I det här examensarbetet undersöks Indiens största religion hinduismen och hur den framställs i fem svenska läroböcker för gymnasiet. Böckerna som har undersökts är alla skrivna för Religionskunskap A vilket är ett kärnämne som alla gymnasieelever tar del av. Syftet är att undersöka om postkoloniala tankar och värderingar återfinns i framställningen av en främmande religion, hinduismen i det här fallet. Vilka värderingar som ligger bakom kunskapsurvalet tolkar jag utifrån texterna. Undersökningen är hermeneutiskt präglad då min förförståelse ligger bakom tolkningarna jag gör.

The aim of this essay is to study the religious education which the Jewish Community of Göteborg offers to members between six and fourteen years of age. The main question of the essay is ?what function does the religious afternoon education serve for the Jewish Community of Göteborg??To answer this question I have interviewed four people who in various ways are engaged in the religious education. To analyse the result I have used Danièle Herviue-Léger?s theory ?religion as a chain of memory?.

This study aims to investigate how, in Montesquieu?s Persian Letters (1721), religion and religious structures are presented to influence women?s position in French society.In Persian Letters Montesquieu presents a dogmatic religious life, which proceed from a literal interpretation of the bible. Such a reading raises critical questions concerning the nature of women, and subsequently places man over woman. Persian Letters show how this male dominance gets institutionalized in marriage. The religious life depicted is also distinguished by a non-genuine religious conviction and by acts which take on a simulation form.

Kvinnor och mäns sexuella relationer innebär ofta att kvinnor blir gravida och barn föds och därmed även till att parterna ingår äktenskap. I de flesta samhällen är äktenskapet en social institution som fyller olika funktioner för familjelivet. Äktenskap innebär även, enligt samhällssynen, tillåtet sexuellt umgänge som i många fall leder till olika sätt att se på kvinnokroppen, gemensamt boende, familjebildning med barnuppfostran. Det innebär även att man anser vissa sjukdomar som typiskt kvinnliga. Historiskt sett har kvinnorna tillhört det underordnade könet i samhället, kvinnorna värderades lägre än männen, kvinnor relaterade sig till männen, dessa erfarenheter har präglat deras behov som kvinna.Syftet med undersökningen är först och främst så långt källmaterialet tillåter jämföra skillnaden mellan andelen utomäktenskapligt födda barn i Gävle och Ovanåker under åren 1850 - 1855 och följa dessa utomäktenskapligt födda barn fram till 1860.

En känsla för Gud ? Komparativ teologi enligt Keith Ward och perspektiv på religionsteologi.(A feeling for God ? Comparative Theology according to Keith Ward and perspectives on Theology of Religion)We all have preconceived opinions regarding people, cultures and especially religion and religiousness, and according to one´s own subjective formed opinion, they are surely truthful and moral. But my main concern with this essay must be thought of as a brief and personal mapping of Christian belief and it´s rational status in relation to both basic philosophy and the other great religious traditions. Furthermore, I am anxious to widen the perspectives of that which theoretically can be considered substantially real, and the existential consequences that follows on such a study. In doing so I must make sure that it´s properly anchored in history of both philosophy and religion, and of course ? with the general idea of God.

I min uppsats har jag sökt visa hur den grekiska filosofin har påverkat den islamiska genom att koncentrera mig på Avicenna/Ibn Sina (cirka 980-1037), en av de främsta bland islams filosofer. Jag har lagt särskild vikt vid relationen mellan Avicennas och Aristoteles tänkande, men spårat inflytandet via översättningsverksamheten med centrum i Vishetens hus (Bayt al-Hikma) i Baghdad och tidigare tänkare som al-Kindi och al-Farabi. Jag har också beaktat självständiga inslag i Avicennas filosofi och antytt dess senare inflytande, inte bara på hans anhängare utan också på kritiker som al-Ghazali och, via Suhrawardi och andra, på den fortfarande livskraftiga illuministiska traditionen. Avicennas skrifter har också starkt påverkat den västerländska filosofin; de var under en del av medeltiden en huvudkälla till kunskap om Aristoteles tänkande..

Att bli mamma har alltid setts som ett självklart val för majoriteten av kvinnor. Det tillhör normen att en dag föda barn. Syftet med denna studie var att studera kvinnors reflektioner kring deras beslut att skaffa barn. Resultatet baserades på fem halvstrukturerade intervjuer som tolkades med induktiv tematisk analysmetod. Ett bekvämlighetsurval användes och de informanter som deltog var kvinnor som hade ett seriöst förhållande med en man.

Syfte med föreliggande arbete är att undersöka vilka barn det är som anses ha behov av särskilt stöd. Litteraturgenomgången tar upp relevanta litteratur som specialpedagogik, särskilda behov i förskolan m.m. Studien tar även upp vad det står i skollagen och i läroplanerna om barn i behov av särskilt stöd. Jag har valt att använda mig av intervjuer med pedagoger i förskolan för att undersöka vilka barn som pedagogerna anser är barn i behov av särskilt stöd, samt vilket stöd som ges till barnen. Intervjuerna genomfördes efter en semistrukturerad modell.

Mitt syfte är att analysera hur ett urval läroböcker behandlar genus i avsnitten om judendomen jämfört med avsnitten om kristendomen, i både text och bild. De värderingar och normer som framkommer ska dessutom sättas i förhållande till Lpf 94. Metoden jag använder mig av för att analysera texterna och bilderna är Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Till Faircloughs modell har jag även tillfogat två av Raewyn Connells fyra dimensioner av genus för att på ett enkelt sätt kunna se om genus exkluderas i text och bild. Jeanette Sky bok Genus och religion spelar en central roll i uppsatsen.

Johanna Petrén, a prospective teacher of religion, has examined how a couple of students view Christianity as it is presented in a Religious Education classroom. Furthermore, how this image matches their experience of Christianity outside of school. The key questions of this essay are: How do the students generally describe Christianity and what it means to be a Christian based on the image they have acquired from outside of school, or from Christian friends, confirmation or their own faith? How do the students describe Christianity according to what they learn in Religious education at school? What potential differences do the students perceive between the image of Christianity conveyed by the school and the image they have of Christianity from outside of school? Does the school's teaching influence the credibility and interest in Christianity? The questions have been discussed in focus group interviews, in which the students way of reasoning and talking about religious matters were analysed based on previous research. References used in the analysis includes research on topics such as science of religious history, religion in multicultural and postcolonial rooms, secularism and discourse analysis have.

Vårt syfte med detta arbete är att genom intervjuer med personal i förskolan undersöka hur pedagoger talar om sitt arbetar med barn i behov av särskilt stöd. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om barn i behov av särskilt stöd i förskolan med hjälp av kvalitativa intervjuer ville vi se följande; Hur talar/definierar pedagoger om barn i behov av särskilt stöd? Vilken hjälp beskriver pedagogerna att barn i behov av särskilt stöd kan få i förskolan? Vilka resurser beskriver pedagogerna att de kan få för att hjälpa barn med särskilda behov?Sammanfattningsvis pekar resultatet på att alla barn på något vis är i behov av särskilt stöd. Pedagogerna i förskolan ska bemöta barnen utifrån varje enskilt barns behov. Det är pedagogerna som ska anpassa sig efter barnen, inte tvärtom detta menar vår specialpedagog om vi intervjuade..

Syftet med examensarbetet är att undersöka pedagogernas uppfattning om förekomsten av diagnoser i förskolan och vad pedagoger har för syn om att barn i förskoleåldern har diagnoser, våra forskningsfrågor blev därför följande, vilka diagnoser är vanliga i förskolan? Vilka uppfattningar har pedagogerna på att barn i tidig ålder får en diagnos? Hur arbetar pedagogerna med barn i behov av stöd och hur fungerar samarberbetet med föräldrar till barn i behov av stöd? Metodisk ansats har varit kvalitativ och data har hämtats genom kvalitativa intervjuer med tio pedagoger i två olika kommuner. Det vi fått fram är bland annat att alla våra informanter någon gång under sin karriär stött på barn i behov av stöd. Vi har även fått en inblick i hur de bemöter dessa barn. För pedagogernas skull är en diagnos inte viktig, men den behövs för att sätta in de resurser som är viktiga i verksamheten för att barnet ska kunna utvecklas på bästa möjliga sätt..

Den här undersökningen handlar om skolpersonals syn på hedersrelaterat förtryck mot barn i åldrarna 7-21 år. Syftet är att belysa vad hedersrelaterat förtryck innebär för skolpersonal och vad skolan gör/kan göra för att motverka det. Undersökningen baserar sig på fem stycken kvalitativa intervjuer av skolkuratorer på förortsgrundskolor och gymnasieskolor i Stockholm. Resultatet analyserades genom hänvisningar till tidigare forskning på området och genom teorin om universella värden, organisationsteori och empowerment. Kuratorerna ser hedersrelaterat våld bland annat som en krock mellan en individuell respektive kollektiv familjesyn.

The purpose of this C-essay within the subject of religion is to form a notion as to how the attitudes towards women and their position in a theoretical biblical society might have been perceived, based upon a select number of texts from the first five books of the Bible (the Pentateuch).Since this essay was written under the framework of the teacher education programme, it is also integrated with the pedagogy subject. This manifests itself with the didactic reflection at the end of this essay, where I try to relate the subject of this essay to the teaching profession.The material, which consists of excerpts from the first and second chapters of Genesis, and aselection of the laws in the first five books of the Bible (from Genesis to Deuteronomy), wasanalysed according to an ideological model, where themes and patterns have been more important than specific word choices.The analysis showed that the views on women vary depending on who writes and who interprets a specific text extract, and the conclusion was that since laws reflect the society it is likely that they were created to improve women's status to make it as equal to the man's as possible.The didactic reflection offers suggestions for lesson plans on the themes gender, feminism andfeministic theology..

Arbetet behandlar sex förskolepedagogers tankar om lek, varför vissa barn har svårt att komma med i den gemensamma leken och vilka förutsättningar som bidrar till dessa barns deltagande i leken. Arbetet bygger på sex kvalitativt genomförda intervjuer av förskolepedagoger, på 3-5årsavdelningar, på två skånska förskolor. Syftet med detta examensarbete är att ge utökad kunskap om hur man kan få med leksvaga barn i den gemensamma leken i verksamheten på en förskola. De frågor som arbetet bygger på är: Hur definierar pedagogerna lek? Hur kan man som pedagog upptäcka barn som hamnat utanför den gemensamma leken? Vilka orsaker kan ligga bakom att ett barn inte kommer med i den gemensamma leken? Hur kan man som pedagog arbeta för att alla barn kommer med i den gemensamma leken? Hur påverkar förskolans resurser ett leksvagt barn? Resultatet visar att: trygghet är en förutsättning för att barn ska kunna leka, det är väsentligt att barn får gott om tid på sig att leka i den dagliga verksamheten, mindre barngrupper verkar ha positiv inverkan på barns lek och att pedagoger kan hjälpa leksvaga barn genom att själva delta i leken tillsammans med barnen. Nyckelord: Leksvaga barn, lek, förskola, trygghet, samspel, gemenskap.