Flera forskare menar att grunden för läsinlärning börjar så fort små barn hör ramsor, sånger och människor prata. Inom förskoleverksamheten är högläsning en vanligt förekommande aktivitet. Läser man högt för barn redan från en tidig ålder kan det resultera i att barnen tidigt utvecklar sin talförmåga. Under högläsningen kan också barnen ta lärdom av nya ord och påbörjar processen av att lära sig läsa. Högläsning kan också lära barn andra saker, t.ex.

Syftet med studien är att ta reda på hur buller i förskolan påverkar den pedagogiska verksamheten, med utgångspunkt från pedagogers upplevelser och erfarenheter av ämnet. Studien utgår från intervjuer med verksamma pedagoger i förskolan och en observation på en förskoleavdelning. Bakgrunden bygger på information samlat från böcker, tidskrifter och webbsidor.Buller i förskolan anses av informanterna vara ett problem eftersom både Barn och pedagoger far illa av att varje dag vistas i en miljö med hög ljudnivå. Det leder bland annat till att både barn och vuxna blir stressade, koncentrationsförmågan blir försämrad samt att det kan leda till hörselnedsättningar. Det är pedagogens uppgift att skapa en bra ljudmiljö där man kan bedriva en bra pedagogisk verksamhet.

Denna undersökning berör högläsning som verktyg i förskolan. Vi väljer att se på högläsning ur ett barnperspektiv. Syftet är att jämföra detta med andra perspektiv, som till exempel pedagogperspektivet, för att upptäcka eventuella likheter och skillnader samt hur de står i relation till varandra. Vår frågeställning är: Hur upplever barn högläsning? Vi har avgränsat oss till att observera och intervjua barn i fyra- till femårsåldern.

Syftet med studien är att ur barns perspektiv undersöka hur skolan på ett bra sätt kan bemöta barn med separerade föräldrar. Frågeställningarna har även vidrört hur de separerade föräldrarna vill att deras barn ska bli bemötta av pedagoger i skolan. Studien är kvalitativ och vi har använt oss av en projektiv intervjumetod där barnen har fått projicera sina åsikter mot olika situationer rörande andra barn med separerade föräldrar. Forskning från bland annat BRIS och Rädda Barnen har fastställt att barn som genomgår en kris ofta saknar vuxna stödpersoner inom skolan. Vår studie visar att barnen har varit ledsna i skolan och saknar en vuxen person som finns där för dem.

Titeln på detta självständiga arbete är Impulsivt utagerande barn i förskolan. Det är en studie om pedagogers upplevelser och erfarenheter av arbete med barn som upplevs uppvisa impulsivt utagerande beteende. Den engelska titeln på arbetet är Impulsive aggressive behavior in pre-schoolers, a study of teacher´s interpretations and experiences of work with pre-schoolers who exhibit such behavior. Syftet är att undersöka hur pedagoger i sin yrkesprofession som förskollärare och specialpedagoger tolkar och uppfattar arbetet med dessa barn. Frågeställningarna för arbetet handlar om upplevda uppfattningar om orsaker till att beteendet kan uppstå och de arbetssätt som används inom förskolan för att stödja och hjälpa de barn som upplevs uppvisa impulsivt utagerande beteende. Arbetets teoretiska ram är Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska modell och Von Wrights (2002) punktuella och relationella perspektiv. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sex förskollärare som är verksamma på tre olika förskolor och två specialpedagoger i en kommun. Resultatet av undersökningen visar att barn kan upplevas uppvisa impulsivt utagerande beteende på grund av orsaker i miljön eller till följd av någon form av oförmåga hos barnet.

Arbetet syftar till att skapa en bild av vad verksamma pedagoger i förskoleklasser anser om arbetsmetoden Att Skriva sig till Läsning (ASL), vad den kan bidra med i elevernas lärande samt vilka fördelar respektive nackdelar som verksamma pedagoger upplever att den har..

Barn och ungdomar kan lära sig matematik på många olika sätt. Att lära in matematik utomhus är för många främmande, men kan fungera utmärkt som ett komplement till den traditionella klassrumsundervisningen i grundskolans tidigare år. Syftet med detta arbete är att undersöka utomhusmatematikens för- och nackdelar. Mina slutsatser i detta arbete är i huvudsak byggda på resultat från sex strukturerade intervjuer med pedagoger vid en skola i västra Sverige, samt forskningslitteratur. Samtliga intervjuade pedagoger har erfarenhet av att arbeta utomhus med matematik.

Den här studien handlar om vad pedagoger ute i verksamheten anser om förskolans roll att främja barnens rörelse och hälsa. De frågor som besvaras är: Hur tänker pedagoger om begreppet hälsa och hur kan förskolan bidra till en sund hälsa? Hur ser pedagogerna på barn och rörelse utifrån den dagliga verksamheten? Vilken betydelse tillskriver pedagoger miljön i samband med barns rörelse?Den teoretiska del tar upp olika synsätt på rörelse ur historisk synvinkel. Det presenteras även två olika perspektiv att se på rörelse och lek. Miljöns betydelse för barnens möjligheter till rörelse, samspel, identitet och lek kommer också att behandlas.

Syftet med undersökningen är att undersöka barns och pedagogers uppfattningar om skolbarnsfysiska aktivitet och vad skolor gör för att tillgodose deras rörelsebehov. Vi har använt oss aven kvalitativ metod i form av frågeformulär med öppna frågor till pedagoger, samt kvantitativmetod i form av en enkätundersökning med barnen. Totalt sex pedagoger från fyra skolor harsvarat på frågeformuläret, och 218 barn i åldrarna åtta till tio år från samma skolor besvaradeenkäten. Genom undersökningen har vi fått kännedom om hur de tillfrågade barnen uppfattarsin fysiska aktivitet både i skolan och på fritiden, resultatet visade att 83 % av barnen att detyckte motion är viktigt och 73 % att de rörde på sig tillräckligt mycket. Pedagogernas svarvisar att barnen har idrottslektioner mellan 50 till 90 minuter varje vecka och en tredjedel avklasserna har organiserad rastverksamhet som ofta innehåll fysisk aktivitet varje dag.

Detta arbete handlar om hur läs- och skrivinlärningen individanpassas till de elever, som pedagoger anser, har läs- och skrivsvårigheter. Genom litteraturstudier och kvalitativa intervjuer har vi undersökt hur pedagoger definierar läs- och skrivsvårigheter, vem som ger extra stöd och hur det ser ut. För att ta reda på detta har vi intervjuat sex pedagoger som undervisar elever i lågstadiet. Vårt resultat visar att individanpassning för elever med läs- och skrivsvårigheter sker genom anpassat material i den ordinarie gruppen samt enskilt, tillsammans med speciallärare eller specialpedagog..

Syftet med denna studie är att ta reda på hur ofta, hur länge och när pedagoger i förskolan och vårdnadshavare i hemmen ägnar sig åt högläsning, samt vid vilka situationer man läser för barnen. För att få svar på våra frågor har vi gjort en undersökning med hjälp av enkäter. Undersökningen har genomförts på två förskolor där totalt 42 vårdnadshavare och 25 pedagoger valde att delta. Av svaren framgår det att 70 % av vårdnadshavarna läser flera gånger i veckan eller oftare och 25 % läser sällan. Av pedagogerna läser 70 % flera gånger i veckan, några varje dag och några mer sällan.

Sammanfattningsvis visar resultatet på att barn behöver vuxna vid sin sida som vägleder dem på sin väg till vuxenlivet..

Mot bakgrund av aktuell forskning som visar att svenska barn uppvisar sämre resultat i skolarbetet jämfört med barn från andra länder inom olika ämnen, som svenska och matematik, vill jag undersöka hur musik används i förskolan samt vilka egenskaper barn kan utveckla genom musik. Används musiken rätt kan det ge goda resultat inom andra ämnen. I detta examensarbete är syftet att undersöka hur musik används i några olika förskolor. Detta för att bruk av musik enligt min uppfattning är vanligt förekommande i de flesta förskolors verksamhet. Därför har jag valt att undersöka i vilken utsträckning och på vilket sätt musik används till exempel i samlingar och i den fria leken.För att undersöka detta har jag använt mig av ett frågeformulär som pedagoger på olika förskolor har fått besvara.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur ofta, hur länge och när pedagoger i förskolan och vårdnadshavare i hemmen ägnar sig åt högläsning, samt vid vilka situationer man läser för barnen. För att få svar på våra frågor har vi gjort en undersökning med hjälp av enkäter. Undersökningen har genomförts på två förskolor där totalt 42 vårdnadshavare och 25 pedagoger valde att delta. Av svaren framgår det att 70 % av vårdnadshavarna läser flera gånger i veckan eller oftare och 25 % läser sällan. Av pedagogerna läser 70 % flera gånger i veckan, några varje dag och några mer sällan.

Castor, Lisa och Larsson, Helen (2011). Övergång mellan förskola och skola? Pedagoger berättar om arbetssätt, sekretess och riktlinjer. Malmö högskola: Lärarutbildning Detta examensarbete handlar om överlämning av barn från förskolan till skolan och hur pedagogerna arbetar för att skapa ett samarbete mellan de olika instanserna. Det handlar om hur pedagoger hanterar och tar hänsyn både till läroplaners krav och riktlinjer och lagen om sekretess.