med en negativ mening som en person tilldelar en situation eller ett hot. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av lidande hos personer med kronisk sjukdom. 10 vetenskapliga artiklar har analyserats med en manifest innehållsanalys som resulterade i fyra kategorier: Att leva i hopplöshet: Att tvingas till förändringar i livet: Att känna brist på kontroll: Att inte blisedd. Resultatet visade att personer med kronisk sjukdom upplevde livet som hopplöst och kaotiskt. De tvingades förändra det dagliga livet, framtidsplanerna och kände att kroppen svek.

Syftet med studien var att utifrån intervjuerna analysera sjuksköterskornas upplevelser av att arbeta med barn och ungdomar med cancer samt hur de bemöter dessa barn och ungdomar. Genom en deskriptiv empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats utfördes sju semistrukturerade intervjuer med hjälp av en intervjuguide. Det insamlade materialet analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Tre kategorier identifierades: Interaktioner i vården, Sjuksköterskans bemötande samt Glädje och vanmakt. Studien visade att deltagarna upplevde en stor glädje och tillfredställelse i sitt arbete.

Föräldrar med barn som får diagnosen cancer hamnar i en livskris. Hela familjen drabbas av kaos. För att föräldrarna ska känna att de får stöd av sjuksköterskan, krävs att de får anpassad och lättillgänglig information om sitt barns sjukdom. Syftet med den här litteraturstudien är att belysa behovet av stöd, hjälp och information inom barncancersjukvården, ur både föräldrars och sjuksköterskors perspektiv. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar användes.

Dysfagi, sväljningssvårigheter, är en vanlig komplikation vid Alzheimers sjukdom och är väl utforskat i det sista av de tre stadierna vid demens (lindrig, måttlig och svår). Sväljningssvårigheter som har kopplats samman med Alzheimers sjukdom är ett förändrat ätbeteende, reducerad höjning av larynx och en längre oral fas. Syftet med studien var att undersöka om och vilka symtom vid dysfagi som kan ses i de tidigare stadierna av Alzheimers sjukdom vid användning av icke-invasiva undersökningsmetoder. En enkätundersökning med 16 deltagare och en sväljningsscreening med fyra deltagare genomfördes. Sväljningsscreeningen bestod av fyra delar: oralmotorik, sväljningstest och sväljningskapacitetstest med vatten och tuggfunktion.

Syftet med litteraturstudien var att belysa föräldrars psykosociala upplevelser då deras barn har cancer. Författarna gjorde en litteraturstudie med deskriptiv design baserad på tolv artiklar med kvalitativ ansats. Artikelsökningen ägde rum i databaserna PubMed och Academic Search Elite med de vedertagna sökorden ?neoplasms?, ?child?, ?family? och ?parents?. Utöver dessa inkluderades ord som ?experience?, ?cancer? och ?psychosocial?.

Det har gjorts många studier kring barns språkproduktion medan kunskaperna om hur och när förståelsen utvecklas är mindre. Forskare är eniga om att förståelsen i stort föregår produktionen även om vissa grammatiska strukturer produceras innan barnet har en full förståelse för dem. Att testa språkförståelse är svårt då barnet behöver utföra någon form av handling för att visa vad det förstår. Syftet med denna studie är att jämföra två grammatiska förståelsetest, Nya SIT och TROG-2, dels resultatmässigt och dels innehållsmässigt. Sjuttiosex fyraåriga barn, enspråkiga med svenska som förstaspråk och flerspråkiga, testades med båda testen.

Introduktion: Orala förändringar i munhålan är vanligare hos diabetiker än hos en frisk individ. Vanligast är parodontala förändringar. Det är viktigt att preventiva metoder lärs ut av den hälso- och sjukvårdspersonal som möter och behandlar patienten för dennes diabetes.Syfte: Att beskriva samband mellan diabetes och parodontal sjukdom samt diabetikers medvetenhet kring detta samband.Frågeställning: Hur påverkar diabetes parodontal sjukdom? Hur påverkas blodglukosnivån hos diabetiker av parodontal behandling? Är diabetiker medvetna om att sjukdomen kan påverka oral hälsa?Metod: Designen är en systematisk litteraturstudie inom området diabetes och hur parodontal hälsa/ohälsa påverkas. En sammanställning av vetenskapliga relevanta artiklar har genomförts.Resultat: Vissa samband mellan dåligt kontrollerad diabetes och parodontal sjukdom råder.

Bakgrund: Diabetes är en kronisk metabol sjukdom och det finns två sorter. Typ 1 kallas den som orsakas av bristande insulinproduktion. Nordiska riktlinjerna för barn och ungdomar rekommenderar 60 minuter fysisk aktivitet per dag. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vikten av fysisk aktivitet hos barn och ungdomar med typ 1 diabetes samt vilka faktorer som påverkar deras fysiska aktivitet. Metod: En litteraturstudie innehållande 16 vetenskapliga artiklar som erhållits genom databaserna PubMed och Cinahl. Dessa har granskats, kvalitetsbestämts och sammanfattats. Resultatet har därefter analyserats och presenterats under två huvudteman med tillhörande subteman. Resultat: Efter granskning av de involverade artiklarna framkommer det att den fysiska aktiviteten är viktig för barn och ungdomar med typ 1 diabetes.

Bakgrund: En kronisk oförutsägbar sjukdom som Crohns sjukdom framkallar fysisk, psykologisk och social stress. Sjukdomen påverkar vardagen, försämrar livskvalitet och skapar oro. För att bedriva personcentrerad vård krävs insikt i hur denna oro upplevs.Syfte: Syftet med studien var att belysa sjukdomsrelaterad oro hos personer med Crohns sjukdom.Metod: Åtta kvinnor och fyra män mellan 30 och 64 år som skattat sin sjukdomsrelaterade oro som hög eller mycket hög identifierades. Intervjuer genomfördes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Analysen genererade tre kategorier: (1) Oro för sjukdomen i sig, (2) känslor runt oron, (3) samt hantering av oron. Sjukdomens oförutsägbarhet samt nedsatt funktion till följd av trötthet och bristande kontroll över tarmfunktionen var de mest framträdande orsakerna till oro.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskestudenters attityder till hivrelaterad sjukdom och människor som lever med hiv. Ett ytterligare syfte var att granska undersökningsgrupperna utifrån urval och bortfall i de valda artiklarna som ingick i studien. Föreliggande studie har en deskriptiv design och omfattar 13 artiklar med kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultatet visade att negativa attityder förekom i varierande utsträckning bland sjuksköterskestudenter i alla världsdelar. Detta trots att majoriteten av deltagarna i studierna var positivt inställda till vårda och behandla människor som lever med hivrelaterad sjukdom.Faktorer som visade sig kunna påverka attityder var ålder, arbetslivserfarenhet, kunskap om hivrelaterad sjukdom och att personligen känna någon som lever med hiv.

Efter psykiatrireformen i mitten av 1990-talet övergick Sverige från den tidigare institutionsbaserade vården till den idag kommunbaserade vården. Vi som vårdare kan nu träffa på människan med schizofren sjukdom var vi än jobbar, då människan med schizofren sjukdom även får kroppsliga sjukdomar. Schizofreni är en sjukdom som ofta innefattar en värld som kan upplevas främmande, svår att förstå och långt ifrån den livsvärld vi som vårdare vanligtvis möter. Om förståelsen hos oss som vårdare brister i hur människan med schizofren sjukdom upplever sin livsvärld kan det påverka bemötandet och vården negativt. För att kunna ge ett värdigt och respektfullt bemötande behövs kunskap och förståelse om hur människan med schizofren sjukdom upplever sin livsvärld och mötet i vården.Syftet med litteraturstudien är att belysa hur människan med schizofren sjukdom upplever sin livsvärld och mötet i vården.